När vi var i Thailand i april så skrev Kattis till mig och frågade om vi ville följa med en vecka till Grekland i juni. Just då kändes det långt bort så jag sa ja medan Kenny inte var ett dugg sugen och tackade nej.

När vi nu skulle åka så var jag inte supertaggad. Jag avskyr ju som bekant att packa och att dessutom ha barnen ensamma en vecka är rätt slitsamt. Nu är ju både Peter, mamma och Kattis med men det är ändå mitt ansvar.

Vi bor superfint i varsin lägenhet, vägg i vägg med varandra med egen pool. Det är varmt och skönt väder och vackert runt omkring oss, men jösses så skönt det är att lägga sig på kvällarna. 

Det är verkligen en utmaning att gå till restaurang och äta tre gånger om dagen. Jag har aldrig varit på ett hotell med så mycket barn där samtidigt. I matsalen är det samma ljudnivå som om det satt 15 förskoleavdelningar och åt. Vi har helt gett upp tanken på att försöka ha någon slags diskussion vid måltiderna utan vi försöker bara få i oss maten för att sedan kunna rymma ut i friheten igen. Jag måste komma ihåg att sluta med all inclusive!