Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Kategori

Vardag

Hej och hå, nu ska vi ut och gå 


 Nej, ni ser inte i syne, vi är ute och går igen, eller gick om man ska vara korrekt. Tre helger i rad nu så har vi fått till en promenad under någon av dagarna och jag älskar det!

I lördags fick vi besök av Chrille och Elvira som promenerade med oss till det lilla fina caféet/restaurangen som ligger 4 kilometer ifrån oss. Det gick definitivt inte snabbt med en Felix som skulle stanna och titta på allting, hoppa från alla stenar och plocka alla pinnar men vi kom fram till slut. 

På vägen tillbaka så gjorde vi ett byte, Tuva fick sitta i bärmesen och Felix i vagnen och det tog inte lång tid innan han sov.


Föräldrar på vift!

Jag har börjat jobba på torsdagar och fredagar sen ett tag tillbaka och i fredags så var jag iväg i Eskilstuna på en förhandling. Det var ett riktigt skitväder när jag skulle åka hem, halt och snömoddigt vilket gjorde att jag sniglade mig hem på motorvägen, liggandes strax under 80 km/h.

Väl hemma så var det självklara valet att sjunka ner i soffan, som vanligt, men eftersom Felix var hos bestemor och skulle sova där så drog jag med min karl ut. Bland folk!

Vi åkte till Mall of Scandinavia för att gå på ett Teppanyakiställe. Vi satt vid ett halvmåneformat bord med två okända personer till vänster om oss, fyra lediga stolar till höger och en kock mitt i bordet som stod och lagade maten. Maten var god men det var ingen wow-upplevelse, Tuva tyckte dock att risblandningen var jättegod. Den lilla damen gapar för det mesta väldigt stort så fort det står mat på bordet. 

Det som däremot var wow, var att jag fick hänga på restaurang med Kenny en fredagkväll.

Framgång!

Än så länge passar Tuvas krypande bäst i fast forward om man inte ska somna av filmen, men hon tar sig ju framåt, med lite välbehövlig vila då och då.

Gåstolen börjar hon få en väldig fart på, den rullar hon ut i hallen med nu, alldeles själv. Felix och Nisse får se upp när hon kommer springandes mot dem med händerna uppe i vädret, väsandes.

Övergången är vidrig!

Felix får förstås också febern som Tuva har haft. Kan det vara en tredagarsfeber eller vara en förkylning? Hur fasiken ska man veta det? Och vad spelar det för roll egentligen, sjuk som sjuk. 

Febern gör Felix lite dämpad, kramig och kärleksfull, han går runt och säger ”mamma jag älskar dig”, ”pappa jag älskar dig”, ”mamma, pappa jag älskar er”, om och om igen. Jag tror till och med att han kan ha sagt att han älskar både Tuva och Nisse. Stackars Felix, han var verkligen sjuk.

Natten till lördag så är Felix stekhet igen. Hans små händer känns som nykokta ägg i mina händer. Han vägrar att dricks alvedon och eftersom han fortfarande ligger under 40-strecket och sover bra så tvingar jag inte honom. När han vaknar på morgonen så är febern borta, som om den sista värmepusten gjorde honom frisk.

Vi tar oss ut i naturen för en promenad i det ruggiga och kalla vädret. Felix humör börjar vakna till liv nu och han blir galen över att behöva äta mat innan chokladbollen när vi fikar.

På söndagen så är han precis som vanligt. Fast det stämmer inte, han är tre resor värre. Från det ögonblick som jag går upp från sängen så provocerar han mig/oss. Redan innan jag gått upp så har han satt på varmvattenkranen i badrummet vilket gör att det inte fina kvar en gnutta varmvatten. Han vet precis vad han gör, jag ser det i hans ögon. Han passar på att leka leken jag avskyr, dvs tömma ALLA hans lådor på ALLA leksaker. Jag har sagt till honom 50 gånger att han inte får ha sina leksaker i soffan och nu när jag harklar mig över röran han skapat så säger han: ”mina leksaker är inte i soffan, här bestämmer jag”. Ja, det har jag ju hållit med honom om de senare dagarna, så jag biter mig i tungan.

Han fortsätter att testa oss hela dagen och jag tänker att det är tur att helgen inte är så lång. 

Värmebölja i litet hus.

Jag kommer hem från jobbet och i samma ögonblick som ytterdörren öppnas så möts jag av en varm pust. Jag kommer inte ens så långt som till köket innan jag måste ta av mig kläderna och då pratar jag inte ytterkläder utan byxor och tröja. Kenny har eldat igen.

När Kenny eldar så finns det inget stopp. Vanligtvis så stannar termometern runt 25-26 grader, som att bo i en jäkla bastu och i och med att vi har en stor stenspis så sitter värmen kvar i ett dygn. 

