Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Alltså han är så stolt i sin gåstol! När man sätter honom där så blir han så glad (vilket gör att jag snällt får stå ut med samma trudilutter om och om och om igen, han har i princip armbågen på den knappen).

Idag mår jag faktiskt bättre, näsan har inte runnit som igår utan jag har kunnat välja själv när jag ska snyta mig.
Eftersom det var ett så fantastiskt väder idag och jag kände mig lite bättre så gick jag en lugn promenad på sex kilometer. I vanliga fall så somnar Felix ganska omgående när jag är ute och går med honom men så fungerar det inte riktigt längre. Han somnade ganska snabbt men han vaknade efter bara en halvtimme igen.
Till att börja med så sitter han och tittar på omgivningen utan att göra något väsen av sig, sedan börjar han lite smått med olika ljud och när han sen till slut tröttnat så surskriker han.
Snart kanske jag får börja att ta dubbla promenader, en kort med honom och en lång på egen hand när Kenny kommit hem från jobbet. Eller ännu värre, börja jogga!

När Kenny skrev på papperna för sin lägenhet så firade vi med pizza och det tog Kenny tydligen som någon slags rutin för idag, när han nu har fått miljonerna och lägenheten är ett minne blott, så gick han och köpte de största pizzorna han kunde hitta. När jag ätit klart av min pizza så fick jag sju matlådor!
Så, för tillfället och i ett väldigt kort ögonblick, så är jag sambo med en miljonär!

Ja, jag är nästan dödssjuk! Det kanske blir så om man nästan aldrig blir sjuk, att man får en redig omgång då när det väl händer?!
Mamma hade erbjudit sig att komma över för att promenera Felix (som mår ganska bra) medan jag skulle vila, ta ett bad eller något annat skönt, men Kenny hade helt andra planer.
Han var och byggde på huset tillsammans med Andreas och ringde och tjatade på att jag bara måste komma och titta hur fint det blir.

Kenny är alltså inte sjuk, han tycker att det är väldigt viktigt att jag påpekar det så att inte någon tror att han är en vekling.
Och när jag säger att han bygger på huset så betyder det att han (dom) river två väggar och sätter upp två väggar, dels för att vi ska få plats för en dubbelsäng i sovrummet och dels för att vi ska få in en dusch i badrummet. Duschen är för närvarande i samma stuga som bastun som ligger ett par meter från bohuset.
Vi försöker göra nödvändiga förändringar till en liten kostnad i huset eftersom vi planerar att riva det när vi ”får” ett nytt hus.
Så när väggarna är klara och vi fått spacklat och målat så är det väl nästan klart för inflytt. Spännande värre!

Imorgon förutsätter jag att jag ska vara frisk. Men en fundering jag har är varför man (jag i alla fall) alltid får en långvarig hosta efter en förkylning?
Hostan kommer liksom när man känner att man håller på att bli frisk och sen sitter den kvar i veckor, uppenbarligen har den ingenting med rökning att göra i alla fall för nu var det lääääänge sedan sista blosset.
Förhoppningsvis så blir jag inte utslängd ifrån sovrummet när jag hostar i natt.

Japp, så är det. Det blonda håret är borta till förmån för ett kopparfärgat!
Det var dags för något nytt och jag kände inte för att fega så det blev en radikal förändring och än så länge så känner jag mig väldigt nöjd och saknar inte det gamla!

När man jobbar på en HR-avdelning så får man höra en hel del och kan få väldigt udda frågor.
Men när den nya generationen ”arbetare” ibland undrar över saker så funderar jag på vad föräldrarna egentligen gjort med dom.
Jag hoppas verkligen att Felix kommer att ha en bättre syn på verkligheten än vad brevskrivaren ovan har. Det är inte  lätt att vara arbetsgivare alla gånger.