När jag tycker att mitt hår ser tråkigt ut så klipper jag ibland lugg – det brukar hjälpa.
Igår tyckte jag att håret var tråkigt och klippte därför lugg och nu känner jag mig genast roligare!
Så tillsammans med mitt nya nagellacksglitter som dessutom råkade matcha min sommarkjol så känner jag mig inte bara rund idag utan lite sommarfräsch till och med!
Idag på lunchen så satt vi och diskuterade barnprylar. Jag har en kollega på jobbet som ska få barn i början av september och nu visar det sig att han och hans tjej började handla barnsaker redan innan graviditetstestet hade torkat.
Jag och Kenny har inte köpt en barnpinal hittills!
Det enda klädesplagget vi har till bebisen är en väldigt söt tröja som vi fick för någon vecka sedan av mammas väninna som han kan ha när han blivit lite större, men annars så är vi helt oförberedda. Nu börjar det kanske bli dags att i alla fall titta på vagnar och såna saker.
Det är inte så att jag känner mig otroligt stressad över bebisens garderob, men lite praktiska saker kanske vi ska se över så att Kenny slipper springa runt och fixa det medans jag ligger på BB om bebisen skulle bestämma sig för att komma tidigt!
Eftersom vi kom hem sent igår och ingen fyllt på vår kyl (?!) när vi var på Gotland så fanns det ju inte så mycket spännande som Kenny kunde servera mig på sängen (eftersom jag fyllde år). Så när Kenny skulle köra mig till jobbet tog vi istället vägen förbi Scandic i Infra City för en hotellfrukost.
Det kändes otroligt lyxigt att få sitta där en måndagsmorgon i lugn och ro och äta godfrukost bredvid ett vattenfall med fiskar simmandes runt bredvid oss. Ingen måndagsstress alls!
Förutom frukosten så firade vi inte mycket mer än så. Jag var hängig med halsont (vem har smittat mig?!) och Kenny åkte på massor med oväntat jobb, så vi beslutade att skjuta på mitt firande till en dag då vi hade tid och ork.
För nionde året i rad så var det dags för Gotland i helgen som var, men för första gången sedan år 2005 så stod jag på bankanten och tittade på när alla andra körde motorcykel!
Kenny hade tagit Micke och Camillas buss ner redan på torsdag förmiddag och efter mycket velande fram och tillbaka så bestämde jag på torsdag kväll att jag nog också ville åka ner. Så på fredag drog jag från jobbet strax innan halv tre. När jag efter en timme bara hade kommit till Solna så var jag inte så säker på att jag skulle hinna till färjan längre men två timmar och tio minuter senare så sladdade jag in i terminalen med tio minuters marginal till färjan skulle gå. Trafiksituationen i Stockholm skulle VERKLIGEN behöva ses över!
Jag kom ner till en solig kväll i depån och vaknade till ett smattrande regn på busstaket. Det verkligen öste ner mer eller mindre hela förmiddagen och just då kändes det ganska skönt att inte känna någon stress över missad körtid på banan.
Lagom till eftermiddagen så hade allt torkat upp och solen tittade fram så att vi kunde ut och promenera och grilla i solnedgången. Underbart!
Söndagen var så varm så jag höll på att smälta bort. Klockan hade inte hunnit bli mer än tio på förmiddagen innan jag flämtande sökte vattenhål.
Eftersom jag och Jenny hade varit ut och promenerat i omgivningen kvällen innan så hade vi spanat in ett tropiskt vattenhål, bara ett par hundra meter ifrån banan och dit begav vi oss nu.
Vattnet var extremt uppfriskande, dock lite svårbadat med en botten av vit lera, men det hindrade inte oss från att plaska omkring tills vi nått en lagom kroppstemperatur igen.
När Kenny hade fått nog av körningen så plockade vi ihop och åkte till Visby för den obligatoriska glassen i hamnen innan båten avgick hem mot trafikkaoset igen!
Det tycker jag Kenny gör rätt i, eller jag menar Kenye.
För att ge min växande mage lite motvikt så gick jag igår och köpte ett par tighta jeans! Jag resonerar att om jag är mindre på vissa ställen så är det väl dom ställena jag får visa, helt enkelt.
Visserligen så är mina generösa, utsvängda mammajeans hur sköna som helst, men det var en fröjd att få sätta på sig ett par tighta byxor som jag kunde knäppa.
