Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Den stora fina är sjuk, på riktigt med feber, för ovanlighetens skull. Men det är först när termometern närmar sig 40-strecket som han lugnar ner sig ett snäpp. Då får han alvedon och efter en timme så är han uppe och studsar igen.

Kenny stannar hemma med båda barnen medan jag jobbar och när vi byts av på kvällen för att han ska på lär-känna-din-nya-båtklubbsmöte så tar jag över ansvaret för snorisarna. Felix är i det stadiet då han tröttnat på att ta det lugnt.

NEJ TUVA, skriker han så fort hon närmar sig honom och då börjar hon gråta. Om hon tar upp en leksakskorv från en låda så ska Felix plötsligt ha den. När hon tar en bil istället så är det den han ska ha, nu.

De får mat. Ett lass med pannkakor som jag fixat lite snabbt. Tuva vräker i sig, hon har pannkaksfett på hela kroppen, det ser ut som att hon har gele i håret. Medan jag steker pannkakor ropar Felix på mig, om och om igen. Han vill ha hjälp att stoppa ner alldeles för många leksaksfiskar i en liten låda så att den inte går att stänga. Så att han kan bli arg för det.

När maten står på bordet så äter alla utom Felix. Han passar på först när allt är avplockat, då häller han ner sin Coca Cola som Kenny köpt till honom i skålen med jordgubbar, sen äter han det med sked och vrålar på mig när han slabbat ner kläderna.

Kenny åker och plötsligt behöver båda barnen mig precis samtidigt. Tuva har fått vänja sig av med tutte senaste veckan, vilket har gett både mig och henne en betydligt bättre nattsömn. Från en dag till en annan så sover hon hela natten, men hon är fortfarande ganska mammagnällig.

Nisse kommer in i barnaskriksmode och börjar jama i kören, han har jag inte heller tålamod med så han åker ut och går direkt och ställer sig under det öppna fönstret och jamar istället.

Felix försöker ”krama bort allting så blir det lite bättre mamma”. Han klappar mig i ansiktet med sina smutsiga fingrar som precis kommit ut ur hans snoriga näsa och jag tänker ”stå ut”.

Båda barnen skriker när vi ska sova, Felix för att han vill kolla IPad när han ska sova, vilket han inte får göra, idag heller. Tuva är inte upprörd för något speciellt, hon har bara för vana att skrika sig till sömns. När hon skriker så bajsar hon så det blir ett till blöjbyte trots att jag trodde att sista var bytt för dagen.

När Kenny kommer hem frågar han om jag ska somna eller om jag ska komma upp och hitta på något. Jag stannar i sängen.

Herregud! Klockan är strax efter åtta på kvällen och jag ligger inklämd mellan Felix och Tuva, men är den enda i familjen som är vaken. TACK OCH LOV!

I morse (klockan jävla sex) vaknade jag (av Felix alltså) med samma kropp och sinne som om jag varit ute och druckit riktigt mycket till riktigt sent på natten (jag kan inte ens minnas när det var sist, troligtvis var det jobbrelaterat). Jag hade ont överallt och var så trött att jag kunnat somnat ståendes över en bajsblöja. Jag misstänker att mitt ryggonda har något med den känslan att göra och kanske också det faktum att jag någon gång i natt vaknade med både Felix, Tuva OCH Nisse liggandes på mig. Jag undrar om jag någonsin kommer att gilla att ligga sked igen eller om det för all framtid kommer att förknippas med flyktkänslor.

Felix kom ganska snart upp i varv hemma och stängde av de där små öronen för alla sorters av instruktioner och uppmaningar. Som tur var så kom Kattis förbi en sväng och tog med honom ut i skogen medan vi åkte och handlade. Jag försöker behandla min packningsångest genom att vara färdigpackad ett par dagar innan och så här på kvällskvisten så tror jag att jag är ganska nöjd.

När vi kom hem så hade Felix börjat med sin roliga lek ”töm-upp-och-ner-på-alla-lådor-med-leksaker-inklusive-legolådan-leken”. Jag hatar den leken!! När ljudet av alla leksaker som träffar golvet når mig så blir jag illamående. Kenny säger till mig varje gång han ser det här; Felix får faktiskt hålla på med sina grejer på hans matta. JA, jag vet! Men sen tar det fem timmar för honom att städa också!

När Pappa och Eva kom förbi så hjälptes vi åt och städa och jag kunde börja andas normalt igen. En liten stund. Sen började Felix studsa på väggarna! Bokstavligen så började huvudet snurra på honom när han studsade fram, med ord eller ramsor som föll ur munnen. Kan det ha berott på befrielsen efter att ha levererat en 800-grams bajskorv? Ja…Kenny var så imponerad att han var tvungen att väga…skiten. Sen bajsade Felix en gång till.

Även vid läggdags gick vi en rond med en liten kille som absolut inte skulle gå och lägga sig och lät troligtvis alla våra grannar få höra det också. På det här så toppar jag med en Tuva som är så mammig just nu att hon gnäller så fort jag bryter ögonkontakten.

Felix. Om du läser det här när du är stor så ska du veta att jag älskar dig otroligt mycket, ibland skulle det dock vara skönt om du bara var lite lite mer…lyhörd. Mamma behöver rehab. Eller en drink.