Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Öppna sök
Kategori

Video

Byggstarten kunde ha varit bättre!

Igår kanske man kan säga var den officiella byggstartsdagen. Det är såklart en definitionsfråga eftersom vi i vissa aspekter försökt att bygga i flera år, men närmast tänker jag på att Kenny har grävt en hel del inför grunden innan.

Men i måndags kväll, 2:a april, så kom Johan upp från Gotland för att hjälpa oss att bygga grund.

Redan igår kväll så kom Kenny in, alldeles bedrövad, och sa att vi måste skjuta upp husleveransen.

Grävmaskinen som Kenny har använder Johan för att peta tänderna med och det var inte ens aktuellt att diskutera användandet av maskinen i det här sammanhanget. Alltså fick de hit en stor maskin, som fungerade en stund innan någon slang brast och sprutade ut olja.

Jag vet inte riktigt vad som hände sen men Chrille dök upp som en räddande ängel med arbetsbyxorna på och en ny, ännu större, maskin kom hit sent igår kväll.

Kenny är superstressad. Sådär stressad som han aldrig är. När saker INTE bara ”-det löser sig”. Han är inte så himla bra med stress eftersom han inte är van vid det, men mest troligt är att han känner sig lite hjälplös. Johan är irriterad, kanske borde vi ha förberett något eller så är han också stressad över situationen med tjäle i marken och maskiner som inte fungerar men hans irritation gör att Kenny blir ännu mer stressad.

I allt det här så känner jag mig lugn. Det finns absolut ingenting jag kan påverka i det här sammanhanget och Kenny hjälps inte av att jag också stressar.

Så när killarna kämpar för fullt där ute i duggregnet så läser jag sagor för barnen och när de har somnat så står jag och gluttar bakom gardinerna på kaoset där ute och försöker mentalt att skicka lite styrka till Kenny.

0

Skidskolan

Vi var så taggade idag! Och nöjda över att vi (jag) valt skidskolan som började klockan halv tolv istället för nio på morgonen, för när vi vaknade så var det minus 17 grader ute.

Kattis följde med mig och Felix, vi hade någonstans tänkt att vi skulle rasta Texas medan Felix gick i skidskola. Nu så här i efterhand så känns den tanken otroligt naiv.

Från parkeringen till backen så är det ganska långt att gå, sådär långt så att Felix nästan höll på att tappa lusten. Lustigt nog så låg barnbacken längst bort också.

Väl där så var det bara att slänga på honom skidor och pjäxor och sen skulle han upp i liften, utan någon vidare förklaring eller presentation. Jag stod kvar och såg honom åka upp, utan några problem i liften, men det kändes lite snabbt på allting.

På håll stod jag och såg Felix få hjälp av en kille som gled ner för backen, framför Felix för att kunna ta emot honom efter varje meter. Felix vinkade till mig men jag hade svårt att se vad ansiktsuttrycket sa.

När de tagit sig ner för backen så vinkade skidläraren på mig och jag kom dit och möttes av en arg liten kille. -JAG VILL INTE MER, DET HÄR ÄR LÄSKIGT! JAG VILL IIIIIIIINTE!

Jag trugade och uppmuntrade och mutade men han var så arg och envis. Till slut kom vi överens om att ta en kopp varm choklad om han lovade att åka igen.

Den här gången följde jag med honom, gick bredvid i liften upp och gick bredvid skidläraren på vägen ner. Så höll vi på ett par gånger och även fast Felix hade inställningen att ”man får faktiskt ge upp” så kämpade vi vidare till timmen hade gått. Då var Felix ganska okej med hur det hade gått och han återupprepade flera gånger hur han hade åkt ifrån mig i liften när jag tittade åt ett annat håll.

Efter skidskolan så åkte vi och köpte godis. Jag misstänker att vi kanske kommer att behöva göra det imorgon också men förhoppningsvis så har vi tagit det värsta och jobbigaste steget idag.

0

Tittut!

Det slår aldrig fel! Är det någon gång då ungarna pinkar i sängen så är det samma kväll som man har bytt sängkläder. Nu har ju inte Felix haft blöja senaste två och ett halv åren så Tuva har tagit över stafettpinnen med att pinka snett i blöjan, eller vad det nu är som de gör.

Men det är det minsta problemet just nu. Sedan förra lördagen så har vi legat hemma sjuka! Alla utom Kenny.

Förutom att det är jättesynd om mina stackars barn som har haft hög feber, snuva och en grymt elak hosta, så är det dessutom synd om mig som också varit sjuk och mitt i det fått ta hand om mina superynkliga barn. Herregud vilken resa.

Felix hade runt 40-graders feber ena dagen och jag tyckte så synd om honom som låg där nerbäddad i soffan och såg så sjuk ut så jag gav honom maxdos av Alvedon. En halvtimme senare studsade han runt och drog fram leksak efter leksak som han stojandes kastade runt. Så höll han på ända fram till kvällen då febern kom tillbaka igen.

