Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Jag är inte bakis, däremot så har jag träningsverk i vänstra skinkan.

Får professionella bowlingspelare olika stora skinkor? Det måste dom ju få eftersom bara ena sidan används.

Maten igår var galet god, jag njöt i fulla drag av mitt oxfiléspett med 3 olika såser som smälte i munnen. Medans vi normalätare satt och åt flinade vi åt killarna som utmanat varandra i att äta varsin biff på 900gr (plus en stor portion marängsviss efteråt).

Lyckligtvis så lyckades jag övertala min syster att inte delta i utmaningen, hon körde buss hela förmiddagen och en 900 grams biff på det hade nog gjort omständigheterna lite värre än vad dom redan var.

Fredag 07, 20 – besiktning. Klockan kvart i sju(k) satt jag i bilen och svor över mig själv över att jag gått hemifrån så tidigt. Det blev en tur till bilprovningen i laglig fart och efter bara 10 minuters väntan så fick jag köra in. Gubben som tittade på min bil var väldigt trevlig och vi pratade om allt möjligt medan han undersökte bilen och han tog dessutom ett extra varv när han ”provkörde” bilen bara för att avsluta diskussionen vi var inne i. Tror ni inte att en jävla positionslampa var trasig?! När använder man dom liksom?! Men det blev bara en anmärkning så det var ju bra.

Eftersom jag i morse fick lite bakslag på min förkylning med förnyad halsont så beslöt jag mig för att åka till vårdcentralen för att kontrollera om jag hade något som behövde medicineras eller inte. Förvirrad som jag är så gick jag fel, vilket jag inte förstod förräns jag fick träffa en läkare, som egentligen hade slutat för dagen men som stannade lite extra för att glo ner i min hals. Jag gick till närvården där det är tidsbeställning istället för närakuten som låg en trappa längre upp.

När han tittat i min hals så konstaterade han att mandlarna var så ickesvullna så att man nästan kunde tro att jag opererat bort dom, jag verkar bara ha råkat ut för en långdragen förkylning. Ja, nu vet jag det i alla fall.

Bror med fru bjöd på tacomiddag, mums! Som tack för det så kidnappade jag och Kattis Wille och rakade mohikanfrissa på honom.

För att få bort håret som låg precis överallt i/på Wille så stoppade vi ner honom i badbaljan efteråt. Kattis är om möjligt lite naivare än mig och lät Wille hålla i duschslangen när han bad om det vilket resulterade i att vi också fick tilldelat en skön dusch, med kläderna på.

Det här var en spännande dag, på två sätt, fast jag tänker bara berätta om en av orsakerna.

I morse när jag kom till jobbet så låg det en jättekartong (jämförelsevis med innehållet) och väntade på mitt rum och inuti den så låg det en stor kamera, bara till mig!

Riktigt så är det ju inte förstås, men den är nästan till mig, till min avdelning i alla fall och eftersom den bara innehåller två personer och det bara är den ena av oss som fotar så måste den ju nästan bli min. Efter att ha beklagat mig över kvaliten det blir på bilderna av vår gamla ruttna jobbkamera från 90-talet som jag brukar använda, så godkände min VD att jag köpte en ny och fin kamera.

Så, idag kom den och den var stor, lång och precis så där härligt klumpig för att man ska förstå att det är schyssta grejer. När jag hade satt ihop delarna så satt jag och mös en stund av välbehag. I like it!

Nu är det bara 18 miljarder med funktioner som jag ska försöka lära mig, hur det nu ska gå till.

För att skona min arbetskamrater från mitt snor som rinner som min läckande kran i badrummet så stannade jag hemma idag. Det är så galet tråkigt att vara hemma när jag är tvungen att vara hemma.

För att dagen inte skulle vara helt bortkastad så sorterade jag min stora låda där jag sparar alla räkningar, brev, kvitton…ja allt i pappersform. En gång om året sätter jag mig ner och sorterar allt och sätter in det i pärmar.

Om någon skulle be mig om en comviqfaktura från ex 1998 så kan jag utan problem ta fram den, vilket är sinnessjukt! Jag har kvar alla mina lönespecar från när jag började extrajobba -88. Jag sparar verkligen allt!

Till mitt försvar så kan jag säga att allt får fortfarande plats i mina skåp, jag behöver inte ens hyra förrådsutrymme hos Shurgard!

Så, nu ska jag sluta med det och börja med att bara spara viktiga papper, såna som jag verkligen kan komma att behöva.

Jag är utvecklingsstörd, eller känner mig och ser ut som en om inte annat. I morse när jag vaknade så var min mun som ett enda stort unket hål eftersom min täppta näsa tvingar mig till att andas med vidöppen mun under natten.
Nu känns det som att någon sandpapprat min hals och att huvudet är fullproppat med bomull. Jag är liksom lite efter eller sen i reaktionerna och bara allmänt långsam.

Eftersom jag inte hade lust att ligga hemma och åma mig och för att bilen dessutom stod på måndagsgata så gick jag upp och åkte till jobbet. Efter lunch så orkade jag inte längre, då kände jag av febern som gjorde mig alldeles matt.

På vägen hem slank jag in och köpte mjölk till mitt te och kom att tänka på hur lustigt det är att man har så olika smak. I min familj så har vi helt olika smak trots att vi alla har växt upp med varandra (mamma och pappa var ganska färdigväxta när vi kom i och för sig).