Nu blev det inte bara ett par jeans som åkte ner i shoppingkassen igår, för jag råkade nämligen gå in i en liten butik som hade en hörna med himla fina mammakläder som inte såg ut som skräpet som blivit kvar efter den stora höstrean.
När jag kom hem och öppnade garderobsdörrarna så kröp dock det vanliga ångestmonstret fram. Jag har länge sagt att jag ska rensa i garderoberna men har inte fått ork till att göra det.
Så, igår när jag och Kattis varit iväg och tittat på ett hus, som för övrigt inte dög åt oss, så kavlade vi (mest hon faktiskt) upp ärmarna och satte igång. Det flög kläder till höger och vänster med fler och fler galgar som blev tomma under framfarten.
När vi tagit den största biten så fanns det gott om utrymme för att hänga in mina nya kläder (och mer därtill) och sex stora kassar med kläder stod bredvid.
Nu är det inte mycket kvar tills jag har en helt reviderad garderob – I like it!
Jag känner mig som Barbamamma! Bara en sån enkel sak som att knyta skorna börjar bli knepigt, det är en väldig tur att jag oftast har färdigknutna skor att stoppa ner fötterna i. Nej, magen är väl inte så stor att den är i vägen än, men det är oskönt att vika sig dubbel, magen tar i!
Det är inte helt enkelt att bara vänja sig vid att gå upp i vikt och bli klumpig, TROTS att man har en bebis i magen.
I förrgår försökte jag sätta på mig min gamla jeanskjol i stretch som jag bara förutsatte att jag skulle komma i men det var bara att glömma.
Kenny är dock hur glad som helst över mina nya runda former och tycker att de är fantastiskt fina?! Jag antar att han drabbats av någon manlig motsvarighet till kvinnliga hormoner, men det tänker jag inte klaga över!
Allmäntillståndet är annars ganska bra! Jag pustar och frustar för att jag är klumpig men förutom lite småkrämpor här och där ibland så mår jag bra. Visst är jag lite gnällig men det är inte helt lätt, det är en himla tur att Kenny håller mig i handen längs vägen och får mig på gott humör.
Bebisen sparkar dagligen hej vilt och jag kan inte låta bli att undra hur det kommer att bli när han blir större och får mindre plats i magen. Det är en väldig skum känsla att ha någon som petar och sparkar på min mage inifrån!
Nu har vi blivit bortskämda!
Tre dagar i rad så har vi blivit bjudna på mat, i torsdags i Tutviken med en fantastisk utsikt över Långsjön, i fredags hos Kennys chef med familj och i lördags hemma hos mamma som fyllde år! Vilken lyx!
Eftersom vi i lördags oljade in altanen så betyder det att utemöblerna strax åker ut och att vi därför kan bjuda på grillning snart också! Underbart!
Fast å andra sidan så är ju målsättningen för oss att byta hus snart, men vi får väl se hur det går med den saken.
Igår ägnade vi hela dagen åt att titta på hus.
– Vi var i Nacka och tittade på ett hus med sjötomt – vattnet var enligt mäklaren badbart men Nacka kommuns hemsida menade att sjöns vatten var otjänligt!
– Inte långt ifrån där vi bor så var vi och tittade på ett underbart hus, i gammal stil, helt i min smak. Tomten var stor och fin och huset var så otroligt mysigt! Det saknades dock ett rum för bebisen, men jag är inte villig att lägga huset på hyllan än.
– I Stäket vände vi nästan i dörren, inte alls i vår smak.
– I Vallentuna fick vi upptäcka att visningen var inställd på huset med sjöutsikt men vi såg en himla söt Alpacka i en hage. En sån måste man ju ha!
– När vi väl hittade ut till Märsta så var visningen på det huset slut, men Kenny föll för huset som det såg ut utifrån.
När vi ändå var i krokarna i Stäket så passade vi på att spontant smita in på en annan visning på ett hus som låg helt nere vid vattnet. Men när vi såg att huset kostade 8 miljoner så brydde vi dock oss inte om att gå husesyn.. Någon måtta får det vara!
Nu har jag också testat lyxmilkshake – i hallonsmak (bilden visar dock en cookiemilkshake, men det var Kennys). Den var grymt god men grädden kommer jag att skippa nästa gång, det blev liksom lite mycket grädde på moset.
Nästa gång måste jag nog prova blåbär.
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer