Igår morse så tog Kenny med sig Tuva i lastbilen så att jag skulle få lite tid att fixa inför resan. Det gav mig även möjlighet till lite egen tid tillsammans med Felix, sån där tid som jag får alldeles för lite av. 

Vi låg brevid varandra och drog oss en timme i sängen, surfandes, för att sedan äta frukost tillsammans i lugn och ro. Eller ja..har ni sett det där klippet med sengångaren som kryper fram i slowmotion som florerar runt på Facebook med texten ”när man har bråttom till dagis”? Det är Felix, han har det från sin pappa. 😘

-Kenny, skynda dig! -Ja jag kommer, jag ska bara…lägga in en snus först / läsa klart de här 43 sidorna på Flashback först / kolla klart när Gold rush Motala vaskar sjuttiofemte grushinken unt so weiter. Som sist när vi flög till Malmö och det var tomt på gaten och de bara väntade på oss. Jag ringde till Kenny och sa att det var omedelbar avgång och att han skulle öka. Efter ett par långsamma minuter ser jag honom komma lunkande, med fingrarna i snusdosan, lugnt bakandes en snus. Suck. Om jag ser något på tv och säger ”kolla Kenny” så tittar han upp lagom till att ett nytt program börjar. Man skulle kunna tro att Felix och Kenny skulle mötas i sengångarlandet, men de verkar inte känna igen varandra där. 😄