Jag är utvecklingsstörd, eller känner mig och ser ut som en om inte annat. I morse när jag vaknade så var min mun som ett enda stort unket hål eftersom min täppta näsa tvingar mig till att andas med vidöppen mun under natten.
Nu känns det som att någon sandpapprat min hals och att huvudet är fullproppat med bomull. Jag är liksom lite efter eller sen i reaktionerna och bara allmänt långsam.

Eftersom jag inte hade lust att ligga hemma och åma mig och för att bilen dessutom stod på måndagsgata så gick jag upp och åkte till jobbet. Efter lunch så orkade jag inte längre, då kände jag av febern som gjorde mig alldeles matt.

På vägen hem slank jag in och köpte mjölk till mitt te och kom att tänka på hur lustigt det är att man har så olika smak. I min familj så har vi helt olika smak trots att vi alla har växt upp med varandra (mamma och pappa var ganska färdigväxta när vi kom i och för sig).

Jag dricker mitt te med mjölk, mamma med citron, Kattis utan varken mjölk eller citron, Stephan dricker kaffe utan socker och pappa kaffe med mjöl och socker. Strange!

Varför dricker fler killar än tjejer kaffe istället te? Är det för att vi har har olika varianter av smaklökar eller beror det bara på att kaffe anses manligt, till skillnad från te?

Jag råkade nämna för mamma att min chef hade fått halsfluss med streptokocker, en stund senare ringde hennes sambo Dr Peter upp och fick mig att lova att gå till vårdcentralen imorgon, han kunde höra över telefon att mina halsmandlar var svullna, det är imponerande för en vanlig lekman som mig. Streptokocker kan tydligen ge allvarliga lung- och njursjukdomar så nu måste jag kolla om jag har fått det och i sånt fall börja äta penicillin, suck.

PS. Linda Nybergs fråga till kronprinsessan Mary (från Danmark), på besök i New York förtjänar lite plats i min blogg;

-Gillade du kaffet?