Vi kan ju omöjligt bo på ett och samma ställe två veckor i rad, däremot så har vi bestämt på förhand att det ska bara slappas den här gången, så vi ska inte flänga runt lika mycket som vi brukar. Jag har för mig att vi bodde på 11 olika hotell när vi var i Thailand sist, dock under sex veckor, men ändå.
Vi beslöt oss för att åka till Khao Lak när våra förbokade hotellnätter var slut i Bang Tao. Resan tog cirka en och en halv timme med en helt okej taxichaufför.
Hotellet vi kom till nu är superfint också, med strandläge på en lugn och fin strand utan några försäljare eller vattenaktiviteter. Turen verkar också följa oss för det billiga rummet vi bokat för en natt var upptaget så vi blev uppgraderade igen till ett rum mot poolen.
Fördelen med det här hotellet är att det ligger flera butiker och restauranger i anslutning till området så vi behöver inte äta dyr hotellmat. Det här blir bra!
Felix har börjat med Baywatchskaket! Ni vet hur tjejer alltid drar händerna från ansiktet och bakåt i håret när de/vi kommer upp från vattnet? Killar har ju en annan variant där det skakar huvudet fram och tillbaka istället, utan att röra håret. Det lär man sig tydligen vid tre och ett halvt års ålder.
Det man bör tänka på när man skakar huvudet är att det inte finns något hårt i närheten som man kan slå sig mot, till exempel en badstege. Detta lär man sig också vid tre och ett halvt år. Felix såg lyckligtvis inte blodet som forsade ut ur hans näsa innan Kenny fick det att försvinna i poolvattnet. Nu väntar jag bara på att han ska få brottarnäsa och blåtiror på båda ögonen efter smällen. Har vi tur så slipper han.
När Felix försöker slå ut sina tänder så hållet Tuvas på att växa ut. Tänderna nere i munnen sticker fram en bra bit men nu håller även en enorm framtand på att komma fram.
Efter Mexicoresan (läs flygresan från helvetet) så sa Kenny att han inte tänkte flyga med barnen igen förrän de var tonåringar. Vi visste förstås att det inte skulle bli så men vi hade inte räknat med att åka iväg så snart igen, men när Kenny hittar billiga resor så kan han bli hur flexibel som helst.
Mitt krav för att flyga långt med barnen var att det skulle vara vettiga flygtider och efter att ha hittat ett plan till Thailand som gick kl 21:45 så var saken biff. Felix sov åtta timmar på planet (härliga tider) och Tuva kanske tre. Jag förstår inte hur hon kan vara så mycket vaken, som om hon är superrädd för att missa något.
Efter en dag i Thailand så var Kenny frälst igen. Han ÄLSKAR Thailand (och Tom yam-soppa)! Jag är också väldigt förtjust (inte i soppan).
Jag bokade ett hotell hemifrån för 617 kr natten som såg väldigt fint ut, 10 minuter från stranden. När vi kom hit så hade de hyrt ut vår bokade studio så vi blev uppgraderade till en liten lägenhet, superfin! Vi har nog aldrig bott så här fint på våra semestrar. Här kan vi köpa med oss mat och låta ungarna härja bäst de vill istället för att försöka kasta i oss maten på restaurang.
Hotellet har en minibuss som både kör oss till stranden och hem om vi känner för det. Poolen är ganska stor och ekar tom så där badar vi när vi kommer hem från stranden. Jag har aldrig badat i en sån varm pool! Babysim kan slänga sig i väggen, här pratar vi kroppstemperatur på vattnet. För att få upp Felix ur poolen så måste vi locka honom med Pippis guldmynt (chokladpeng) eller pyjamasmys.
Jag tror vi kommer att få en skön semester!
21:a september 2015 så lämnade vi in vår första bygglovsansökan. 13:e september 2016 lämnade vi in vår andra bygglovsansökan, den nya reviderade.
Sex månader senare (eller ett och ett halvt år om man räknar på riktigt) så har vi ÄNTLIGEN fått vårt efterlängtade bygglov!
Herregud som jag har fått ligga på för att driva det här framåt. Jag vill inte ens skriva om hur många turer vi har gått och hur jag nästan kräkts på mig själv när jag har tjatat och jagat på för att få till lovet, jag har INTE gillat att vara den personen. Jag vet knappt vad vi har fått bygglov på längre, för huset har blivit ett sekundär detalj, ”bara vi får bygga något”.
Idag när vi fick se beslutet i skrift så skrev vi på kontraktet för att köpa vårt hus från Fiskarhedenvillan. Det är nu det händer!
Igår morse så tog Kenny med sig Tuva i lastbilen så att jag skulle få lite tid att fixa inför resan. Det gav mig även möjlighet till lite egen tid tillsammans med Felix, sån där tid som jag får alldeles för lite av.
