Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Kategori

Vardag

2017-12-23 Bangkok

Så långt det går så undviker vi restauranger just nu. Om man måste kasta i sig maten utan att hinna känna smaken av den så är det inte värt det tycker jag, därför har vi bestämt upp frukost på rummet istället. Dessutom blev det billigare att beställa vad vi ville ha istället för att betala frukostbuffé för alla.

Som förälder så gör man saker för sina barn hela tiden som man tror att barnen ska uppskatta. Sen inbillar man sig att de ska visa någon slags tacksamhet tillbaka, och jag tror det är den biten som som vi behöver jobba med, det vill säga att förstå att den inte kommer.

Sea life i Bangkok är ett helt fantastiskt ställe som jag och Kenny skulle kunna gå runt på i flera timmar, med hörselkåpor. Istället för att titta på alla superhäftiga sjövarelser i mer än två sekunder så tittar Felix hellre på brandsläckare, brandutgångar och eluttag och studsar skrikande fram. Tuva vill mest bara springa runt och peta på all smuts bakom skåp och i skrymslen och skriker även hon om hon inte får göra som hon vill.

När vi tillbringat två timmar på akvariet så lämnade vi kaoset och gick mot restaurangdelarna i en annan galleria. Dregglet rinner ur munnen när man passerar alla restauranger med så mycket lockande mat, för att inte prata om alla desserter. Men som sagt, det får bli en gång när barnen är vuxna, eller hemma.

Vi fick Tuva att somna i alla fall och gick till restaurangen som Kenny drömt om sedan vi var där för två-tre år sedan. Han åt för tre men såg hur nöjd ut som helst efteråt.

Resten av dagen tillbringade vi i en jättestor galleria på sju våningar med så mycket prylar så att ögonen går i kors. När vi kom hem vid åtta på kvällen så hade vi gått en mil och var helt färdiga i kropp och själ. Trots denna ansträngning så var barnen lika svårsövda som vanligt. Det är ett mysterium.

Film och bilder

2017-12-22 Bangkok

Planeringen går ju sådär. Jag tänkte att vi skulle se till att sova tidigt för att vara pigga inför resan till Bangkok, men tji fick jag. Tuva hade en jättedålig natt och låg och gnällde och skrek, till och från i flera timmar. Så imorse när klockan ringde sju så var det ett gäng zombies som drog sig upp från sängen. Som tur var så hade jag hunnit med att packa ihop det mesta igår kväll så det var inte så mycket kvar.

Men på vägen till Bangkok kommer ju barnen att sova i alla fall. HAHA! Inte det heller nej. Felix var sur och Tuva supergnällig och ville inte sitta i stolen. När vi närmade oss Bangkok så tog det dessutom stopp i trafiken, jösses vilket trafikkaos de har.

Felix började, mitt i de stillastående köerna, prata om att han var illamående men bestämde sig för att inte kräkas. Vi kom inte fram till om han pratade om häromdagen när han också snackade om att kräkas eller om det var aktuellt, men vi smög fram en påse, utifall att. Han kan bestämma sig för att kräkas när han vill och har gjort det som en slags maktgrej mot oss; -nu är jag ploppmätt (jag rättar honom inte för det är ganska gulligt), om jag äter mer så kräks jag.

Vi kom fram till hotellet utan några missöden till slut och checkade snabbt in för att kunna komma upp på rummet. Eftersom ungarna inte ätit på länge var det dock bara att slänga av sina saker och ge sig ut på gatorna i jakt på mat. Vilket kaos det är!

Tuva somnade till slut och sov kortare än hon borde ha gjort men vi fick lite andrum från gnället och traskade runt med Felix i en leksaksaffär i Siam center och tittade runt. Det är galet var mycket prylar och kläder det finns, dessvärre är priserna som hemma, eller dyrare så det blev ingen shopping.

Vi har nu hittat tillbaka till restaurangen som vi pt på sist vi var här. Kenny har drömt om den maten länge efteråt och blev glad när han insåg att jag planerar att vi skulle få tillbaka dit. Vårt största problem är bara hur vi ska lyckas sitta ner och äta, utan att behöva jaga barn samtidigt.

