Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Jag VET att jag är hungrig här! Det syns rätt tydligt! Typ: skit i snacket, skicka in maten!

Några av mina fina kollegor!

Ser ni?! Här är maten uppäten och jag är nöjd igen!

I helgen var Kenny uppe i Mora på korvfabriken och jag njöt i fulla drag av tystnaden och ensamheten, så pass mycket att jag inte tog mig hemifrån faktiskt!
Jag kombinerade städning, tvätt och allmänt puts med solstolen och en spännande bok, hur skönt som helst!

Nu längtar jag enormt mycket efter att få plocka fram utemöblerna, men då måste förstås altanen rengöras först. Det var egentligen mitt projekt för helgen men när jag öppnade förrådet för att hämta vattenslangen och rengöringsprylar så var det så fullproppat med Kennys diverse saker så jag gav upp.
Han har tagit över det där förrådet totalt! Det visar förstås att vi behöver ett stort hus med ett enormt stort garage som rymmer både min bil, mina prylar OCH alla hans saker.

Både i lördags och söndags när jag satt ute och hade det gott i solstolen så fick jag oväntat besök. Det händer ju inte så ofta nu för tiden att folk bara tittar förbi utan att höra av sig innan, men uppenbarligen så skedde detta två dagar i rad. Det var mycket trevligt och överraskande!

När Kenny väl kom hem igår så kom han med två stora lådor med korv, så klart! Nu var det tack och lov beställningar så vi drog iväg på en gång för att leverera korvarna, eftersom vårt förvaringsutrymme i frys/kyl är något begränsat.

Vilken kväll! Igår var det dags för varuhuschefsmöte igen och eftersom det var kickoff inför nya året så var det massa festligheter som stod på schemat. Min VD gick även på mötet med att en bebis står på min agenda så nu kan man säga att det är väldigt officiellt!

Temat för kvällen var Oscarsgala!
Vi blev uppdelade i cirka tio grupper och fick ett par timmar på oss att spela in en reklamfilm, mer eller mindre seriös.
Efter ett snabbt ombyte till finkläder var det dags för finmiddagen där vi fick gå längs röda mattan fram till en fotograf som förevigade festen och deltagarna.

Det blev en fantastisk kväll med roliga filmer, riktigt god mat, prisutdelningar och otroligt rolig underhållning av kvällens konferansierer!

När klockan närmade sig ett på natten så var prisutdelningen klar och klänningens tyg kämpade hårt mot en växande mage som skrek efter mer plats, vilket jag tog som ett tecken på att det var dags för min sorti.

Vilket underbart väder det blev till helgen! Återkomsten till jobbet idag blev med rodnad på kinderna, armar och bröstet efter att ha tillbringat ett antal timmar i den gassande vårsolen.
Vi hann dessutom med att slänga lite altanskräp på sopstation, fira lilla Wille och tvätta fönstren med min nya fönstertvättmaskin!
Neo som var på besök ett dygn medan gotlänningen arbetade tillbringade det mesta av sin tid med att håra ner överallt. Det borde inte finnas någon päls kvar om man hårar så där mycket jämt!

Ni som hängt med mig ett tag vet vad jag tycker om ComHem. Och ni som inte vet det kan uppdatera er här, här, här och här .

Förstår ni nu på ett ungefär?

Så när Kenny idag föreslog att jag skulle ringa ComHem eftersom vårt internet var väldigt långsamt så kanske jag skulle ha tänkt mig för en gång extra innan jag ringde dit, en fredag!
Telefonsvararen bad mig att knappa in mitt kundnummer i väntan på en handläggare vilket jag gjorde och när jag gjort det så meddelade rösten mig att jag minsann hade en obetald faktura som de skickat vidare till inkasso.
Alltså – jag har ALDRIG – haft någon obetald faktura som gått till inkasso – ALDRIG! Är det inte otroligt lustigt att första gång det händer mig så är det pga ComHem?!

När jag kom fram till handläggare Emma så var mitt långsamma internet inte speciellt prioriterat längre.
Jag ifrågasatte vad som hänt och fick en förklaring på att eftersom jag gjort en tilläggstjänst på bredband så hade de avbrutit mitt autogiro sedan tre år tillbaka, mitt i månaden trots att jag skickat in ett nytt underlag på autogiro.
– Nej, autogirot fungerar inte om fakturan redan är utskriven faktiskt!
Hmm, är det rimligt att jag ska känna till deras rutiner tro?!

Så, jag berättade för henne att jag fått en påminnelse på fakturan (som om JAG hade glömt den?!) och eftersom det stod på den att den skulle betalas inom 30 dagar så la jag därför in den direkt i internetbanken till månadens räkningar.

Nu har dock ComHem bestämt sig för att skita i detta och har alltså skickat mig till inkasso. Så när jag kände att jag inte kom någonstans med handläggaremma som inte brydde sig mycket om problemet så bad jag om att få prata med hennes chef.
– Nej, det finns inga chefer att prata med!
– Eh va? Har ni inga chefer?
– Nej, det är fredag så dom är inte här och jag kan inte koppla dig till någon.
– Det är klart att ni har någon chef jag kan prata med!
– Nej, det är fredag!
– (Tittar på klockan som är 14.45). Då får du se till att någon av dom ringer upp mig inom en halvtimme!
– Nej, det går inte. Att bli uppringd av någon chef kan ta flera veckor.
– Eh va? Det struntar jag i, se till att någon ringer mig inom en halvtimme.
– Nej, det går inte. (Vad är det för fel att säga JA en endaste gång?)
– Men du måste ju ha någon som är ansvarig där?
– Nej, det har jag inte.
Ungefär här insåg jag att handläggaremma (som säkert heter något annat i verkligheten) inte hade ett jäkla skit att ge mig och var noll intreserad av att hjälpa mig eller förstå mitt dilemma.

Så, tack ska ni ha ComHem för att ni påminde mig om hur det är att vara kund hos er. Jag ångrar mig redan bittert att jag bytte från Bredbandsbolaget!

Nu har Pågen skitit i det blå skåpet! Dom verkar ha slutat att tillverka mitt favoritfrukostbröd – Råga!
Jag har nu provat flera olika sorters bröd för att hitta en värdig ersättare men ingen av dom kan hittills mäta sig med Råga – surt sa räven!