Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Öppna sök
Kategori

Barn

Övergången är vidrig!

Felix får förstås också febern som Tuva har haft. Kan det vara en tredagarsfeber eller vara en förkylning? Hur fasiken ska man veta det? Och vad spelar det för roll egentligen, sjuk som sjuk. 

Febern gör Felix lite dämpad, kramig och kärleksfull, han går runt och säger ”mamma jag älskar dig”, ”pappa jag älskar dig”, ”mamma, pappa jag älskar er”, om och om igen. Jag tror till och med att han kan ha sagt att han älskar både Tuva och Nisse. Stackars Felix, han var verkligen sjuk.

Natten till lördag så är Felix stekhet igen. Hans små händer känns som nykokta ägg i mina händer. Han vägrar att dricks alvedon och eftersom han fortfarande ligger under 40-strecket och sover bra så tvingar jag inte honom. När han vaknar på morgonen så är febern borta, som om den sista värmepusten gjorde honom frisk.

Vi tar oss ut i naturen för en promenad i det ruggiga och kalla vädret. Felix humör börjar vakna till liv nu och han blir galen över att behöva äta mat innan chokladbollen när vi fikar.

På söndagen så är han precis som vanligt. Fast det stämmer inte, han är tre resor värre. Från det ögonblick som jag går upp från sängen så provocerar han mig/oss. Redan innan jag gått upp så har han satt på varmvattenkranen i badrummet vilket gör att det inte fina kvar en gnutta varmvatten. Han vet precis vad han gör, jag ser det i hans ögon. Han passar på att leka leken jag avskyr, dvs tömma ALLA hans lådor på ALLA leksaker. Jag har sagt till honom 50 gånger att han inte får ha sina leksaker i soffan och nu när jag harklar mig över röran han skapat så säger han: ”mina leksaker är inte i soffan, här bestämmer jag”. Ja, det har jag ju hållit med honom om de senare dagarna, så jag biter mig i tungan.

Han fortsätter att testa oss hela dagen och jag tänker att det är tur att helgen inte är så lång. 

0

Vad skulle man göra med all tid om man inte hade barn?

I samma ögonblick som bilens strålkastarljus lämnar tomten så börjar det. Som det gör v a r e n d a gång.

Tuva har sin första feberfria dag idag men är fortfarande plågad av den hemska slemhostan, men när jag hämtar Felix på dagis så inser jag att det är på honom febern har hamnat nu.

Det är få saker som rubbar Felix, han är som vanligt trots att febern överstiger 38 grader. Strax innan åtta sover han och allt är lugnt. Kenny upptäcker att vår extrafrys i verkstaden har gått sönder och en halvtimme senare ringer en kompis och frågar om vi vill ha hennes gamla.

Kenny hoppar in i bilen och åker för att hämta frysen. Då börjar det.

Det piper från sovrummet, mellan gnyendet så förstår jag att Felix vill kissa. Jag bär in honom till badrummet, han råkar kissa utanför och jag får städa upp. Termometern visar 38,5 grader. Jag försöker få i honom alvedon men han vägrar. Vid det här laget skriket Tuva som en tok i vardagsrummet, henne får man INTE lämna minsann. Jag går ut till henne.

Jag gör i ordning gröt till Tuva och hon gapar stort, de första åtta skedarna, sen blir det bara kladd för hon vill inte ha mer, hon är inte helt frisk alltså. Felix skriker igen och det blir nästan exakt samma procedur som ovan igen.

Felix vaknar fem gånger totalt och ska upp och kissa lika många gånger. Han kissar utanför tre gånger och jag torkar lika många gånger. Tuva skriker varje gång jag lämnar henne.

När Felix har varit tyst en liten stund så går jag ut till tvättstugan och hänger upp en jacka och när jag kommer in så skriker Felix igen. Vi gör samma igen. Bära. Badrum. Inte torka för nu kissade vi i duschen. Bära. Tuva skriker. 39,2 grader. Vägrar medicin. Somnar.

När jag inser att det inte blir någon tid i soffan så borstar jag tänderna och gör mig klar för sängen och släpper in Nisse som varit ute. Hans tassar är kolsvarta och gör skitiga avtryck på golvet. 

In i duschen med Nisse och tvätta tassarna. Felix skriker, Tuva skriker. Jag går och lägger mig och ser fram emot en spännande natt.

0

Ut på tur med fötter och flyg!

Ännu en helg utan några planer, två på raken alltså och hejsan vad skönt det har varit.

Kenny fick ÄNTLIGEN flyga en sväng också. Vi andra promenerade vid Kaanan istället och tänkte att han kanske skulle flyga förbi och vinka. Det gjorde han inte.