Efter ett par timmar så var vi ganska slitna och Kenny hade skoskav så vi köpte med oss mat och drog till hotellet med tuktuk, vilket tog tre gånger så lång tid som det gjorde när vi åkte skytrain dit.

På väg upp till sjuttonde våningen så checkade vi in poolen på taket, men blev väldigt besvikna när den höll frosttemperatur. Vad är det för mening att ha en pool som är för kall att bada i?!

Bilder och film här!

2017-12-21 Mae Phim- sista dagen!

För några dagar sedan tänkte jag att det skulle bli skönt att komma hem, men nu när vi snart ska lämna Mae Phim för Bangkok så känns det lite jobbigt. Men ändå inte. Blandade känslor uppenbarligen.

Jag har nu tvättat alla använda kläder för att slippa att göra det när jag kommer hem. Vi hade med oss för mycket kläder den här gången också, men bara på grund av att vi har haft möjlighet att använda tvättmaskin under semestern, annars så hade behovet av kläder sett lite annorlunda ut.

Både Tuva och Felix fick vara en stund på ”dagis” idag medan jag och Kenny tog en stund på stranden i lugn och ro. Barnen verkar ha tröttnat på att bada, eller så har det med den lite lägre temperaturen att göra.

När vi stoppat i oss lite mat så drog Kenny och Felix på massage, ännu en sån grej som Felix fått för sig att han ska göra. Han verkade nöjd i alla fall men pratade mest om kakorna han fick efteråt.

Medan barnen sov så packade vi ihop det mesta och jag suckade som vanligt över hur överfulla väskorna är. Det blev inte bättre av att Kenny åkte och köpte en genomströmningsvärmare som nu ska få plats i väskan.

Imorgon klockan sju ringer klockan och då ska vi mata barnen, packa det sista och sen ta en taxi till Bangkok.

Bilder och filmer!

2017-12-20 Mae Phim

Jag har aldrig förr upplevt Thailand så kallt som det är nu!

22 grader på morgonen låter ju inte så väldigt kallt och det blir precis lika varmt som vanligt mitt på dagen men poolen är plötsligt kall och vindarna man möter på moppen är bitande kalla.

Jag låg och svettades en stund med näsan i en bok, fortfarande tjurig för att Tuva vaknat halv sex imorse. Kenny kom med barnen strax innan lunch men ingen av dem ville bada.

Efter lunch bad Felix om att få gå till dagiset igen, det verkar inte bara vara vi som behöver lite andrum.

Innan middagen hann jag med min fjärde massage hittills. Alla verkar köra sin egen variant här, det handlar inte om vilket massageställe man går till utan det beror på den som masserar. Idag drog tjejen ut mig åt alla möjliga håll, jag tror att hon tyckte att jag var ganska stel.

Det fanns inget mysigt överhuvudtaget med moppeturen idag. Jag frös så att hela kroppen knottrade sig. Tuva stoppade jag ner i stora strandväskan och sen kurade jag ihop mig med barnen under en filt. Middagen blev dock fiasko ändå, barnen var trötta och ingen av dem ville äta mat = tidig kväll för oss och med hopp om värme imorgon.

2017-12-17 Mae Phim

Hur kommer det sig att barnens inbyggda klocka alltid ringer vid sju? Oavsett var man är i världen? Är det inte konstigt?!

Inga skrik innan, under eller efter frukost. Inga skrik när vi går ner till stranden. När vi ser att det blåser en del så tänker vi att vi går till poolen istället men så är havet sådär härligt så att vi inte kan låta bli att hoppa i ändå.

Det enda som gör att vi går upp från havet är de där sakerna i vattnet som bränns eller sticks. Stingers verkar det som folk kallar dem, mer korrekt beskrivning är kanske brännplankton?! Tuva verkar inte beröras, så min teori är att de samlas i badkläderna för hos mig sticks det på brösten innanför bikinin och Felix kliade och hade små märken innanför badbyxorna.

När vi sedan badar i poolen och äter lunch så är det fortfarande utan skrik. Felix har en bra dag och är inte sur utan anledning, förutom i morse då han kom och sa att han var på dåligt humör och ville att jag skulle stänga av musiken, fast då var han inte ens sur.

