Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Klockan sju hade jag ställt klockan att ringa på så att vi i lugn och ro kunde packa det sista, äta frukost och checka ut i god tid innan vi blev upphämtade klockan 8:45.

Kvart i åtta så orkade jag öppna ögonen och masa mig upp. Både Kenny och Felix åt frukost på rummet i form av välling och yoghurt men jag tänkte att jag skulle hinna få i mig något vid piren innan båten skulle gå.

När vi kom till piren så var det fullt kaos. Troligtvis så var det extra mycket folk som skulle åka eftersom flera båtturer blivit inställda de senaste dagarna.
Jag försökte hålla en grinig Felix i schack medan Kenny gick för att checka in, vilket det var 100 meter kö till.

Båten skulle gå 9:30 men kom till hamn först någon gång efter tio, då kom den gungandes in mot oss och jag undrade plötsligt om vi gjort ett bra val genom att välja en katamaran i som stora vågorna.

Allt var kaos på bryggan men ombord kom vi men jag är nästan helt övertygad om att dom bokat på för många människor.

Alla sittplatser var upptagna och det var folk överallt men när vi kom upp en våning så fanns det ett litet rum, exklusive room, med många lediga skinnfåtöljer som det kostade 60 kr att sitta i, en självklarhet för oss.
Vågorna var verkligen enorma och dom kom från sidan och besättningen gick och delade ut spypåsar.
Kenny frågade om jag var sjösjuk vilket jag svarade att jag naturligtvis inte var men däremot så tyckte jag att vågorna var lite läskiga och var därför lite rädd.

Felix tyckte det var superkul under en längre tid att sitta i stolen och gunga fram och tillbaka och satt och skrattade över vågorna.

När vi kommit en bit ut på havet och jag såg vågorna utanför fönstret bytas ut mot himmel om vartannat så mådde jag plötsligt riktigt illa.
Utan att ha bett om det så dök plötsligt en svart spypåse upp framför mig och när jag kände av plastlukten så ja, då kom det!
Jag undrar om hade mått illa om jag fått frukost i mig, jag har ju aldrig varit sjösjuk förut trots mycket spenderad tid på båtar.
Men å andra sidan så känner jag hur det fortfarande gungar nu är, tio timmar senare.

Fram till Koh Phangan kom vi till slut och då var Felix rejält trött och uttråkad och tyckte inte det var ett dugg kul att vi var tvungna att ligga utanför hamn i säkert en halvtimme innan vi kunde lägga till av någon anledning.

Vi hade redan igår bestämt vilket hotell vi skulle åka till. Vi hade hittat det på hotels.com men inte vågat boka det eftersom vi var osäkra på om båten skulle gå.
På hemsidan så ville dom ha 500kr för en poolvilla.

Receptionisten var inte ett dugg intresserad av att matcha det priset och sa i princip ”jaha, boka på nätet då”.
Så efter att vi hade fått koder till deras wifi så gick vi in på hotels.com och bokade en poolvilla och två minuter senare så hade receptionisten fått bokningen. (Jag måste gå in och googla hur hotels.com fungerar egentligen för att förstå proceduren).

Rummet och hotellet var superfint. Vår villa är 77 kvm stor och har en stor altan med en egen pool.
Dessutom så ser stranden ut att kunna vara superfin om vågorna bara drar vidare.

Det blev en lugn eftermiddag och kväll, lite tagna efter båtresan.
Imorgon hoppas jag på finväder. Hoppas hoppas hoppas!