Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Ja, jag är nästan dödssjuk! Det kanske blir så om man nästan aldrig blir sjuk, att man får en redig omgång då när det väl händer?!
Mamma hade erbjudit sig att komma över för att promenera Felix (som mår ganska bra) medan jag skulle vila, ta ett bad eller något annat skönt, men Kenny hade helt andra planer.
Han var och byggde på huset tillsammans med Andreas och ringde och tjatade på att jag bara måste komma och titta hur fint det blir.

Kenny är alltså inte sjuk, han tycker att det är väldigt viktigt att jag påpekar det så att inte någon tror att han är en vekling.
Och när jag säger att han bygger på huset så betyder det att han (dom) river två väggar och sätter upp två väggar, dels för att vi ska få plats för en dubbelsäng i sovrummet och dels för att vi ska få in en dusch i badrummet. Duschen är för närvarande i samma stuga som bastun som ligger ett par meter från bohuset.
Vi försöker göra nödvändiga förändringar till en liten kostnad i huset eftersom vi planerar att riva det när vi ”får” ett nytt hus.
Så när väggarna är klara och vi fått spacklat och målat så är det väl nästan klart för inflytt. Spännande värre!

Imorgon förutsätter jag att jag ska vara frisk. Men en fundering jag har är varför man (jag i alla fall) alltid får en långvarig hosta efter en förkylning?
Hostan kommer liksom när man känner att man håller på att bli frisk och sen sitter den kvar i veckor, uppenbarligen har den ingenting med rökning att göra i alla fall för nu var det lääääänge sedan sista blosset.
Förhoppningsvis så blir jag inte utslängd ifrån sovrummet när jag hostar i natt.