Felix sov hos bestemor lördag till söndag vilket gjorde att vi som kvar kunde sova länge idag. Tuva och jag låg och drog oss länge i sängen men när klockan närmade sig halv tolv och det fortfarande inte var någon som ropat att frukosten var klar så gick vi upp och gjorde den själv.

Kanske tack vare att Kenny flög igår så protesterade han inte, så mycket, mot att gå ut och promenera en sväng efter att vi plockat upp Felix.

Judarnskogen var dock inte någon optimal promenadsväng idag eftersom stigarna var täckta av is. Vi tog oss i alla fall runt pölen och blev belönade med fika på Gateau efteråt. Så lyxigt och mysigt! Jag behöver bara övertala Kenny om storheten i en sån här dag också för att få till någon slags rutin.

0

2017-01-18 Tuva har gått in i monsterfasen

0

Jag blev med tonåring!

Jag hör mellanmonstret vråla redan innan dörren öppnas in mot hallen. En sån dag alltså. 

Felix har slutat sova på dagis nu och det är en kamp varje dag att lyckas köra hem, de sju minuterna det tar, utan att han somnar i bilen. Om han somnar så blir han ett litet monster när man väcker honom, om han ens bara fått nicka till och så lite hunger på det…

Han vill INTE ta av sig skor eller ytterkläder. Han vill INTE att jag säger hej. Han vill INTE sluta jonglera med matkassen, han vill INTE äta. ”Stå inte där”, ”gå inte”, ”prata inte” osv. När vi tröttnar på hans domderingar så börjar han vråla och då bär vi in honom i sovrummet.

Medan jag sitter i dörröppningen och väntar på att han ska lugna ner sig så kör vi den vanliga maktkampen. – Du bestämmer inte mamma! – Jo Felix, jag är mamma och bestämmer över barnen. Repeat 16 gånger. Mitt i allt så slänger han ur sig: du bestämmer inte över mig! Det är mitt liv, inte ditt!

Va? Jag skrattar naturligtvis, hur ska jag kunna låta bli?! Min treåring säger åt mig, på rätt ställe, att det är hans liv! Han blir ännu argare för att jag skrattar. DET VAR INTE ROLIGT!

Var kommer det ifrån? Säger barnen så på dagis? Vem är den här lilla kluriga killen framför mig?

Idag kom han hem, snäppet gladare, med en stor finne under näsan. Blev han tonåring över natten?

0

Chockar kroppen med frisk luft!

Hur gör de familjer som är ute på äventyr på morgonen, eller på förmiddagen för den delen? Det tar ju en hel förmiddag för att lyckas komma ut genom dörren lagom till eftermiddagen! 

När man väl fått på den större ytterkläder och håller på med den mindre så har den större redan gått ut och börjat göra bus.

Vi kom ut i alla fall, till fots, inte Kennys favoritsysselsättning men han gick med på det. 

Vi gick upp i skogen hos oss och Tuva fick sitta i bärmesen på ryggen. Hon är lite liten än så länge för att sitta riktigt bra men hon är så nöjd så länge hon får bäras på ryggen eller magen. Felix, stackarn, kommer att växa upp och tro att det växer godis och bananer i skogen. För att göra promenaderna lite roligare så gömmer vi ibland lite godsaker på vägen som han får hitta. 

Jag är också betydligt nöjdare nu för tiden då Tuva har slutat med det där hysteriska ammandet hon höll på med i en vecka, två?! I natt tror jag att hon vaknade två gånger. Så galet skönt! Å andra sidan så käkar hon två-tre deciliter gröt på kvällen. Hon sitter och gapar som en fågelunge, maaat, maaaaaat, ge mig maaaaaat! 

Däremot så undrar jag över det här med sömnen, den där lilla damen sover ju nästan ingenting?! Idag vaknade hon vid tio, andra gången, och så sov hon en timme i bärmesen, men när klockan nu närmar sig nio så är hon fortfarande vaken.

Vi traskade i alla fall runt i snön i det fina vädret, som vi inte såg så mycket av inne i skogen förstås men sen tog vi vägen hem via isen.

Jag är inte helt avslappnad på isen men det var fullt av folk som fiskade, åkte skridskor och spelade hockey så jag gav med mig. Vackert var det i alla fall! Och halt.

0

Mina barn och deras egenheter!

Nästan varje morgon så vaknar Felix, gosar med mig en stund och säger sen; jag kommer alldeles strax mamma, jag ska bara äta flingor, kissa och titta på tv. Nästa gång han kommer tillbaka är det för att säga hej då. 

