Med smak av grillad citron, står det på etiketten som beskriver vinet på Systembolaget. Jag har ingen aning om hur ett vin med smak av grillad citron kan tänkas smaka så jag plockar med mig en flaska för att bli upplyst.

Alla etiketter beskriver upplevelser som får det att vattnas i munnen, det är härliga dofter av fläder och choklad och fruktiga viner med eftersmak av hallon och hjortron. Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin varit i närheten av dessa upplevelser. Det brukar smaka vin.

När butiksmedarbetaren kommer fram och frågar om det är något speciellt jag söker så låter jag inte hjärnan bli inkopplad utan hasplar snabbt ur mig; nej tack, jag brukar gå efter utseendet på etiketterna.

Nu kan jag aldrig gå tillbaka dit igen.

Jag är ingen bra vindrickare. Jag väljer läsk före vin, alltid, men jag har en bild som jag brukar måla upp i fantasin där jag tror att jag är när jag kliver över tröskeln till Systembolaget.

I fantasin så sitter jag och Kenny med varsitt glas kylt vin på altanen (alternativt bryggan) och tittar ut över en perfekt solnedgång under en ljummen sommarkväll och pratar om viktiga och intressanta saker medan barnen sover lugnt och skönt i sina sängar.

Kan hända att det är ett annat par jag tänker på? Något par som inte har tusen projekt hela tiden och som inte ligger på knä och bygger bryggor under de fina sommarkvällarna eller som inte borstar tänderna vid klockan sju och somnar före barnen.

Det andra paret kanske sitter och dricker vin i stillhet.

Kanske är det troligare att det är jag och Tuva som sitter där på bryggan om 15 år och dricker vin tillsammans? När mamman insett att hon har hur mycket tid som helst över när barnen hellre hänger ute med sina kompisar på kvällarna.

Kanske är det då vi sitter där och dricker vinet som har en smak av grillad citron.