Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

…det var en bankörning, uppe på en klippa ovanför en sandstrand. Kattis hade på sig en prinsessklänning med tyll och ville absolut ha mina dunsockor på sig. Jag sa att hon inte fick ha dom på stranden, att hon skulle ta av sig dom omedelbart så att dom inte blev sandiga. Då frågade hon mig om hon i alla fall fick sova med dom, det tyckte jag var okej.

Hon ville absolut inte ha solkräm på sig, men när jag kletat in mig själv med krämen så norpade hon flaskan och smorde in sig ändå.

Alla som skulle köra bana var i ett stort slott, jag klättrade på fasaden.

Nu var det morgon, Åsa hade låst ute oss men helt plötsligt hade hon vaknat och låst upp dörren.

Jag åkte till myrornas med pappas bil, men han följde efter mig och meddelade mig att jag i fortsättningen inte fick tvätta själv över 40 grader. Jag blev arg och sa att jag skulle flytta hemifrån.

Hans fru, den blonda damen i ”brothers & sisters” höll på att drunkna när hon försökte rädda någon tjej som jag inte vet vem det var. Pappa tog cykeln för att cykla hem, men han höll på att få med sig bilnycklarna.

Plötsligt var klockan runt lunch och jag insåg att bankörningen hade börjat för flera timmar sedan.

… att kolla på Svenska hjältar-galan i käll?!

Kan någon skänka ett stavningsprogram till Aftonbladet? Så där FÅR man inte skriva på första sidan med fet text så att alla ser hur slarvig man är!

Hur seriös uppfattas man om man inte ens orkar läsa igenom det man har skrivit? Varför fortsätter jag att läsa på deras sida när jag vet hur kassa dom är? Det är ungefär som att jag skulle fortsätta att handla på Ellos trots att jag offentligt har gått ut med att dom suger!

Gårdagen har jag varit lite nervös inför. Vårt företag har bestämt sig för att skippa julklapparna till personalen i år och istället skänka pengarna till Barnens Sjukhus. I och med detta så skulle jag åka till Huddinge sjukhus och ta kort på barnen/avdelningen när de fick klapparna. På ett sätt kändes det väldigt olustigt att åka dit och fotografera de sjuka barnen men när jag väl kom dit så kändes det inte ett dugg fel. Det var inga barn med öppna, varande sår, inga små kids med stora bölder i ansiktet. Kan det vara så att min fantasi skenar med mig ibland?!

Stämningen var jul och sjukhuskänslan fanns inte alls där. Barnen var goa och personalen var supertrevlig, så jag kände mig tillfreds när jag åkte därifrån (och hoppades att jag inte blivit smittad med någon dödlig sjukdom).

Efter jobbet åkte jag hem för att fixa mig inför julfesten på kvällen. Jag hade beräknat att jag hade väldigt gott om tid innan det var dags att åka men när jag fortfarande stod osminkad och oklädd en halvtimme innan taxin skulle komma så blev det full panik.

Vi hade vår julfest på det fashionabla Täby Park Hotel. Det var egentligen menat att vi skulle dela lokal med 90 personer från Taxi Kurir, men det lyckades vi styra bort och det känner jag mig tacksam för.

Jag är lite besviken på mig själv att jag inte orkar äta mer mat än vad jag gör. Mitt ”normala” jag är JÄTTEhungrig men så fort jag fått i mig lite mat så blir jag istället JÄTTEmätt! Det plågar mig att se ett stort dessertbord med alla möjliga tänkbara sötsaker som jag inte orkar äta av, det ger mig mardrömmar. Innan det tog stopp så smakade jag på världens godaste chokladgegga! Det var som en blandning av chokladmousse och chokladpudding, en mix av perfekt och oemotstådlig, I´m in love!

De vanliga ”nu-är-jag-full-och-får-kladda”-krypen höll sig hyfsat lugna igår, istället överraskade en ”doldis” genom att ta över rollen som ”rump-klämmare”, ombyte förnöjer. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta, men det är så…..klyschigt att det ska vara så på firmafester. Kanske ska man bryta trenden genom att bara vända sig om ge en rak höger, då skulle vi ha något att prata om lång tid efteråt. Trots de här små undantagen så är det ett sjukt roligt företag att jobba i, mina arbetskamrater är galet sköna människor.