Tuva har tagit mammigheten till en ny nivå under den här perioden. Hon går runt som en zombie, likblek i ansiktet, hålögd med rödkantade ögon, ropandes på mig med armarna uppåt i en ”bär-mig”-pose. Hon följer varje steg jag tar, gnällandes. Men sätter man sig ner en minut, då skaffar hon sig uppmärksamhet genom att gå till Nisses kattmat eller kattlåda, för då vet hon att jag kommer springandes.

I fredags lämnade Kenny Felix på dagis, då hade han varit feberfri en dag och hade ”bara” hostan kvar. Vid lunch ringde dagis, då hade de gått in från gården och när Felix kom in i värmen så däckade han ihop. Så han kom hem ynklig, med feber igen.

Trevlig helg!

0

2017-12-21 Mae Phim- sista dagen!

För några dagar sedan tänkte jag att det skulle bli skönt att komma hem, men nu när vi snart ska lämna Mae Phim för Bangkok så känns det lite jobbigt. Men ändå inte. Blandade känslor uppenbarligen.

Jag har nu tvättat alla använda kläder för att slippa att göra det när jag kommer hem. Vi hade med oss för mycket kläder den här gången också, men bara på grund av att vi har haft möjlighet att använda tvättmaskin under semestern, annars så hade behovet av kläder sett lite annorlunda ut.

Både Tuva och Felix fick vara en stund på ”dagis” idag medan jag och Kenny tog en stund på stranden i lugn och ro. Barnen verkar ha tröttnat på att bada, eller så har det med den lite lägre temperaturen att göra.

När vi stoppat i oss lite mat så drog Kenny och Felix på massage, ännu en sån grej som Felix fått för sig att han ska göra. Han verkade nöjd i alla fall men pratade mest om kakorna han fick efteråt.

Medan barnen sov så packade vi ihop det mesta och jag suckade som vanligt över hur överfulla väskorna är. Det blev inte bättre av att Kenny åkte och köpte en genomströmningsvärmare som nu ska få plats i väskan.

Imorgon klockan sju ringer klockan och då ska vi mata barnen, packa det sista och sen ta en taxi till Bangkok.

Bilder och filmer!

0

2017-12-20 Mae Phim

Jag har aldrig förr upplevt Thailand så kallt som det är nu!

22 grader på morgonen låter ju inte så väldigt kallt och det blir precis lika varmt som vanligt mitt på dagen men poolen är plötsligt kall och vindarna man möter på moppen är bitande kalla.

Jag låg och svettades en stund med näsan i en bok, fortfarande tjurig för att Tuva vaknat halv sex imorse. Kenny kom med barnen strax innan lunch men ingen av dem ville bada.

Efter lunch bad Felix om att få gå till dagiset igen, det verkar inte bara vara vi som behöver lite andrum.

Innan middagen hann jag med min fjärde massage hittills. Alla verkar köra sin egen variant här, det handlar inte om vilket massageställe man går till utan det beror på den som masserar. Idag drog tjejen ut mig åt alla möjliga håll, jag tror att hon tyckte att jag var ganska stel.

Det fanns inget mysigt överhuvudtaget med moppeturen idag. Jag frös så att hela kroppen knottrade sig. Tuva stoppade jag ner i stora strandväskan och sen kurade jag ihop mig med barnen under en filt. Middagen blev dock fiasko ändå, barnen var trötta och ingen av dem ville äta mat = tidig kväll för oss och med hopp om värme imorgon.

0

2017-12-19

Konsten att skriva om samma sak på olika sätt. Nej, dagarna går ju under samma kategori, helt klart. Skillnaden idag var att det var kallt! Inte på riktigt men jämfört med den förlamande värmen vi nu är vana vid. Jag stängde av AC’n och Felix satte på sig dubbla tröjor och byxor.

Efter frukosten så lekte barnen, utan att bråka, med lego, så jag tog min bok och handduk och gick till en solstol vid poolen, ensam! Jag har snart läst ut två böcker på semestern och nu för tiden så är det nog ett rekord. Tiden då jag tog med mig tio böcker på en semester är förbi.

I och med att det var lite kyligare idag så var det otroligt skönt att ligga och läsa vid poolen, men trots hårda vindar så kom normala värmen tillbaka ganska snart.

Vid lunch så kom Kenny med barnen, så hade se tröttnat på legot och var säkerligen hungriga så vi beställde mat. Felix hade knappt fått i sig maten innan han var ivrig för att gå till Playthaim, som ett dagis. Inte ett enda barn var där idag men Felix såg massor med leksaker som han ville leka med så jag lämnade honom där med en fröken, för ett pass i två timmar, 95kr.

När jag lyckats söva Tuva så gick Kenny till soffan i huset och jag fortsatte läsa. Tiden går ju som bekant väldigt snabbt när man har kul så vips hade det gått två timmar och Felix skulle hämtas.

Moppeturen idag gick, i kalla vindar, till en väg bakom hotellområdet. Det brann i skogen och vi kollade hur det såg ut och om vi behövde vara oroliga, men det behöver vi nog inte vara. Vi fortsatte in på okända vägar och missade solnedgången som jag tänkte jag skulle ha fotograferat idag, men det kommer ju en ny imorgon igen.

