Blogginlägget var färdigt, skrivet i stunden då jag var som mest irriterad, bitter och arg. Det är förlösande att få skriva av sig, men när jag skriver arga inlägg så brukar jag vänta med att publicera dem för att se om jag fortfarande vill lägga ut dem nästa dag. 

Nu förekom han mig, utan att veta vad jag skrivit och sparat som utkast, den där jäkla Kenny. Skit också! Så fint! ❤️