Min plan för idag var att jag (och Tuva) knappt skulle lämna sängen. Jag är löjligt trött efter dagarna på sjön och såg fram emot att sova bort en förmiddag. 

– VAKNA MAMMA! VAAAAAAKNA! 

Strax innan åtta så kom den lilla busen och skulle pussa mig hej då och det var tydligen väldigt viktigt att jag var klarvaken för att ta emot pussarna. Jag skulle inte haft några problem med att somna om men eftersom Tuva väcktes också så blev det pannkaka. Jag försökte verkligen att få henne att somna om men hon var inte ett dugg intresserad utan ville hellre träna på att stå. 

Så nu ligger jag här i soffan, dödstrött, med Tuva bredvid som sover, men nu känns det plötsligt fel att somna mitt på dagen. =\