Jag dricker mitt te med mjölk, mamma med citron, Kattis utan varken mjölk eller citron, Stephan dricker kaffe utan socker och pappa kaffe med mjöl och socker. Strange!

Varför dricker fler killar än tjejer kaffe istället te? Är det för att vi har har olika varianter av smaklökar eller beror det bara på att kaffe anses manligt, till skillnad från te?

Jag råkade nämna för mamma att min chef hade fått halsfluss med streptokocker, en stund senare ringde hennes sambo Dr Peter upp och fick mig att lova att gå till vårdcentralen imorgon, han kunde höra över telefon att mina halsmandlar var svullna, det är imponerande för en vanlig lekman som mig. Streptokocker kan tydligen ge allvarliga lung- och njursjukdomar så nu måste jag kolla om jag har fått det och i sånt fall börja äta penicillin, suck.

PS. Linda Nybergs fråga till kronprinsessan Mary (från Danmark), på besök i New York förtjänar lite plats i min blogg;

-Gillade du kaffet?

”Så här kan Madeleine McCann se ut idag!” Så står det på Metros hemsida ikväll. Är det folk som sitter och leker på redaktionen? Det enda de har gjort är att ge henne stripigt, otvättat hår. Osmakligt!

Hela den historien är för övrigt osmaklig, inklusive hennes föräldrar som gav henne sömnpiller för att kunna gå ut och äta på restaurang (om nu något av det som tidningarna skrivit stämmer). Det är bara att hoppas att det var det värsta de gjort mot henne. Det kommer bli likadant med det där som med Palmemordet, olöst.

Vad kan man göra klockan 10 en lördagmorgon?

Man skulle kunna ligga och mysa i sängen, äta frukost eller kanske ta ett skönt bad. Idag stod jag i regnet på Biltemas parkering i Botkyrka och mekade bil.

Fast det är inte helt sant, min bror låg och krälade på den kalla och blöta asfalten under min skitiga bil för att meka bromsok med rinnande bromsolja över händerna medans jag hängde över hans axel för att se vad han gjorde.

För att slippa åka och köpa ett bromsok, åka hem och meka bort det och åka tillbaka för att lämna in det trasiga så hade vi bestämt att fixa det på plats, och det gick bra trots det ruttna vädret.

Tjejen i återköpsdisken blev väldigt glad över att få tillbaka ett oljigt, droppande och traskigt bromsok. Hoppas bara att det nya funkar som det ska för nu ska det besiktigas.

Annars har dagen varit väldigt lugn, jag känner mig småkrasslig. Mitt huvud är lite baktungt och halsen ömmar. Men, imorgon är jag frisk!

Gårdagen var rolig!
Alla våra varuhuschefer hade samlats för den årliga budgetprocessen och i och med att min chef skulle hålla föredrag så åkte jag ut för att lyssna på henne.
Efter en speedad presentation så var det dags för middag. Egentligen var det inte meningen att jag skulle stanna kvar på hotellet varken för att sova eller äta men efter att en cider slunkit ner och så en jäger på det så kom vi fram till att jag skulle krascha i min chefs säng.

Efter middagen så var det någon som rullade in ett piano mitt i matsalen. Där hamnade vi tjejer (och några killar) med öl/ciderflaskor som mikrofoner och med röster som bara kunde låta bra efter intag av alkohol. Resten av kvällen stod vi där och sjöng för fulla halsar akompanjerade av en varuhuschef som kunde spela piano hyfsat bra.

Runt halv ett så sjönk min energinivå drastiskt och jag blev tvungen att paniksova.

Det var iskallt i rummet, jag skakade av frossa när jag la mig trots att jag brett ut en filt och en morgonrock över sängen och dessutom lagt mig med tofflorna. Hela natten sov jag allmänt oroligt, Anna som är van vid att sova bredvid sambo och barn kröp nära mig varje gång jag vred och vände mig i tron om att jag var någon av dom. När hon däremot rullade runt och la handen på min mage så kände jag mig tvungen att säga ”Anna, visst är det mysigt…men…”, hon fnissade lite sådär påkommen och vände sig om tills hon en stund senare åter var inne i sina drömmar och beslöt sig för att vika ner mitt täcke till midjan.
Det är skönt att det inte bara är jag som gör konstiga saker i sömnen.

Min bilhistoria är en lång följetong, utan slut kan man tycka, nästan som Lost. Fast nu tycker jag mig se att det finns en ände inom rimlig framtid.

När jag var på semester så lagade sig det vänstra bromsoket av min bror. Idag var bilen inne på verkstad för byte av AC-pumpen som varit trasig i ett och ett halvt år. Hade det inte varit för att sommaren är allmänt kall och att jag alltid fryser så hade det varit en katastrof, men det är bra att ha en fungerande AC, om inte annat för att ta bort imman på fönstren.

Samtidigt som pumpen trollades in så fick jag ett oljebyte, fantastiskt. Det enda problemet är att mecken upptäckte att min högra bromsok är trasigt, trots att det bara är en månad gammalt, dåligt! Köper man skit så får man kanske räkna med det å andra sidan.

Så, nu ska bara bromsoket bytas IGEN, sen så ska pumpen fyllas på med kylgas (?!) och så ska den besiktigas. Snart är den i tiptop-skick, nästan som ny.