Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Om man ska börja baklänges så slutade lördagen fint och mysigt. Jag tittade ner i ruffen på båten och såg min två hjärtan ligga och sova djupt bredvid varandra och tänkte ”jösses vad fina de är, hur kan jag ha fått två så otroligt fina ungar”?!

Vi fick låna Kennys kompis båt i lördags för en mysdag med familjen. De första fem minuterna satt Felix i ena sätet och förundrades över det mesta vi åkte förbi, sen började han röra på sig, lyfta på allt, kolla i alla skrymslen, och dra i det som gick och inte gick att dra i, troligtvis för att skapa sig en uppfattning om var han skulle börja. Sen började han.

När han för artonde gången hängde i toalettdörren och jag satt bredvid, hade precis avslutat meningen där jag förklarat varför han inte fick hänga i dörren och han gör det igen så blev jag arg, men Felix blev argare. Så vi hade en skrikfest. Bor ni i Saltsjöbaden så hörde ni nog den.

När jag blev vuxen igen så hade Felix eldat upp sig ordentligt och skrek för skrikandets skull, han kunde liksom inte hejda sig så han fick skrika så att svetten rann tills han sakta började komma tillbaka. Jag väntade tålmodigt tills han var redo att kramas och då kramades vi, utan att säga så mycket. Felix tittade djupt och länge i mina ögon och jag tittade tillbaka i samförstånd. No words needed.

Väl ute i farleden så såg jag regnet på avstånd. Kenny babblade om att det inte var något regn utan att det var ljust ”där borta”. Sen kom skyfallet. Det kom utan några förvarnande droppar, duschen bara slogs på ovanför oss och vi hivade så snabbt vi kunde in vagn, Tuva, väskor och påsar in i ruffen och försökte gömma oss själva under kapellet som vi tagit loss från båten när vi åkte från bryggan. Vattnet rann in i tröjan och längs armarna ner till kroppen när jag stod och försökte hålla fast kapellet mot fönsterrutan. Felix tyckte det var roligt med regnet och kapellet som fladdrade och mamma som morrade.

Det gick över, både vädret och morrandet. Kenny såg över båten och torkade sätena medan jag styrde oss igenom Djurgårdskanalen, som en idyll med gröna ängar, galopperande hästar, kossor som stod och betade, människor som joggade och säkert några kärlekspar som gick hand i hand, bara att jag inte såg dem.

Tanken var att vi skulle åka till Fjäderholmarna för en mysig middag så jag styrde dit och drog en lov runt ön för att se var allting låg. Jag har varit där någon gång förut för massor av år sedan men har inget minne av ön, eller att den är så pytteliten. Har jag kanske bara inbillat mig att jag varit där?!

Vi la till lite snyggt, inte så svårt eftersom vi var den enda båten i hela hamnen, och lastade ur ungar och vagn. Restaurangen som var öppen var Rökeriet och där beställde vi fiskgryta. Felix var vid det här laget väldigt trött och var nöjd över att få peta i sig lite pommes samtidigt som han tittade på Mumintrollet på mobilen. Tuva däremot höll ställningen genom att skrika så fort man satt still så det blev en vanlig middag, dvs att jag kastade i mig maten medan Kenny bar Tuva för att sedan byta av honom. Lyx för oss just nu är tanken på att få äta en middag tillsammans utan skrik eller stress.

När vi åkte från ön så var det lugn och ro i alla fall. Tuva fick mat och somnade i vagnen och Felix kröp in i ruffen med mobilen.

En av orsakerna till att vi åkte till stan var att vi fått tips från Kennys kompis att det skulle vara ett hejdundrande fyrverkeri utanför Grand på kvällen. Det var ett bröllop som skulle firas och en halv miljon skulle skjutas upp i luften?! Runt halv elva gick det igång och vi låg på första parkett.

Tuva låg nere med hörselkåpor och verkade inte höra något men låg och log mot takluckan när himlen lystes upp av alla färger. Jag hade varnar Felix om vad som skulle hända men han tyckte nog det var lite läskigt. När han istället sprang ner till ruffen och tittade genom takluckan han också så var han mycket mer nöjd och skrek ”igen” när sista kronan var smälld. 

Vi navigerade oss långsamt tillbaka i mörkret till den lilla bryggan vid det lilla fina huset i Saltsjöbaden. Väl där så sov båda barnen och vi kunde lasta av allt i lugn och ro innan vi bar barnen till bilen. Vi gillar att åka båt!