Puh! Jag får nog jobba kvar ett tag till! =)
Efter två dagar i Oslo så är det så skönt att vara hemma igen!
Jag har blivit hjärntvättat med alla svåra, engelska termer under utbildningen av de nya personlighetstesterna vi ska börja med. Troligtvis så hade kursen varit knepig nog om den varit på svenska och det blev definitivt inte lättare att få allt på engelska. Nu är det tydligen meningen att jag ska lyckas utbilda våra varuhuschefer i detta system också?! Hej och hå, hur ska det gå?!
När jag landade på Arlanda så var jag så glad över att bli upphämtad av Kenny istället för att behöva sätta mig i en taxi och behöva förklara vägen hem. Av någon anledning så måste man alltid förklara hur dom ska köra trots att dom har GPS?!
Han dök upp i min glänsande bil, som han både tvättat och vaxat under min frånvaro. Med tanke på hur den såg ut efter Åreresan så var det en helt annan bil plötsligt.
I morse när jag körde honom till sin bil så kunde han inte hålla sig längre utan meddelade stolt att han åkt hem till mamma häromdagen och bytt till sommardäck på bilen också! Han har många dolda talanger minsann som kommer fram mer och mer!
Så, nu har Kenny alltså bestämt att det är vår och att vi inte ska slösa på dubb och asfalt.
Snön är borta från rabatterna, solen skiner OCH det är freeeeeedag!
I onsdags kväll så damp jag och Kenny ner i Huså/Åre och möttes av hans pappa med fru och ett fantastiskt vinterlandskap!
Under torsdagen var det allmänt mekande med skotrarna som stått still en längre tid men så fort dom var igång och påfyllda med nya vätskor så tog vi oss en ”kort och stillsam” tur, som det hette innan Kenny lurade in mig bland skog och fjäll. Det blev naturligtvis en hel del fastkörningar här och där, men det verkar höra till. Det var i alla fall alldeles underbart att få komma ut i den vackra naturen igen och insupa lite härlig fjälluft!
På fredagen så var det dags för fisketävling nere på isen. 430 personer deltog i tävlingen som gick ut på att man skulle få den största fisken under det tre timmar långa tävlingspasset.
Nu visade det sig dock att man hade vunnit bara man fått en fisk, oavsett storlek, men sjön var totaldöd, så det blev tre timmars sol istället, liggandes på skotern med en hand på fiskespöt. Livet kan vara värre!
I lördags så var vi ett helt gäng som skulle ut på skotertur och samlas för grillning på fjället. Jag och Kenny pep iväg några timmar före och körde av oss lite i lössnön innan vi mötte upp karavanen och åkte och grillade korv i solskenet. Vilken dag, vilka dagar!
Vi har blivit så bortskämda dessa dagar med sol, mysigt sällskap och fantastisk mat och det hade inte varit dumt alls att stanna ett par dagar till, men nu kör vi vardag en liten stund igen!
(Publicerat 29:e april)
Sådär ja! Nu har nyheten delats till nästan hela familjen.
Jag passade på när jag lunchade med pappa och Eva och vi satt och pratade om hur öron var uppbyggda. När vi var mitt uppe i samtalet så slängde jag fram min telefon med en bild från ultraljudet. Pappa och Eva satt och hummade ett tag och vred telefonen upp och ner i olika vinklar tills pappa till slut klämde fram: ja, det ser ju inte ut som ett skolboksexempel på ett öra.
Jag fick hjälpa dom lite på traven med att påpeka att det faktiskt var vår lilla skrutt de tittade på och då blev dom ganska paffa.
När Kenny skulle berätta för sin pappa med fru så gick han dock steget längre. Mitt uppe i fisketävlingen i Åre där 430 personer samlats på isen och satt med stora förhoppningar om att få en liten fisk så ropade arrangörerna plötsligt ur i högtalarna:
– Viktigt meddelande till Hasse och Maria! Hör upp! Hasse och Maria – ni ska bli farmor och farfar i höst!
Där kan man prata om att dra till sig uppmärksamhet!
Kennys stackars mamma fick det dock inte lätt. Eftersom hon bor i Dalarna så är det inte bara att svänga förbi och leverera nyheten så Kenny skickade någon orelevant bild till henne med en väldigt långsökt koppling som rebus som egentligen bara han förstod. När hon väl fick klart för sig vad det handlade om så hörde jag minsann att hon snyftade lite, och då kunde jag förstås inte heller låta bli att släppa en tår eller två. Helt sjukt vad blödig man blir så fort man pratat om lilla pyret! Den kommer minsann att vara efterlängtad när den väl kommer ut i höst!
Har ni sovit dåligt i natt?
Är det inte konstigt att man i de flesta fall, de gånger man sovit lite sämre, upptäcker att det varit fullmåne?!
Jag är aldrig uppe och traskar på nätterna annars men i natt var jag minsann uppe ett par gånger. Frågan är om det bara var månens påverkan eller om det var för att Kenny envisades med att ligga på min sida av sängen.
Men så länge jag inte vaknar med jord under naglarna och blodsmak i munnen så får jag väl i alla fall anta att jag håller mig i skinnet, även under fullmåne.






















Senaste kommentarer