Ibland råkar jag ha tur och bli utvald för att ”buzza” produkter från leverantörer. Den här gången fick jag hem ett gäng tuber med babysalvan Bepanthen. Det är smidigt med en kräm som man både kan ha i rumpan på Tuva och på mammas torra läppar. Anyone want a kiss?
-Nu har jag rensat avloppet i badrummet, det var fullt av hår och sminkrester, säger han. Sminkrester? säger jag eftersom jag blir förvånad. Förvånad av ordet sminkrester. Jag tror aldrig jag har använt det ordet så jag måste smaka på ordet. Det låter som ett typiskt föräldraord, något negativt, och jag tänker plötsligt att Kenny blivit gammal. Men sen kommer jag på mig själv över den knasiga tanken och går vidare med viktigare saker.
En annan sak som fick mig att förvånas och imponeras idag var Kattis att-göra-lista. Vi strosade runt på Big Baby när hon kom på att hon behövde skaffa en nackkudde för flygresan. Hon plockar sedan upp ett papper ur handväskan där hon gjort en agenda för vad hon ska göra och handla varje dag fram till att vi åker på semester.
Min genuina reaktion är att jag blir glad för jag älskar det! Jag imponeras av det, avundas det och förvånas samtidigt över att hon har slagit mig på fingrarna i struktur och ordning! Jag vill också ha!
Ja det lär ju inte bli jag som vinner det priset i alla fall. Tre sprutor har Tuva fått idag och på grund av det så blev hon med 39-graders feber också innan jag stoppade i henne alvedon. Usch, vad man kan känna sig usel ibland.
Även Felix fick spruta, rätt åt honom kan man tänka eftersom han tjatat i flera månader om att få gå till doktorn och få spruta men han var så otroligt modig!
Felix satt på en stol inne på ett kontor på vaccinationsmottagningen och tittade på YouTube på min telefon när sköterskan kom med sprutan. Vi varnade honom för att det skulle stickas lite och sen kom sprutan. Felix visste inte var han skulle titta, på YouTube, sprutan som stacks in i armen eller den lilla godisasken som jag viftade med i samma ögonblick som sprutan attackerade. När han fattat vad som hände så hade det onda slutat och han återgick till att titta på mobilen.
Även Felix var lite småhängig ikväll, jag trodde häromdagen att han fått en ögoninflammation men det blev inte så mycket av den, däremot så hostar han lite. Vi får väl se vad vi vaknar upp till imorgon.
Är det inte lustigt att Felix inte blir illamående när han själv får bestämma när han ska äta och var?! Men det är bättre än alternativen just nu. Det skulle dock kännas lite bättre om inte Felix sprang runt och sa ”jag vann” varje gång vi viker oss….
I torsdags så fick Felix leka med bestemor eftersom jag skulle på hemligt uppdrag, som jag drog med mig Kenny på.
Min fantastiska chef ska sluta om ett par månader, vilket är så otroligt tråkigt eftersom jag tycker så mycket om henne, vi har dessutom jobbat ihop i tio år! Rekryteringen för henne är inte klar än och därför kommer hon stanna i ett par månader till men ledningsgruppen hade i alla fall bestämt sig för att fira av henne med middag i torsdags.
Vår VD bjöd därför in vår avdelning till middagen utan hennes vetskap för att överraska henne. Jag tog med mig Kenny till hotellet för att kunna ha nära till att mata Tuva men även för att han skulle få lite mysigt med hotellfrukost och så. På hotellets hemsida stod det att det fanns pool och spa och därför tog vi med badbyxor och badblöjor.
I receptionen så frågade jag hur man skulle göra om man ville bada. Tjejen tittade förvånat på mig och sa: men VI har ingen pool, med en min som uttryckte att jag borde veta det. Jag frågade varför det satt skyltar i hotellet mot poolen och sa att jag läst på hemsidan att det fanns pool; nej men den tog vi bort för ett ÅR sen, kontrade hon.
Oh well, vad är väl en bal på slottet. Så medan jag var ute på galej så fick Kenny inte bada, men han fick njuta av en kväll med Tuva på ett riktigt tråkigt hotellrum i Enköping.
Kräkfesten fortsätter! Felix sov hos mamma igår natt och även där körde han sitt partytrick vid middagen.
Hemma så har jag de senaste två dagarna ställt fram en tom Turkisk yoghurt-burk på bordet, Felix kräks i den och det är en okladdig lösning som fungerar för oss båda. Om jag bara torkar av hans mun så är han nöjd.
Nej, det är såklart inte okej! Jag ringde barnmorskan idag som bekräftade min misstanke om att Felix gjort det här till ”en grej”. Barn protesterar på det sättet ibland menade hon, vissa barn kräks tydligen varje gång de ska till dagis. Så, lite mer än en vecka till vi åker på semester så ska vi alltså lyckas klura ut hur vi ska få Felix att sluta kräkas och äta middag istället. Skönt!
Om det här hade varit en normal blogg eller om mitt namn varit Camilla Läckberg så hade jag kunnat ställa frågor i mina inlägg om exempelvis udda barnproblem och påstå saker som jag kunde få svar på, åsikter om eller bara reaktioner i allmänhet. Men av någon anledning så verkar min blogg vara trasig på det sättet eller så är det mina läsare som är trasiga för kommentarsfältet gapar tomt och jag får härja fritt utan något som helst motstånd eller goda råd heller för den delen.
Felix har de tre senaste kvällarna kräkts när vi ätit middag. Första kvällen ursäktade vi honom med att han faktiskt ätit väldigt mycket mat. Andra kvällen kom det mest vätska så då sa vi att han fördruckit sig av vatten på dagis. Igår kväll så hann Felix knappt smaka på maten innan han kräktes och jag börjar misstänka att han gjort det till en grej nu.
Senaste tiden så har Felix varit svår vid middagarna. Vi får tjata och tjata för att påminna honom om att äta, vi måste mata honom och han försöker hela tiden smita ifrån bordet för att ”kramis mamma”, plocka upp Tuvas leksaker eller göra allt annat än att äta.
Första kvällen han kräktes ville han ringa doktorn, så vi lät honom ringa FaceTimesamtal till Peter där Felix ställde kontrollfrågor som; Är du doktor Peter? Har du doktorväska och doktorbil? När han var nöjd så förklarade han att han var sjuk och att han behövde medicin för han hade kräkts.
Han leker doktor på dagis också så det kan vara så att han tar med sig leken hem, dessutom så kanske det är lite mysigt att vara sjuk för då får man ju ligga i soffan och titta på tv och få glass om man har tur. Dessutom så har han inga problem med att äta på dagis eller med kvällsgröten han får istället för middagen.
Han är ju en pottperiodare också. Han går bara och gör nummer två om han har tid eller kommer ihåg och aldrig på dagis, så jag tänkte att det kan vara förstoppning och parkerade honom därför på pottan med IPaden vilket resulterade i ett par rejäla ”banankorvar”. Jag är som sagt inte alls säker på att det här är något fysiskt men vi får väl se om det blir någon ändring. Plötsligt har middagarna blivit sådär spännande, man vet inte vad som ska hända utan man sitter med en hink och väntar på att Felix ansiktsuttryck ska förändras till kräkminen. Tänk vad roligt man kan ha det!
Glöm det där snacket om en sockerfri månad! Vilket trams!
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer