Ha! Jag gjorde det! Jag lurade Kenny! Med hjälp av 12 andra personer förstås.

En romantisk middag, just the two of us, trodde han men i själva verket så satt alla Kennys närmsta vänner och väntade på restaurangen för att överraska honom. Inte en enda av de inbjudna eller inblandade hade försagt sig. 

Jag är så glad över att så många kunde komma och att Kenny var så nöjd med att jag prickat in rätt personer. Just de som han skulle välja själv om han skulle ha valt.

Vi fick en väldigt trevlig kväll tillsammans med Kennys (och mina) vänner medan Tuva och Felix sov gott, utan skrik, hemma hos mamma. Det måste varit deras present till sin pappa, en barnfri kväll utan ångest för barnvakternas skull.

Som trötta småbarnsföräldrar så blev det ingen sen natt på stan, eller snarare, som småbarnsföräldrar så hade vi en ursäkt för att slippa en sen natt på stan. 

Nu har vi avklarat alla 40-åringar i familjen och vi behöver inte gå närmre in på vilken ålder vi ska fira nästa gång, än.