Idag när han kom hem från dagis så hade han sovit en timme i bilen med Kenny, då rasar hela världen när han väcks. Han kom innanför dörrarna med ett vrål och det fortsatte i en halvtimmes tid när han skulle igenom alla utmaningar med att ta av sig ytterkläder, lägga posten på bordet, att han inte fick leka med matkassen och så vidare. -Mamma stå här! Nej du får inte sitta ner! Nej, inte säg okej! Mamma gå inte! Du får inte vara här mamma! Sitt inte ner mamma. Ja, ni förstår.

När det sen har lugnat ner sig och vi sitter och äter säger Felix; mamma, jag pratade dumheter. Jag var inte snäll, jag var arg. Min kära lilla fina kille! ❤

Tuva håller på att utveckla sina ljud, hon har gått från att väsa till sina pruttljud för att nu morra. 

Hungrig är hon också! BVC pratar om smakprover men Tuva vill ha MAT! Hon sveper lätt i sig en klämmis (barnmat på tub) till frukost och en deciliter gröt på kvällen. När vi sitter och äter så sitter hon och vevar med armarna och gnäller tills hon också får smaka, dagens korvstroganoff var väldigt uppskattad. Varje gång hon tycker att matningen tar för lång tid så morrar hon, till Felix förtjusning. 

Hon känns skarp! Som att man ser i hennes ögon att hon förstår mer än vad man tror. Hon verkar förstå att mamma är en pajas i alla fall för när jag dansar för henne så skrattar hon hjärtligt.

Det känns sjukt att tänka på att den där lilla tjejen ska upp och gå om några månader.

0

Lammen som aldrig tystnar!

”Låt barnet skrika, det skadar henne inte”, säger alla som inte har ett skrikande barn att ta hand om. Men sen när de själva får ett skrikande barn i famnen som inte slutar skrika efter fem minuter så får de panik. 

Det gäller även pappor. ”Nej, jag vet inte vad det är, har du en tutte över?” säger han och räcker över en rödilsken tjej. Som om tuttarna är lösningen på alla problem. Nej men vi låter henne hänga vid tutten varje gång hon är uttråkad och trött, det är lugnast och skönast för alla. Utom mamma.

Till slut är man så van vid skriket att man hör det även när det inte finns där. Det har liksom fastnat i hörselgångarna och ekar för evigt.

Det kanske inte skadar barnet när hon skriker men det skadar fasiken hennes mamma i alla fall.

0

Lite till bara…

Jag vet inte om medicinen för att varva ner eller fylla på tålamodskontot är att flänga runt och ha saker på agendan hela tiden, men så har verkligheten sett ut.

Onsdagen och torsdagen så jobbar jag. Min chef låter meddela att jag får jobba hur mycket jag vill, de kan fylla min agenda upp till heltid om jag har lust med det. Jag väntar fortfarande på om Kenny kan säga okej för två dagar i veckan.

På torsdagen åker vi hem till pappa för att fira honom. För ovanlighetens skull så kommer jag på en passande present men när Kattis ska fixa den så strular butiken till det, alltså blir det den vanliga blomman och chokladen.

På fredagen så åker vi hem till Andreas och Hanna för att hälsa på deras nyaste bebis i det fantastiska huset. Felix leker med deras gamla bebis, dvs Saga 4 år. Se härjar och stökar ner, inget nytt under solen.

Natten till lördag så fixar Kenny skadorna i bastuhuset. Jag stängde av värmen när propparna gick och det var värmegrader ute. Sen när rysskylan kom och vi då fortfarande inte märkt att husvakten öppnat ett fönster i bastun och inte stängt det igen, så blev det is på hela golvet i tvättstugan. När Kenny sen eldat och värmt upp huset så började det rinna vatten ut genom dörren från en slang i ena tvättmaskinen som frusit sönder. Tur att det bara var så små skador!

På lördagen så åkte vi pulka med Felix en stund innan vi åkte hem till Andrew och Emelie där det också skulle åkas pulka och bada jacuzzi. Det var en väldigt trevlig kväll, men med tre barn som försöker riva huset (och en bebis som hejar på) så blev det inte någon lugn kväll. Det är väl kanske tio år kvar tills det kan bli det igen.

Idag tog Kenny med sig Felix till Hanna och Chrille som ville låna Felix när deras barn skulle till pulkabacken och Kenny skulle träffa en kompis. Själv så tog jag med mig Kattis till Täby centrum och strosade planlöst och förvirrat runt tills vi gav upp, åkte och köpte en kaffemaskin och åkte hem.

Jag tror att det här är fel taktik för mig att komma på banan igen. Till och med min rygg har börjar härja med mig nu, vem har tid med ryggont när man har en bebis?!

Imorgon är det måndag, för många. För mig är det lördag. Jag och Tuva ska inte gå upp förrän jättesent, brukar jag tänka, och sen kommer vardagen i vägen eller en hungrig Tuva.

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