Det blev dans, liveuppträdande, lucia/tomtetåg av ledningsgruppen (ett mycket uppskattat inslag), popquiz, nubbe/jägermeistersånger osv.
När det var dags att sova så snurrade rummet mig till sömns och jag somnade som en klubbad säl.

Efter jobbet så åkte jag till min frissa och gjorde mig blond igen. Jag hade ett par centimeters hemlighet som behövde blekas och nu är den borta och folk kan tro att jag är naturligt blond i ett par veckor till. Att utföra denna behandling är ungefär som att ha en brinnande mössa på sig, det gör sjukt, jävla ont! Blekningsmedlet skulle lika väl kunna vara bensin, jag skulle inte känna någon skillnad. Varje gång jag sitter i frisörstolen och gör det här så funderar jag allvarligt på att börja med en mörk kalufs (igen).

Frissan och min mamma (som svängde förbi en snabbis) stod och analyserade mitt rufs eftersom jag har massa avbrytna hårstrån. Enligt dom så beror detta på att jag har varit med om något tragiskt eller någon händelse som påverkat mig psykiskt och i sin tur gjort att håret har påverkats. Noga uträknat så skulle detta ha skett för cirka fyra månader sedan.

Eftersom jag inte kommer ihåg att jag skulle mått speciellt dåligt då så var jag tvungen att skumma mellan raderna på min blogg för att se om jag glömt bort något som inträffat under den tiden men det enda jag hittar som varit skrämmande var väl egentligen att jag åkte tunnelbana i augusti. Det eller att semestern var slut är det enda jag kan komma att tänka på.

Ja, så blev det kallt till slut, nu fattas bara nederbörden, som jag för övrigt säkert kommer svära över när den väl är här. Idag var det en mycket skönare kallhet än var det varit hittills när det är rått och blött. För er som inte sett väderprognoserna inför de kommande dagarna så kan jag meddela att ni ska klä på er varmt eftersom det ska bli många minusgrader. Nu skulle jag haft min svarta dunjacka som jag varken har hittat eller köpt.

Just nu är jag sjukt nöjd över att jag har en bil vars bromsar fungerar som de ska, det är det inte alla som har, så nu ska jag njuta av det och bromsa ofta . Ett byte av bromsslangen (som jag köpte för ett år sedan) och luftning av systemet blev summan för min lilla söta bil.

Det var en ganska söt kille som tog emot och lämnade min bil, jag är säker på att jag kan komma på massa saker som behöver lagas framöver på bilen. Verkstaden ”erbjöd” sig även att montera dit min ac-pump som jag har haft liggandes i mammas garage i över ett år, det ska jag göra så fort jag får lite pengar över. När är det förresten?

Nu på kvällen överföll mitt gamla liv mig. Det visade sig att jag hade ett helt förråd fullt med möbler och grejer i den lägenhet som jag bodde i förr, förr, förra gången, typ 7-8 år sedan. Det var på den tiden då jag bodde med min bra´iga kille (och myskatten) och vi klarade av att vistas på 39kvm i ungefär 2 år, det klarar man bara om man gillar varandra. Jag fick hjälp av mammas sambo att tömma förrådet vilket nästan blev ett helt, fullt släp. Uppenbarligen så var det saker som jag inte saknat så det blir en sväng till soptippen i helgen ser det ut som (när jag vaknat från min bakfylla efter julfesten).

Hur kan man vara så obotligt trött hela tiden? Visserligen kom jag upp tidigt och var på jobbet klockan sju men efter det så är allt ett stort töcken. Jag skulle lätt ha kunnat somnat upprätt sittandes på en stol idag.

Jag vaknade i morse av att jag hörde hur regnet smattrade mot min soppåse (stor svart alltså, inga ”riktiga” sopor” som står på balkongen med gamla utdöda blommor i sedan en tid tillbaka, den ska jag släpa ut och slänga vilken dag som helst. Samtidigt som jag gör det så ska jag släpa upp min oanvända cykel på vinden, imorgon säkert, eller i övermorgon.

Hur mycket kan det regna på en månad? Har vi inte fått tillräckligt snart. Om det hade varit snö som kom istället så hade det varit jättemysigt, och ljust förstås.

Om jag får snö inom den här veckan så ska jag göra en snöängel och lägga upp på bloggen.

