Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Kategori

Felix

Tillbaka till ön!

Det var ungefär två år sedan vi var på ön, utanför Söderköping, men nu var det dags igen.

Efter mötet i fredags i förra veckan så tog jag och Felix sikte på Norrköping där vi skulle plocka upp Tuva och Kenny från lastbilen.

Det blev förstås en liten detour på 45 minuter när jag fick åka hem tur och retur för att öppna toalettdörren för att Nisse skulle ha möjlighet att nå sin kattlåda.

Just i det ögonblicket så var Kenny inte högst upp på topplistan.

Väl nere på ön så var det så skönt att vara där igen. Det är så otroligt fint och harmoniskt, om man inte har barn förstås.

Vi blev totalt 16 personer med fyra olika uppfostringsmetoder och rutiner.

På lördagen så gav sig alla sju barnen, och två vuxna ”barn”, ut på ön för skattjakt. Pappa och Eva har förberett med kartor och skatter. Är pappa inblandad så vet man att det är klurigt, så jag blev inte ett dugg förvånad över att skatten visade sig vara en karta med ett nytt kryss på.

Nu var barnen lite för smarta, eller snarare skarpögda, för kartan de hittade var egentligen fel karta i raden av kartor. Istället för att skicka dem till en ny karta så avslöjade den vägen direkt till skatten, utan att passera de tre andra kartorna.

Pausen för alla som inte var inblandade blev alltså betydligt kortare än önskat.

Molnen sprack upp under eftermiddagen och det blev plötsligt badväder, om man hade våtdräkt. Killarna badade i alla fall och när de tog fram ringen och började köra den efter båten så ville Felix testa.

Jag ville inte skicka iväg Felix ensam i ringen så han fick sitta i Willes knä. Det gick ganska bra till pappa släppte av dem 20 meter från bryggan och vågorna gjorde så att ringen välte med båda killarna.

Felix kom upp över ytan vrålandes!

Han skrek hela vägen in medan Wille drog in honom i flytvästen till bryggan.

När jag fick upp honom så skrek han ”JAG VILLE INTE BADA I SLAJMET”! Han vad alltså skitförbannad över att han tvingats bada med alla de maneter han stått och fiskat upp under dagen.

Efter en kaka uppe i huset så gick humöret upp på topp igen och allt var förlåtet.

På kvällen åt vi kräftor i mängder och njöt av en fin sommarkväll.

2017-08-22 Felix middagssnack

Möte för stort och för smått!

Den här fina killen hade jag med mig på jobbet i fredags. Redan innan han visste att han skulle få åka till mitt jobb så sa han ”mamma, kan jag inte få följa med på ditt jobb en dag?”. Perfekt! ”Klart du kan, följ med imorgon”!

Jag skulle ha ett tvåtimmarsmöte med ett par på min avdelning och vår VD, trodde jag, så jag tänkte att Felix kunde sitta och titta på IPaden under tiden. Men när vi gick in i styrelserummet så var vi snart 16 personer och det kändes plötsligt inte helt okej att ha med Felix där.

Felix uppförde sig dock perfekt! Han satt tyst och stilla, utan att bry sig det minsta om vad vi höll på med eller pratade om. Han viskade till mig när han ville ha nötter eller dricka men annars var han knäpptyst. Min fina stora, lilla kille. ❤️

11 augusti gick verkligen inte av för hackor!

Semestern lider mot sitt slut, i alla fall för Kenny. Fast det beror på hur man ser det förstås, han ska ju börja sin föräldraledighet snart medan jag ser fram emot "semestern" på jobbet. Inte för att det kommer att bli det minsta lugnt på jobbet i höst men för att det handlar om uppgifter jag kan lösa.

I torsdags kväll så packade vi in ungarna i båten och puttrade ut och la oss i en vik strax utanför Vaxholm. Det var en underbart fin kväll och Felix var på strålande humör och pratade om himmel och hav medan Kenny försökte få fisk.