Titta på film och bilder här!

0

2017-12-18 Mae Phim, inte så lätt att ha semester.

Eländes elände, ingen bra dag för Tuva! Hon gnällde och skrek i morse och verkade allmänt hängig. Hennes mage har varit lite i olag de senaste dagarna och kanske hade det med det att göra, men sur var hon i alla fall och ville knappt äta frukost.

Klockan tio rymde vi hemifrån för då kom personal från anläggningen och sprutade huset mot insekter, i förebyggande syfte. De enda insekter vi har sett till och brottats med är dock mygg, förhoppningsvis fick de bort dem idag.

Dagens väder var som vanligt toppen men blåsigt som bara den, alltså skippade vi havet och gick till poolen. Barnen ville leka med lego så jag satte dem i en vindfri hörna där de satt och pillade med bitarna.

Efter ett tag så kom Tuva på sig själv med att ha varit glad länge så då blev hon sur igen. Mitt i det här så snubblade hon och landade rakt på en stenkant, som på bilden nedan, men munnen före. AJ!

Den rann blod ur munnen och Tuva skrek hejdlöst. Vi konstaterade att tänderna satt kvar men att det troligtvis gjorde himla ont. AJ!

Det dröjde inte länge innan hon somnade för lunch och när hon sedan vaknade var allt bra igen, glad som en solstråle och hungrig som en varg.

Nu var det dags för nästa surkart, Kenny. Han var obegripligt trött och ville gå hem och vila. Den enda som tror på att det fungerar att ligga och vila med två busiga och övertrötta ungar är Kenny. Efter sju minuter fick jag nog av dumma påhitt och bråk om leksakerna och tog med barnen ut på en moppetur för att fördriva tid och köpa middag.

Kenny fick sova, barnen fick åka moppe och jag slapp höra skriken, win win.

Film och bilder här!

0

2017-12-17 Mae Phim

Hur kommer det sig att barnens inbyggda klocka alltid ringer vid sju? Oavsett var man är i världen? Är det inte konstigt?!

Inga skrik innan, under eller efter frukost. Inga skrik när vi går ner till stranden. När vi ser att det blåser en del så tänker vi att vi går till poolen istället men så är havet sådär härligt så att vi inte kan låta bli att hoppa i ändå.

Det enda som gör att vi går upp från havet är de där sakerna i vattnet som bränns eller sticks. Stingers verkar det som folk kallar dem, mer korrekt beskrivning är kanske brännplankton?! Tuva verkar inte beröras, så min teori är att de samlas i badkläderna för hos mig sticks det på brösten innanför bikinin och Felix kliade och hade små märken innanför badbyxorna.

När vi sedan badar i poolen och äter lunch så är det fortfarande utan skrik. Felix har en bra dag och är inte sur utan anledning, förutom i morse då han kom och sa att han var på dåligt humör och ville att jag skulle stänga av musiken, fast då var han inte ens sur.

Tuva däremot var ganska gnällig idag, men hon hade sovit dåligt så det var väl förståeligt.

Solnedgångarna här är magiskt fina. På väg ut på vår dagliga moppetur så var solen blodröd och höll precis på att gå ner bakom bergen. Jag bad Kenny stanna moppen och köra till andra sidan av vägen för att jag skulle ta kort men när han hade svängt runt så var solen redan nere. Men det kommer nya chanser.

Dagens film hittar du här!

0

2017-12-16 Mae Phim, alla hör dig skrika!

”Jävla tjafs” skriker Felix åt mig idag. ”Jävlar” tänker jag, vem kommer det ifrån? Om han hade sagt ”fan” då hade jag kanske fått skämmas lite på min kammare men ”jävlar” tänker jag inte ta på mig. Igår sa han ”jävla snygg” om något vi såg och så fnittrade jag lite åt ordvalet men idag när han skrek det av ilska så lät det inte lika kul.

Han kokar av ilska den där halvstora. Om Tuva råkar titta på honom medan hon säger något så spänner han ögonen i henne och skriker åt henne att sluta. Hon får INTE försöka sig på att prata med honom. Han leker med henne när HAN vill.

Hon är också tjurig. Jag bär runt henne på den stekheta stranden i 20 minuter men så fort jag stannar så skriker hon. Hoppla lilla hästen, sätt fart nu. Liksom.

När hon inser att hon inte kommer komma ifrån tuppluren så skriker hon ännu mer, som mest ögonblicket innan hon somnar faktiskt.

Felix har en rutten dag, ingenting duger och han morrar åt allt. På eftermiddagen i poolen så är han inte hemma längre och försöker man säga någonting åt honom så skriker han ”jag veeeeeet redan” eller ”jag stänger av öronen nu”.

Jag och Kenny veeeeeeet av erfarenhet att om man håller på att bråka tillräckligt länge så åker man i säng. För Felix verkar det komma som en överraskning varje gång.

När Felix vaknat efter sin tupplur så är han lite trevligare (inte den första halvtimmen, men senare då). Vi tar en moppetur och köper lite mat och våfflor och moppebarnen är glada och trevliga hela vägen till sängen.

Dagens film är här!

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