Idag har jag varit duktig och betat av en sak på ”att-göra”-listan. Egentligen så har jag inte fullfört den men jag ska lämna in min bil på service imorgon efter jobbet så jag räknar den som avbockad. Dessutom så lovade dom att de kunde sätta in min ”nya” ac-pump eftersom den gamla varit trasig i mer än ett år, i och för sig inte samtidigt som de lagar mina bromsar men nu vet jag att de KAN göra det i alla fall.

Jag vill ha ett väderomslag nu! Visserligen så är det inte så länge tills jag ligger under en parasoll och lapar sangria med näsan i en spännande bok, men innan dess vill jag ha en förändring! Undra om jag ska passa på att läsa Moby Dick som jag har köpt för länge sedan och sparat för ett tillfälle som detta. Nu längtar jag till resan.

Idag skulle jag ha gjort massa saker, som jag inte har gjort. Men jag tillåter mig att ha en sån dag, bara det inte händer igen.

Jag måste:

– julstäda fast jag kallar det storstädning bara för att inte låtsas om julen.

– köpa en jäkla (jul)ljusstake.

– handla julklappar (det gick inte att undkomma ordet jul där).

– köpa vinterstövlar, en svart dunjacka (eller varm i alla fall).

– sätta upp en rullgardin i köket.

– göra om köket, kom jag på nu när jag pratade kök.

– lämna in bilen på verkstad.

Listan kan göras mycket längre men då känns den så ångestladdad så jag börjar så här och ser hur det går.

För övrigt så äter jag popcorn i sängen framför en bra film, det är kvalitet det (förutom när man måste pilla loss alla skal från tänderna efteråt)!

På morgonen åkte jag och bytte bil, min bil har nu ett nytt bromsok bak vilket gör att handbromsen fungerar igen, bra! Det som är mindre bra är att något hänt med min ”vanliga” broms, den tar typ 10 centimeter längre ner än vad den brukar och den känns galet svampig och obehaglig. Det måste jag lösa på något sätt.

Runt lunch åkte jag och syster in till stan och umgick med alla andra hundratusentals människor. För en gångs skull så kände jag mig inte speciellt stressad, min torgskräck höll sig i schack och jag tänkte bara glada tankar.

Vi träffade tomten på NK, jag satte mig i hans knä och viskade i hans öra vad jag önskade mig. Jag fick ett väldigt oanständigt svar tillbaka, så min önskan gick nog fram.

När vi traskade runt bland allt folk så insåg jag att jag levt i en liten bubbla ganska länge. Vet ni hur mycket snygga människor det finns i Stockholm?! I see them everywhere. Dom har bara gömt sig under halsdukar, tjocka jackor och mössor, men under alla överflödiga plagg så tittar dom ut, det enda som fattas nu är att jag öppnar ögonen. Ikväll ska mina ögon vara vidöppna!

I natt sov jag 9 1/2 (vecka) timme, trots det var jag helt slut när jag gick upp.

Men det var en skön dag på jobbet, jag har fått iväg ett par stora projekt som jag har haft liggandes ett tag och nu känns det som att de inte hänger över mig längre. Jag fick även iväg vår ”personaltidning” som jag till slut fick ihop trots att jag knappt fått in någon information, men jag hittade på lite innehåll själv som jag tyckte skulle fungera, hoppas bara att de anställda tycker det också.

Efter jobbet så övergick mitt spontana liv till mitt normala förutsägbara privatliv.

Men att ha en stående inbjudan till färdig middag på fredagar för att sedan slappa framför Idol i soffan känns inte speciellt tungt, I can live with it any day.

När jag tittar på Idol så blir jag känslosam, när jag sitter och ser Maries pappa gråta av stolthet så blir jag fuktig i ögonen, det är inget spel – det är äkta känslor från riktiga personer, det berör mig. Nu är bara frågan om vem som vinner, jag lägger i alla fall min röst på Marie….eller Amanda kanske, ja va fan, dom är så jävla bra båda två.

På vägen hem satt jag och fnissade hysteriskt. Jag fick låna min brors frus bil för att bror ska titta på mina bromsar och när jag skulle försöka sätta igång stereon så vet jag inte vad jag tryckte på men den förblev tyst. Istället så kom det ett ljud varannan minut som närmast kan förknippas med truddilutten de spelar i ”Närkontakt av tredje graden” (som jag av någon anledning sett massa gånger) när de försöker kontakta rymdskeppet. Jag kände mig lika frågande till vad ljudet betydde som Richard Dreyfuss. I natt ska jag bygga berg av lera på köksbordet och hoppas på att få en dubbelsidig solbränna.