Tuva däremot var ganska gnällig idag, men hon hade sovit dåligt så det var väl förståeligt.

Solnedgångarna här är magiskt fina. På väg ut på vår dagliga moppetur så var solen blodröd och höll precis på att gå ner bakom bergen. Jag bad Kenny stanna moppen och köra till andra sidan av vägen för att jag skulle ta kort men när han hade svängt runt så var solen redan nere. Men det kommer nya chanser.

Dagens film hittar du här!

2017-12-16 Mae Phim, alla hör dig skrika!

”Jävla tjafs” skriker Felix åt mig idag. ”Jävlar” tänker jag, vem kommer det ifrån? Om han hade sagt ”fan” då hade jag kanske fått skämmas lite på min kammare men ”jävlar” tänker jag inte ta på mig. Igår sa han ”jävla snygg” om något vi såg och så fnittrade jag lite åt ordvalet men idag när han skrek det av ilska så lät det inte lika kul.

Han kokar av ilska den där halvstora. Om Tuva råkar titta på honom medan hon säger något så spänner han ögonen i henne och skriker åt henne att sluta. Hon får INTE försöka sig på att prata med honom. Han leker med henne när HAN vill.

Hon är också tjurig. Jag bär runt henne på den stekheta stranden i 20 minuter men så fort jag stannar så skriker hon. Hoppla lilla hästen, sätt fart nu. Liksom.

När hon inser att hon inte kommer komma ifrån tuppluren så skriker hon ännu mer, som mest ögonblicket innan hon somnar faktiskt.

Felix har en rutten dag, ingenting duger och han morrar åt allt. På eftermiddagen i poolen så är han inte hemma längre och försöker man säga någonting åt honom så skriker han ”jag veeeeeet redan” eller ”jag stänger av öronen nu”.

Jag och Kenny veeeeeeet av erfarenhet att om man håller på att bråka tillräckligt länge så åker man i säng. För Felix verkar det komma som en överraskning varje gång.

När Felix vaknat efter sin tupplur så är han lite trevligare (inte den första halvtimmen, men senare då). Vi tar en moppetur och köper lite mat och våfflor och moppebarnen är glada och trevliga hela vägen till sängen.

Dagens film är här!

2017-12-15 Mae Phim med strandhäng

Ja vi fick faktiskt till strandhäng idag. Istället för att gå direkt till poolen så valde vi stranden först, som ligger 5 minuter från huset.

Alla utom Tuva tyckte det var superhärligt att vara på stranden. Hon tycker nog att sand är något av det äckligaste man kan sätta fötterna i. När vi sätter ner henne i sanden stelnar hon till och står som förstelnad och gnäller till vi lyfter upp henne. Väl i vattnet så tycker hon det är härligt igen, ända till hon driver mot land och nuddar botten, då är det äckligt igen.

När Tuva nästan somnade i min famn så la vi henne i vagnen för att sova och gick upp till poolen, som helt plötsligt nu är fylld av svenska barnfamiljer som har kommit för att fira jul här.

Mot kvällen så drog vi ut med moppen igen, såklart. Vad som helst för att barnen inte ska skrika och bråka. Efter middagen så bestämde sig Kenny äntligen för att stanna vid en frisör och klippa sig. När Kenny ser sig själv på bilder som oklippt så brukar han alltid fråga mig hur jag kan låta honom gå runt och se ut sådär, men varje gång han ser ut sådär så tjatar jag tills jag tröttnar eftersom det ändå inte har någon påverkan på hans beslut.

Medan Kenny klippte sig så åkte jag runt på moppen med barnen, det går ju inte att sitta still och vänta. Felix blev då plötsligt bestämd på att han också ville klippa sig. Vi har precis vant oss vid hans för tillfället enorma rufs och gillar det så vi har inte uppmuntrat honom att han ska klippa sig, men nu gick det inte att stoppa honom.

”Jag vill klippa mig slät”, sa han. Men vad slät betyder i hårväg kunde han inte förklara, han snarare tittade på oss och undrade varför vi inte förstod vad vi menade. Klippa sig fick han göra i alla fall och det blev supersnyggt! Långt på huvudet och kort på sidorna. Min fina kille! Kennys klippning kostade 25 kr och Felix 8 kr, helt galet!

