Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Så ringde farbror doktor till slut, men han hade inte mycket att komma med. De hade inte hittat något fel på det fysiska, men det psykiska var rejält skadat sa han. Jag fattade inte vad han menade med det, men tydligen så skulle det komma folk i vita rockar med roliga piller och förklara det för mig.

Nej, han sa faktiskt att mina blodvärden inte kunde se bättre ut (hur har det gått till? tänkte jag då) men att några av proverna med krångliga beteckningar (nej jag fattade inte vad han menade!) visade att jag har en inflammation, eller någon slags överkänslighet mot något. När man läser på lite så kan detta orsakas av förkylningsvirus, jag är helt övertygad om att Willebus har en stor del i detta, han har nog smittat mig med sina livsfarliga, gröna dagisbakterier.

Det som är positivt är i alla fall att jag känner mig piggare, sen om det har med att göra att jag somnade nästan innan Bolibompa satte igång igår, kan jag inte svara på.

Mammas tandläkare ringde och väckte mig i morse halv nio! Jag tycker det var lite orättvist, det var ju inte ens min egen tandläkare (varför han nu skulle ringa)! När jag gett henne numret till mamma så var jag ju förstås klarvaken och kunde glömma min långa sovmorgon.

För att göra något nyttigt så var jag ute och promenerade i nästan en timme. Under den tiden så kom jag fram till att jag vill åka skidor, bräda eller något annat fiffigt som fungerar på snö. Något måste hända nu! Jag är sjukt uttråkad nu av att min så kallade förkylning som tar all min energi, så nu är det dags att mobba ut den! Uppenbarligen så har det inte fungerat med att vila bort den, så nu kanske jag ska prova motsatsen. Redan nu kan jag se framför mig hur blåslagen jag kommer att vara efter två dagar i backen.

Av någon anledning så har jag inte ens tänkt på att mammas sambo har en stuga i dalarna, så nu när jag kommit på det så ska jag definitivt planera in en skidhelg framöver!

Idag stötte jag på något lustigt. Har ni hört om språket ”Lorem ipsum”? Det hade inte jag förräns idag. Jag fick ett mail med en bild på hur vårt intranät kommer att se ut i framtiden och när jag tittade närmre på texten så stod det massa text som påminde om latin. Eftersom min nyfikenhet inte har några gränser så googlade jag texten och fick in massa träffar.

Nu visar det sig att det finns ett påhittat språk från 1500-talet som man använder för att ”fylla ut”, dummy text, syftet med språket är att det inte ska distrahera folk från att rikta uppmärksamheten på fel saker. Exempelvis så kan man använda det då när man vill visa hur en layout ska se ut men så ska inte intresset fastna på texten, vilket inte alls fungerar på mig uppenbarligen.

Det är som att ha sitt eget rövarspråk, fast vad jag förstår så finns det ingen betydelse i orden, eller gör det det kanske? Jag tror det är en konspiration! Inte hittar man väl på ett språk man inte kan använda? Tänk om det är så att det finns några få utvalda personer i världen som har ett lexikon vilket i hundratals år gått i arv mellan noga utvalda personer som sitter och konspirerar om jordens undergång?

JoJagog äror sosjojukoktot nonyfofikokenon! JoJagog vovägogroraror atottot totroro atottot dodetot inontote fofinonnonsos nonågogotot dodjojupoparore bobakokomom dodetot hohäror!

Jag borde ha blivit jurist! Trots att vi har massor av lagar och regler som de här stackars juristerna har fått syna i sömmarna så fattas det fortfarande klara och tydliga regler, såna där som jag i och för sig gillar. Det ger i alla fall dessa jurister en enorm fördel som jag är lite smått avundsjuk på, de behöver aldrig lämna ett rakt svar! Praxis säger….., beroendes på om a eller b gör si eller så…, vi tolkar avtalet…, så är det hela tiden!

Praxis, prejudikat och tolkningar är ju egentligen bara en förvuxen form av det man använde sig av som ung (underförstått yngre):

– Mina kompisar snattade godis och då gjorde jag också det!

– Jag fattade det som att mamma sa att jag fick vara ute till kl 23!

Jag brukar försöka att maila mina kluriga frågor för att sedan få det i skriftlig form tillbaka, dessvärre så verkar min kontaktperson ha förstått detta eftersom hon alltid ringer upp mig för att berätta hur hon tänker, vilket gör att jag i min tur måste tolka hur jag ska använda mig av svaren på bästa sätt. Hmm!

Jag är inte hypokondriker!

Min chef ringde i morse när jag precis landat på jobbet och när jag råkade säga att jag var lite småhängig så fick jag en 15 minuters vänlig uppläxning om att jag borde ta hand om mig och gå till en läkare, igen. Eftersom jag nu är inne på min femte förkylningsvecka så kan jag väl hålla med om att det lät vettigt.

Redan på eftermiddagen så fick jag tid hos en finsk farbror doktor som kändes väldigt bra. Han tittade mig djupt i ögonen…..och sa att jag skelar lite på vänster öga (det har jag i och för sig märkt vid vissa få tillfällen förut, då sprit varit inblandat).

Han ansåg också att om jag är riktigt avslappnad så har min gom en bra förutsättning för att kunna snarka, nu händer det ju i och för sig aldrig att jag är riktigt avslappnad när jag sover för då är jag fullt upptagen med att gnissla tänder.

Förutom mina små tics så hittade han slem i ena lungan och lite feber, men annars var han lite frågande till vad det är med mig. Han misstänkte att jag är överkänslig mot något, men vad skulle det kunna vara?! Att gå upp tidigt på morgonen kanske, det får mig att känna obehag om inte annat.

Till slut var det dags för blodproven, ooh som jag har längtat efter den sprutan! Vad som helst, bara jag inte får en tops i näsan igen!

Naturligtvis så var det lika svårt som vanligt att hitta mina uppskrämda blodådror och när hon väl gjort det, tömt dom på två literflaskor (kändes som det) så drog hon ut nålen….bara för att upptäcka att hon glömt att fylla tredje flaskan. Så är det att vara spruträdd, det händer bara oss (mig)!

Idag lunchade jag med pappa, på Max. Jag blev precis så där härligt överjäst som man blir av en fet hamburgare.

Av någon anledning så kom vi in på mitt bloggande och precis som jag hört förut så antydde han att jag låter lite negativ när jag skriver och så ÄR det ju.

Men helt seriöst, hur kul vore det att läsa om jag skrev att allt var så toppen?

– Åh, idag när jag var ute och skuttade så såg jag vårens första snödroppe, det fick mig att känna glädje och hopp över att livet är så överraskande fantastiskt och glädjerikt.

Jämför det med alternativet:

– Idag när jag tvingade mig utanför dörren så trampade jag på något som jag först trodde var ett tuggummi, det visade sig att det var en blomma som förvirrat sig upp mitt i vintern. Skadeglad som jag är så fnissade jag förtjust över att jag trampat sönder årets första vårtecken och insåg att det var ett tecken på att resten av året kommer att bli skit.

Vilket alternativ tyckte ni var roligast att läsa?

Åh, vad det var skönt att gå, självklart lyssnade jag på mina oldies i lurarna (eftersom jag inte lyckas få in någon annan musik i telefonen). Jag trivdes till och med så mycket att jag gick och sjöng till musiken, efter att jag tittat att ingen var i närheten såklart.

Mattias kom med min gamla skrapade mc-kåpa som han lyckats knåpa ihop dekaler till så att den nästan ser ny ut igen. Efter ett himla pill så kom den till slut på plats. Så, nu är det dags att krascha igen!

Nu kan jag ångestlöst lägga mig i soffan och lata mig! Den där bra filmen jag pratade om har jag naturligtvis inte skaffat, så jag får titta på alla riktigt bra såpor istället….

Hur svårt ska det vara att hitta en hissgardin som är 60 cm och inte genomskinlig?

Jag tyckte inte det lät som ett omöjligt uppdrag när jag väl började titta runt men nu börjar jag verkligen undra. Igår var jag hur nöjd som helst när jag fick hem mina mullvadsbruna hissgardiner som i mina tankar lovade mig mörka och härliga morgnar utan solens strålar rakt i ansiktet (ja några gånger om året så händer det ju att solen tittar fram).

Jag hann bara sätta upp ena innan jag insåg att gardinen inte uppfyllde min önskan. Det spelar nog ingen roll vilken färg man har på gardinen om den är gjord av linne. Så, är det någon som sett hissgardiner på 60 centimeter gjorda av svart täckplast?

Som ett andra alternativ så önskar jag att solen inte skiner imorgon bitti.

Fredag! Lika mycket att göra som vilken fredag som helst, allt ska hinnas med innan helgen.

Fördelen med fredagar är att allt går fort, man får sjukt mycket gjort. Jag har idag avverkat ett mycket meningsfullt möte med facket, beställt ett nytt kök till kontoret och har suttit i en intervju.

Jag och min chef körde rollspel på intervjun, och jag fick därför möjligheten att vara en mycket (kanske lite för mycket?) dryg anställd som hackade ner på min medarbetare (i det här fallet min chef). Jag beskyllde henne för alla möjliga olika saker och var enormt barnslig, fast jag måste ju erkänna att jag hade väldigt svårt för att hålla mig för skratt när jag satt och lyssnade på mitt egna omogna beteende.

Veckorna springer verkligen ifrån mig nu. Fredagarna dyker upp våldsamt snabbt men är alltid lika välkomna förstås, dock så hinner jag aldrig att planera något för helgen eftersom jag plötsligt bara är där.