Dagen efter var topp tre på sommardagarna, kanske till och med bäst hittills.
Solen flödade och gav rikligt med värme. Kenny och Felix flydde ner i båten, undan solen när Tuva sov middag och till slut sov alla utom jag som njöt av stillheten och bad.
För bada måste man! Det spelade ingen roll att det stod knappa 17 grader på termometern, jag badade om och om igen. Jag struntade till och med i att plåga mig långsamt ner utan gled ner för badstegen i ett svep. Det var helt underbart!

Alla vaknade till liv efter 2-3 timmar. Kenny blev på något sätt utmanad av att jag badade så även han kände sig tvungen att hoppa i, han såg dock inte samma storhet i att bada som jag gjorde.

Även Tuva ville i, hon gnällde och drog sig mot vattnet och gav inte upp förrän hon fick doppa sig ett par gånger. Felix var däremot inte intresserad, han pratar rätt ofta om Thailand så han har väl andra preferenser på när man kan bada.

Det var så himla mysigt att äntligen på en sån dag som jag drömt om i samband med att vi skaffade båt.

Ljusglimtarna!

Det där dåliga är ju inte jämt, det är ju så mycket bra också som jag inte skriver om eftersom det inte är lika spännande. Vem vill höra om en frukost som gick bra utan några smulor eller olyckor?

Felix och jag drog till Mall of Scandinavia idag och såg på bio; Milo månvaktaren. Det var den längsta film han sett hittills, på 1.26, men det gick jättebra. Han är mer med i filmen än vad jag tror, lägger märke till saker som jag tror ska gå honom förbi. Sedan drömmer han om upplevelsen eller sagan.

Vi hade det supermysigt, han och jag. Efter filmen så köpte vi snöre till hans pärlor och så fick han testa att spela i 9D-äggen igen. Sedan gick vi bara runt, höll varandra i handen och tittade i skyltfönster. Han är en så otroligt mysig kille när man är på tumanhand med honom. Så enkel och duktig! ❤️

Semesterskriken

Jag är tröttare än någonsin nu! Den enda anledningen till att jag går upp på morgonen är det dåliga samvetet för att Kenny ska behöva ta hand om monstren själv.

Mitt huvud skriker efter lugn och ro, att kunna få sitta/ligga ner och läsa en bok i solen utan att behöva avvärja bråk, städa (till förbannelse) eller springa efter den lilla. Hon är den svåra, den som är svårast att roa och som hittar på bus hela tiden. Henne kan man bara vara ledig från en till max två timmar om dagen, när hon sover lunch.

"Tanka energi på semestern". "Kom ihåg att buteljera de fina sommarkvällarna". Det är inga småbarnsföräldrar som säger de sakerna.
När vi väl fått barnen i säng och de somnat efter 30-45 minuters nattning så hinner man landa i en kvart innan första barnet skriker. Skriker det stora så vaknar garanterat det lilla också, tvärtom går bättre, han har väl vant sig vid ljuden eller är kanske lika trötta som vi är. I omgångar av kvartar går det sedan tills barnen vinner, man ger upp och går och lägger sig.

Precis i samma ögonblick som jag somnat, någonstans efter midnatt, så vaknar den stora och börjar gny. Här finns valet att gå till hans säng och knö ner sig på 80×120 centimeter för att få honom att somna om eller att få honom att komma till vår säng.
Mitt val är alltid det sista. Jag tror att jag ska kunna fånga drömmen jag var inne i och börjar ropa på Felix att komma. Drömmen är sedan länge borta när Felix väl kommer staplande. Men när han ligger i vår säng så sover han resten av natten i alla fall.

Sen börjar allt om nästa dag igen.

Kom ihåg 3:e augusti!

Så kom den, sommardagen! Vinden var alldeles lagom och solen sken precis perfekt för bad och solning.
Vi hinner lagom att sanera efter frukosten och borsta tänderna innan Tuva börjar gnälla och gnugga sig i ögonen, så Kenny gick in för att natta henne medan jag och Felix gick ut. Jackpot för båda parter, Kenny får tupplura och jag får sola!

Jag satte mig i en solstol vid vår strand, satte igång en podd och njöt av det underbara vädret medan jag höll uppsikt på Felix som grävde gropar i sanden.
När Kenny och Tuva kom ut en och en halv timme senare så passade jag på att bada, till och med. Även Felix och Tuva badade. Tuva satte jag i en babybadring, en stor rund med hål i för fötterna. Hon hade den i knähöjd och sen knatade hon bara ut mot djupare vatten när hon insåg att hon fortfarande flöt. Felix lekte superhjälte och sprang efter med sin badring och räddade henne när hon gick för långt ut.

Den här dagen var nästan bättre än alla andra sommardagar som passerat. Så enkelt och så skönt!

På kvällen fick vi grillsällskap av Andrew och Emelie. Vädret hade nu övergått till ösregn men det gav oss möjlighet att använda den inglasade altanen, lite trångt men ack så mysigt!
Kan jag önska mig ett par dagar till med samma kvalitet så är allt förlåtet. Nästan.

Semester med barnen!

Runt klockan halv elva bestämmer vi att vi ska åka på en dagskryssning kvart i tre från Kapellskär.
Oceaner av tid att förbereda sig och barnen på, tänker du säkert.

Bilen ska tankas, kycklingarna ska få mat, barnen ska kläs på med lämpliga kläder, JAG och Kenny ska fixa oss samt att vi ska duka av och sanera efter frukosten och byta minst en bajsblöja. Förutom alla olyckor som ska undvikas samtidigt som man gör det andra; nej gå ner från hyllan, nej låt bli toaborsten, nej du får inte putta ner Tuva från soffan osv.

Strax innan vi ska åka, när alla är påklädda och "färdigfixade" så ska Felix bajsa. Han kör sin vanliga rutin där han klär av sig helt naken och låser in sig på toaletten i 20 minuter. "Jag vill sitta ifred mamma".
Okej. Vi väntar.

Mina ungar!

När man är ensam hemma med Felix; -Du, jag går ut till tvättstugan. -Okej, säger han och tittar knappt upp på mig. Sån skillnad mot att vara hemma med en bebis som ständigt hänger vid mina ben och upprepar "mamamamamama"!

Vänder jag ryggen åt Tuva så gnäller hon direkt. Hon har en nöjd period, när hon precis har fått frukost och jag sätter ner henne på golvet för att hon ska leka själv så att jag kan äta min frukost. Det brukar hålla i tre till fyra minuter tills hon kört sin morgontoalett och vill ha en ny blöja.
Precis som Felix så är hon besatt av diskmaskinen. Jag slår vad om att hon hör när luckan öppnas, där hon sitter i sovrummet och suger på Iphoneladdaren. Då gäller det att snabbt kasta in disken innan hon kommer med sina stapplande steg.

Hon har nu kommit till en punkt där hon anser att krypa är passé. Det har tagit henne ett antal veckor för att prova på det här med att gå och många pladask. När hon ramlar så ramlar hon ner som en groda, rakt i golvet på alla fyra. Det är fascinerande att se, dock så blir hon väldigt upprörd eller kanske bara förnärmad när hon faller. Kan det vara duktig-flicka-syndromet som visar sig så här tidigt?!

Det är imponerande att se hur hon slukar information om allt vi gör. Om jag skruvar på ett lock på en flaska så sitter hon sekund efter och försöker göra samma sak. Precis som sin mamma, när jag var liten, så sätter hon på sig saker på huvudet hela tiden. Hon kommer dragandes med kläder, gärna från tvättkorgen, som hon försöker sätta på huvudet, eller kanske helt enkelt klä på sig.

Hon är en fantastisk fin och rolig tjej som egentligen faktiskt oftast är glad.

Felix mest repeterande ord just nu är "varför".
-Varför har vi en röd lampa i toalettrummet?
-Jo det är för att den börjar lysa om avloppet går sönder.
-Okej, men varför har vi en röd lampa i toalettrummet?
-Jag förklarade ju just det för dig.
-Ja, om avloppet går sönder.
-Ja precis.
-Men varför har vi en röd lampa i toalettrummet?
-Därför!

Trots Felix alla utbrott så är han också en otroligt artig kille och väldigt älskvärd. I morse;
-Pappa, kan du skjutsa mig till bestemor?
-Varför det?
-Jag vill säga till henne att hon är min bästa vän och att jag älskar henne. ❤️

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