Vi låg brevid varandra och drog oss en timme i sängen, surfandes, för att sedan äta frukost tillsammans i lugn och ro. Eller ja..har ni sett det där klippet med sengångaren som kryper fram i slowmotion som florerar runt på Facebook med texten ”när man har bråttom till dagis”? Det är Felix, han har det från sin pappa. 😘
-Kenny, skynda dig! -Ja jag kommer, jag ska bara…lägga in en snus först / läsa klart de här 43 sidorna på Flashback först / kolla klart när Gold rush Motala vaskar sjuttiofemte grushinken unt so weiter. Som sist när vi flög till Malmö och det var tomt på gaten och de bara väntade på oss. Jag ringde till Kenny och sa att det var omedelbar avgång och att han skulle öka. Efter ett par långsamma minuter ser jag honom komma lunkande, med fingrarna i snusdosan, lugnt bakandes en snus. Suck. Om jag ser något på tv och säger ”kolla Kenny” så tittar han upp lagom till att ett nytt program börjar. Man skulle kunna tro att Felix och Kenny skulle mötas i sengångarlandet, men de verkar inte känna igen varandra där. 😄
Herregud! Klockan är strax efter åtta på kvällen och jag ligger inklämd mellan Felix och Tuva, men är den enda i familjen som är vaken. TACK OCH LOV!
I morse (klockan jävla sex) vaknade jag (av Felix alltså) med samma kropp och sinne som om jag varit ute och druckit riktigt mycket till riktigt sent på natten (jag kan inte ens minnas när det var sist, troligtvis var det jobbrelaterat). Jag hade ont överallt och var så trött att jag kunnat somnat ståendes över en bajsblöja. Jag misstänker att mitt ryggonda har något med den känslan att göra och kanske också det faktum att jag någon gång i natt vaknade med både Felix, Tuva OCH Nisse liggandes på mig. Jag undrar om jag någonsin kommer att gilla att ligga sked igen eller om det för all framtid kommer att förknippas med flyktkänslor.
Felix kom ganska snart upp i varv hemma och stängde av de där små öronen för alla sorters av instruktioner och uppmaningar. Som tur var så kom Kattis förbi en sväng och tog med honom ut i skogen medan vi åkte och handlade. Jag försöker behandla min packningsångest genom att vara färdigpackad ett par dagar innan och så här på kvällskvisten så tror jag att jag är ganska nöjd.
När vi kom hem så hade Felix börjat med sin roliga lek ”töm-upp-och-ner-på-alla-lådor-med-leksaker-inklusive-legolådan-leken”. Jag hatar den leken!! När ljudet av alla leksaker som träffar golvet når mig så blir jag illamående. Kenny säger till mig varje gång han ser det här; Felix får faktiskt hålla på med sina grejer på hans matta. JA, jag vet! Men sen tar det fem timmar för honom att städa också!
När Pappa och Eva kom förbi så hjälptes vi åt och städa och jag kunde börja andas normalt igen. En liten stund. Sen började Felix studsa på väggarna! Bokstavligen så började huvudet snurra på honom när han studsade fram, med ord eller ramsor som föll ur munnen. Kan det ha berott på befrielsen efter att ha levererat en 800-grams bajskorv? Ja…Kenny var så imponerad att han var tvungen att väga…skiten. Sen bajsade Felix en gång till.
Även vid läggdags gick vi en rond med en liten kille som absolut inte skulle gå och lägga sig och lät troligtvis alla våra grannar få höra det också. På det här så toppar jag med en Tuva som är så mammig just nu att hon gnäller så fort jag bryter ögonkontakten.
Felix. Om du läser det här när du är stor så ska du veta att jag älskar dig otroligt mycket, ibland skulle det dock vara skönt om du bara var lite lite mer…lyhörd. Mamma behöver rehab. Eller en drink.
Jag kan ha gjort en sån megatabbe när jag gav bort min gamla säng!
I höstas gick vi som bekant och köpte en ny, stor säng och någon gång efter det så började jag få ont i ryggen. Jag har aldrig haft ont i ryggen förut, men nu känner jag mig som 85-årig flyttgubbe i kroppen.
Jag vill inte riktigt erkänna att jag har gått och köpt en säng som är dålig men jösses vad jag just nu längtar efter min 15-år gamla, hårda, Ikeasäng.
Det kan förstås bero på häffaklumpen Tuva som börjar väga en hel del också. Jag kan inte minnas att jag tyckte det var så tungt att bära runt på Felix.
Efter semestern lär jag väl ha facit när jag sovit i andra sängar. Nu ver jag vad jag ska ha för säng nästa gång i alla fall – stenhård!
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer