Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Just den här natten blev ju inte den bästa. Fram till klockan fyra så sov Felix ganska okej, utan några större katastrofer men efter det så hade nog all Alvedon gått ur kroppen och han jämrade sig och vred sig fram och tillbaka.

När vi sen fick upp runt åtta så var han dock på ganska bra humör. Fingrarna var fortfarande väldigt ömma men han kunde använda dem lite grann åtminstone.

Medan Kenny och Felix sprang och härjade i korridorerna och hissarna så packade jag och Kattis så att vi var klara att dra när bussen hämtade upp oss vid elva.

På flygplatsen så blev vi invinkade av en vakt på väg mot säkerhetskontrollen och det visade sig att även denna flygplats hade en gräddfil för barnfamiljer för vi fick gå direkt till en egen kontroll utan köer. Dessutom så hade dom en apparat som de kollade Felix vätskor i vilket gjorde att vi slapp hälla ut allt sånt också. Smidigt som smör!

Utan att vi gjort av med massor av pengar på flygplatsen så steg vi på planet.

Felix skötte sig jättebra på flyget!! Han var superglad och nöjd den mesta av tiden och när vi till slut fick honom att somna så sov han i en och en halv timme.
Kanske hade han på känn att man inte ska härja med familjen som inte fått så mycket sömn?!

Som vanligt så var det otroligt skönt att komma hem! Trots att klockan var runt tio på kvällen när vi kom hem så packade jag upp alla väskor, det gör det extra skönt att vakna imorgon och inte behöva ta hand om sånt!
Jag tror sängen har saknat oss också för den kändes ovanligt skön att krypa ner i.
God natt!

Där fick jag för att jag klagade på vinden!
Det var helt vindstilla idag tisdag så vi låg och kippade efter andan vid poolen med svetten rinnande längs kroppen.

Kenny och Felix gick upp till rummet efter lunch för att chilla medan jag och Kattis kämpade hårt för att lyckas ligga så länge som möjligt i solsängarna innan vi nästan brände fötterna av oss varje gång på den solistekta klinkersplattorna fram och tillbaka till poolen.

Livet blev inte lättare av att vi dessutom hade en papegoja ovanför oss i palmen som satt och slängde ner skal från uppätna frön i huvudet på oss!

Jag har otroligt nog hunnit läsa ut en och en halv bok under den här resan vilket är mer än vad jag hunnit med hittills i år. Förr i tiden så hade jag läst ut en bok lagom till lunch på första semesterdagen men man får se det positivt, det blir billigare så här och mer utrymme för blöjor i resväskan.

Till kvällen så hade Kenny lovat mig att följa med på en promenad ner till stranden. Kattis passade på att stanna på rummet och få ett ögonblicks tystnad, jag tror att hon tycker att Felix låter lite väl mycket ibland för det gör vi också vid vissa tillfällen.

Vi gick in i en nationalpark där Kattis sagt att det skulle finnas kameler.
Felix ville inte sitta i vagnen utan gled ner och började springa runt i sanden. Han hittade en stor sten, stor som hans huvud, och skulle visa hur stark han var genom att lyfta den.
Han är ju rätt stark och fick upp stenen men sen blev det hoppsan, han snubblade men släppte inte stenen utan hans vänsterhand hamnade på marken med den stora tunga stenen ovanför på fingrarna.

Stackars lilla Felix! Han hade så ont i sin hand att man inte fick beröra den utan att han skrek. Han var väldigt ynklig resten av kvällen och fick en dos Alvedon när vi gick och la oss för att få lite smärtlindring.
Sticket snöpligt slut på semestern!

När vi kom ner till poolen idag så tänkte jag -vilken härlig temperatur det är idag. En halvtimme senare drev molnen in och det började blåsa ordentligt. Molnen försvann visserligen väldigt snabbt med vinden blev kvar. Temperaturen var perfekt tillsammans med vinden då den gjorde att det blev lite svalka men att komma upp blöt från poolen och mötas av kalla vindar var mindre trevligt.

Felix har haft en pipdag idag. Det här pipandes och låtsassurandet har kommit den senaste månaden och är inte en speciellt trevlig fas men lyckligtvis så är han hyfsat lätt att distrahera bort från det men ibland piper han på både in- och utandning.

Kenny och Felix har tillbringat mestadels av dagen i poolen även idag men jag tror att det var mest på Kennys bevåg. Han är ju så stolt att han håller på att spricka över Felix nya dyk- och hoppa-i-poolen-och-simma-kunskaper och det blir inte bättre av att alla pensionärer som sitter vid poolkanten och applåderar Felix konster.

Så en hel del av pipen idag har nog handlat om att Felix tröttnat på att bada och så piper han när han kommer upp och det blir kallt i luften och sen så piper han när han tröttnat på att vara uppe och vill bada igen. Fast egentligen så avvaktar han inte vårt okej för att bada, han går bara till poolen, lägger sig på mage (om han inte hoppar) och slinker ner i vattnet. Något från babysimmet har uppenbarligen fastnat eller så är det hans självbevarelsedrift som gör att han när han hoppat i, vänder och simmar tillbaka till poolkanten. Har vi sagt att han kommer att få tillbringa hela sommaren i flytväst hemma?

På lunchen så fick han också till ett par skratt då han under ett obevakat ögonblick ställde sig upp i barnstolen för att sedan falla (medvetet alltså) rakt över bordet, sådär lagom så att hans mage träffade mitt i prick på tallriken som var full med mat.
Skratten kom alltså inte från oss utan från de som satt runt omkring och såg hans galenskap. Var får han allt ifrån?!

Kattis och jag har fått så mycket tid i solstolarna idag att vi är alldeles röda. Aloe vera-gelén får arbeta hårt i natt!

Det är så galet tråkigt att behöva skriva om ett inlägg som man lagt ner massor med tid på för att sedan upptäcka att texten försvann i cyberspace, men jag gör ett nytt försök för er skull.

Vi lyckades gå fem kilometer imorse också. Det är helt becksvart när vi vaknar på morgonen runt halv sju, eller när Felix vaknar menar jag förstås och det är inte så att vi studsar upp ur sängen.

Igår så bokade Kenny in en överraskning för oss till idag och hela gårdagen så sprang han runt och frågade om vi ville veta vad han ordnat. För att spela hans spel så svarade vi ja och fick varje gång till svar -det säger jag inte.

Så vid elva så gick vi ut från hotellet och blev upphämtade av en gul buss, stripad med texten ”Yellow submarine”. 

Bussfärden till byn Mogan tog närmre 45 minuter och när guiden meddelade att vi skulle bli upphämtade igen vid klockan fyra så bleknade Kenny lite eftersom han lovat Kattis att ”grejen” skulle ta max en och en halv timme och inte en hel dag.

Vi slängde i oss lite lunch i den väldigt mysiga byn innan det var dags för ubåtsutflykten. Jag kan absolut tänka mig att åka tillbaka till den där lilla byn och strosa runt och sitta på en taverna och äta färska skaldjur i solnedgången, det var ett sånt ställe.

Ubåtsturen tog cirka 45 minuter. Det var väldigt coolt att se allting under ytan och vi såg massor med fisk och två vrak. Felix tyckte också att det var jättespännande i tio minuter sen ville han hellre klättra på stegen upp mot däck.

När vi var på land igen så stekte solen verkligen på våra bara axlar och svetten rann. Hur mysig byn än var så var det bara poolhäng som kändes intressant för tillfället och med två timmar kvar tills att bussen skulle gå så beslutade vi oss för att ta en taxi tillbaka och i och med att vi slapp åka runt till massa hotell så tog det bara 20 minuter tillbaka.

Resten av dagen så låg vi i poolen. Felix träffade en äldre tjej i barnpoolen som först var ganska taskig men sen hittade de varandra och lekte en lek där tjejen hällde vatten från en petflaska ner i ett glas som Felix sedan tömde ner i poolen. Båda tyckte det var himla roligt!

Klockan var nog närmre sex när vi till slut gick upp på rummet för tvagning och middagsbestyr. Stressigt värre.

Semester har ju inte samma betydelse för oss som för Felix.
Halv sju i morse så låg han och pratade med sin monsterröst igen och det var bara för oss att gå upp.

Jag, Kattis och Felix gick ut och promenerade. Vi gick ner till stranden för att titta hur den ser ut i soluppgången och såg papegojor, kaniner och tranliknande fåglar på vägen dit, exotiskt värre!
Fem kilometer blev det, eller en pannkaka som Kattis uttryckte det.

När vi var ombytta och klara för poolhäng så kom molnen. Jag tycker det är lite dåligt att vi ska få en molnig dag på vår solsemester men vad kan man göra?!
Felix tyckte dock att det gick bra att bada ändå, i alla fall en stund.
När han blir trött så visar han att han vill upp i vagnen (om man nu missar allt pip och gnäll innan) och det är ju smidigt.

Trots att solen kom fram igen efter lunch så var det fortfarande kyligt i luften och nästan kallt om man steg upp blöt från poolen, så vi steg aldrig upp.

Även idag så badade vi med Felix i ett par timmar. Han övade på sin dykgrej hela tiden i barnpoolen så ibland fick vi hålla i honom för att han skulle stanna upp och andas.
Badgästerna runtomkring verkar bli nervösa när Felix ligger med huvudet under ytan mest hela tiden tills de ser att det är han själv som sticker ner det, då blir de roade och kan istället inte släppa honom med blicken när han håller på att showar.
Vi har fått frågan flera gånger nu om hur gammal han är, folk verkar inte tycka att han ska kunna sånt här än.

I stora poolen så vägrade Felix att ha flytpuffarna. Han tycker ju att han kan simma uppenbarligen så vi övar på det istället. Han får simma fram och tillbaka mellan mig och Kenny och badstegen och det gör han tills vi lyfter upp och bort honom från poolen.

Det här hotellet med sitt poolområde är riktigt bra men det som är tråkigt är att personalen är less på turisterna redan från början av dagen och i och med att det mer eller mindre är ett allinclusivehotell så tar de betalt för ALLT runtomkring. Som jag sa tidigare så ville de ha betalt för safetyboxen, kylskåpet (jäkligt ruttet enligt mig), internet och idag upptäckte vi att de dessutom vill ha betalt för att man ska få byta till rena poolhanddukar.
Det kanske är så här det fungerar överallt på Kanarieöarna nu för tiden men jag tycker det är tråkigt att få den snåljåpskänslan.
Det är bra att vi har det så bra ändå för då behöver vi inte tänka så mycket på såna tråkdetaljer.

Det är i och för sig väldigt lite Maspalomas utan bara väldigt mycket Tabaiba princess hotell men det är ju semester!

Badankan är uppe och röjer runt halv sju på morgonen. Visserligen så är klockan i Sverige halv åtta men vi tycker att han borde anpassa sig till lokal tid.
Först så ligget han och babblar för sig själv i en kvart och sen börjar han smyga runt i rummet och hitta på rackartyg.
Kattis resväska med hjul är superrolig att köra runt på men ingen av oss uppskattar det riktigt så mycket vid den tiden på dygnet då han tjongar in väskan i väggar och skåp.

Efter frukostbonanzan så la vi oss vid 29-graderspoolen. Den är djup så vi satte på Felix armpuffar för första gången och det gillade han inte, men sen när han upptäckte att han kunde simma med dem så gick det plötsligt bra. Han är jätteduktig på att ta sig fram med puffarna!

Han simmade och gick upp och hoppade i och simmade och gick upp och hoppade i, om och om och om igen.
Det var inte ett dugg svårt att få honom att somna efter det, 100 meter med vagnen och sen sov han.

Vädret är toppen! Det är som en varm Svensk sommardag om det nu går att säga så med tanke på dagens klimatförändringar.

Efter lunch så la vi oss vid barnpoolen, den som bara är 40 cm.
Det kom två andra barn dit och lekte en stund och det tyckte Felix var jättekul! Han skrattade högljutt när de plaskade och dök som delfiner i poolen, helt omedveten (hoppas jag) om att de försökte undvika honom så gott det gick då han troligtvis bara var en bebis i deras ögon.

En stund efter att de gått så började Felix plötsligt att sticka ner huvudet under ytan. Jag trodde han snubblat och inte kom upp men när han fortsatte med konststycket så insåg jag att han nu lärt sig något nytt.
Han andades in och stack ner huvudet och sen gick han mot mig med ögonen öppna för att ta sikte på mig. Sen höll han på med sitt nya dyktrick om och om igen.

När han sedan tyckte att han kunde det här med att hålla andan så började han istället hoppa från poolkanten och simma till oss. Det var som att han gick på ackord. Hoppa i, simma till oss, kramas, kliva upp, hoppa i, simma till oss….osv. Han höll på så att han var andfådd, men det är väl så när man lärt sig något nytt.

Jag har ingen aning om hur många timmar som vi låg i vattnet men det blev nog ett gäng! Felix hann göra nummer två, tre gånger under tiden som vi badade i alla fall (inte i vattnet då), vilket kanske säger något.

Det var nätt och jämt att vi orkade ta oss ner till middag.
Nej, vem försöker jag lura, vi är hungriga hela tiden och det är så skönt att slippa laga mat och diska men herrejösses vad mycket godsaker det finns!

I natt kommer vi att sova gott tror jag. Förhoppningsvis gör Kattis det också som idag övergett den ojämnt supermjuka bäddsoffan och lagt madrassen rakt på golvet istället.