Väl hemma så tog Kenny ungarna till sängs medan jag tog min tredje Thaimassage för semestern. Här får man ungefär fem timmars massage för samma pris som en hemma, så jag tänker att jag ska preppa kroppen så gott det går innan vi ska hem till den mjuka sängen igen.

Här ser du dagens film!

2017-12-14 En ovanligt vanlig dag

Barnen vill knappt äta frukost, jag tror de dricker sig mätta. Felix går i kylskåpet konstant och dricker jordgubbsmjölk eller chokladmjölk och så dricker han vattenmelonshake till lunch. Vi resonerar att de får dricka nästan vad de vill, bara de dricker. Själv tar jag en vätskeersättning då och då, jag är genomsvettig bara av att packa ihop badväskan.

Tuva börjar dagen med att sätta på sig Felix hjälm och försöker gå ut, hon är tydlig med vad hon vill. Det är dock okej att bada också och bada gör vi. Det är knappt så att vi kommer upp ur poolen. Vi tänker att vi ska gå ner till stranden och bada men så kommer vi aldrig dit. Skamligt värre att bada pool i Thailand! Innan barnen fanns så brydde vi oss inte ens om ifall hotellen hade pool eller inte.

Hela dagens badande gjorde barnen väldigt trötta så när semesterns första regn kom ikväll runt middagstid så gick vi och la oss.

Här är dagens film

Utflykten till Koh Samet.

Urk, jag är verkligen ingen morgonmänniska och efter fyra år med barn så ser det ut som att jag inte kommer bli en morgonmänniska heller för jag tycker fortfarande att det är precis lika jobbigt att bli väckt tidigt.

Felix kommer studsande över till min sida runt klockan sju. Hela sängen gungar när han rör sig och han kan absolut inte bestämma sig om han ska ligga åt höger eller vänster, så han testar, om och om igen tills jag ryter, ännu en gång, att han måste ligga still. Det är helt verkningslöst, det fungerar inte ens i en minut utan nu försöker han blidka mig istället genom att pussa på mig, om och om igen.

Varje morgon så inbillar jag mig att Felix ska somna om eller vara så tyst så att han inte väcker Tuva. Jag är uppenbarligen en naiv person, eller bara väldigt svårlärd, för den morgonen som Felix inte har väckt Tuva har inte inträffat än.

Idag verkar båda ungarna griniga. Tuva skriker mest hela tiden och blir som vansinnig när jag tar bort Felix nurfgun-skott som hon vill äta sönder. Hon slutar inte att skrika och för första gången så går jag in med henne i sovrummet för att hon ska lugna ner sig. Jag misstänker att Felix tänker ”äntligen hennes tur”.

När vi börjar prata moppetur så får vi äntligen lite respons. De har ju väckt oss tidigt så vi kan lika gärna passa på att göra något annat då.

Vi packar väskan och drar till hamnen vid Koh Samet. Det tar oss cirka 45 minuter att köra dit i cirka 40-50 km/h. Väl där så köper vi båtbiljetter och tar färjan över till ön utan att egentligen veta vad vi har att förvänta oss.

Vägarna är betydligt mindre på Koh Samet. Taxibilarna står och väntar men vi hyr en moppe istället och klämmer ihop oss alla fyra på den, som en äkta Thailändsk familj. Jag är så glad över att vi tog med oss hjälmar hemifrån till barnen!

Vi åker till en liten strand som vi har läst ska vara bra. Stranden är helt okej, vattnet är fint och fiskarna bits, till Felix och Kennys förtjusning, eftersom de matar fiskarna medans de snorklar.

När Tuva vaknar får hon bada innan vi drar vidare för lunch. Tiden drar iväg som bara den och plötsligt är klockan fem och vi tar båten tillbaka till vår moppe.

En tanke med utflykten var för att se om vi skulle bo på Koh Samet en vecka, men nu när vi varit där så är vi ännu mer nöjda med vårt befintliga boende och blir därför kvar en vecka till.

Länk till alla bilder och filmer här!

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