Ett enda öppningsbart fönster har jag att spela med, men nä, då har Felix någon apjobbig tics på att gå och stänga fönstret.

När jag sen går och lägger mig i den Thailandvarma sängen har jag en unge på varje sida om mig som ska ligga på mig och en katt vid fötterna. Felix slänger upp sina ben på mina ben och klämmer in händerna under ryggen, särdeles skönt när han har feber närmre 40 grader. Tuva har i sin tur just fått en fix idé på att hon ska sova på min mage. Gissa om jag då är extra glad för att vi har 25 grader inomhus. Fy fabian, snart blir det eldningsförbud!

Vad skulle man göra med all tid om man inte hade barn?

I samma ögonblick som bilens strålkastarljus lämnar tomten så börjar det. Som det gör v a r e n d a gång.

Tuva har sin första feberfria dag idag men är fortfarande plågad av den hemska slemhostan, men när jag hämtar Felix på dagis så inser jag att det är på honom febern har hamnat nu.

Det är få saker som rubbar Felix, han är som vanligt trots att febern överstiger 38 grader. Strax innan åtta sover han och allt är lugnt. Kenny upptäcker att vår extrafrys i verkstaden har gått sönder och en halvtimme senare ringer en kompis och frågar om vi vill ha hennes gamla.

Kenny hoppar in i bilen och åker för att hämta frysen. Då börjar det.

Det piper från sovrummet, mellan gnyendet så förstår jag att Felix vill kissa. Jag bär in honom till badrummet, han råkar kissa utanför och jag får städa upp. Termometern visar 38,5 grader. Jag försöker få i honom alvedon men han vägrar. Vid det här laget skriket Tuva som en tok i vardagsrummet, henne får man INTE lämna minsann. Jag går ut till henne.

Jag gör i ordning gröt till Tuva och hon gapar stort, de första åtta skedarna, sen blir det bara kladd för hon vill inte ha mer, hon är inte helt frisk alltså. Felix skriker igen och det blir nästan exakt samma procedur som ovan igen.

Felix vaknar fem gånger totalt och ska upp och kissa lika många gånger. Han kissar utanför tre gånger och jag torkar lika många gånger. Tuva skriker varje gång jag lämnar henne.

När Felix har varit tyst en liten stund så går jag ut till tvättstugan och hänger upp en jacka och när jag kommer in så skriker Felix igen. Vi gör samma igen. Bära. Badrum. Inte torka för nu kissade vi i duschen. Bära. Tuva skriker. 39,2 grader. Vägrar medicin. Somnar.

När jag inser att det inte blir någon tid i soffan så borstar jag tänderna och gör mig klar för sängen och släpper in Nisse som varit ute. Hans tassar är kolsvarta och gör skitiga avtryck på golvet. 

In i duschen med Nisse och tvätta tassarna. Felix skriker, Tuva skriker. Jag går och lägger mig och ser fram emot en spännande natt.

Sjukhäng med Tuva.

Den här lilla tjejen är sjuk! I helgen började hon snora och i söndags började febern och förutom det så har hon en elak slemhosta. Jag vet inte om hon först nu råkar ut för det vi hade i Mexico eller om vi är på väg att start en ny sjukvåg. Vi är inte vana vid sjuka barn, eller att vara sjuka själva för den delen. Förhoppningsvis så får vi andra vara friska.

Idag har Tuva mest hängt på mig, i Babybjörn eller bärsjal, då är hon nöjd men i samma ögonblick som jag lägger ner henne så skriker hon ”JAG VILL INTE MAMMA, KOM OCH BÄR MIG”. Jag tror hon säger det i alla fall. Inte ens gröten var lockande igår, det måste betyda att hon är ganska hängig. Min lilla sötnöt.

Ut på tur med fötter och flyg!

Ännu en helg utan några planer, två på raken alltså och hejsan vad skönt det har varit.

Kenny fick ÄNTLIGEN flyga en sväng också. Vi andra promenerade vid Kaanan istället och tänkte att han kanske skulle flyga förbi och vinka. Det gjorde han inte.

Felix sov hos bestemor lördag till söndag vilket gjorde att vi som kvar kunde sova länge idag. Tuva och jag låg och drog oss länge i sängen men när klockan närmade sig halv tolv och det fortfarande inte var någon som ropat att frukosten var klar så gick vi upp och gjorde den själv.

Kanske tack vare att Kenny flög igår så protesterade han inte, så mycket, mot att gå ut och promenera en sväng efter att vi plockat upp Felix.

Judarnskogen var dock inte någon optimal promenadsväng idag eftersom stigarna var täckta av is. Vi tog oss i alla fall runt pölen och blev belönade med fika på Gateau efteråt. Så lyxigt och mysigt! Jag behöver bara övertala Kenny om storheten i en sån här dag också för att få till någon slags rutin.

2017-01-18 Tuva har gått in i monsterfasen

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