Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Där fick jag för att jag klagade på vinden!
Det var helt vindstilla idag tisdag så vi låg och kippade efter andan vid poolen med svetten rinnande längs kroppen.

Kenny och Felix gick upp till rummet efter lunch för att chilla medan jag och Kattis kämpade hårt för att lyckas ligga så länge som möjligt i solsängarna innan vi nästan brände fötterna av oss varje gång på den solistekta klinkersplattorna fram och tillbaka till poolen.

Livet blev inte lättare av att vi dessutom hade en papegoja ovanför oss i palmen som satt och slängde ner skal från uppätna frön i huvudet på oss!

Jag har otroligt nog hunnit läsa ut en och en halv bok under den här resan vilket är mer än vad jag hunnit med hittills i år. Förr i tiden så hade jag läst ut en bok lagom till lunch på första semesterdagen men man får se det positivt, det blir billigare så här och mer utrymme för blöjor i resväskan.

Till kvällen så hade Kenny lovat mig att följa med på en promenad ner till stranden. Kattis passade på att stanna på rummet och få ett ögonblicks tystnad, jag tror att hon tycker att Felix låter lite väl mycket ibland för det gör vi också vid vissa tillfällen.

Vi gick in i en nationalpark där Kattis sagt att det skulle finnas kameler.
Felix ville inte sitta i vagnen utan gled ner och började springa runt i sanden. Han hittade en stor sten, stor som hans huvud, och skulle visa hur stark han var genom att lyfta den.
Han är ju rätt stark och fick upp stenen men sen blev det hoppsan, han snubblade men släppte inte stenen utan hans vänsterhand hamnade på marken med den stora tunga stenen ovanför på fingrarna.

Stackars lilla Felix! Han hade så ont i sin hand att man inte fick beröra den utan att han skrek. Han var väldigt ynklig resten av kvällen och fick en dos Alvedon när vi gick och la oss för att få lite smärtlindring.
Sticket snöpligt slut på semestern!