Japp, nu har vi bestämt oss för förnamn (och efternamn), så får vi se om det blir flera namn senare.
Vi är i alla fall överens om att han verkligen ser ut som en Felix.
Felix betyder lycklig på latin och även om han inte verkar så lycklig nu hela tiden så hoppas vi att han kommer att bli det.
Men när han är glad, ja då är han verkligen glad!
…ett självtänkande och intelligent schampo!
Dagarna bara springer iväg trots att jag är ledig!
Igår tog Kenny ledigt för att ha en Solandag med mig, eller kanske snarare en familjedag.
Dom här nytillkomna dagarna brukar Kenny tillägna mig och låta mig bestämma vad vi ska göra.
Igår när jag satt och åt frukost så fick jag en idè på att vi kunde ta en dagsutflykt med en finlandsfärja och när jag sa det till Kenny så tittade han konstigt på mig och visade upp iPaden, där han satt och surfade Eckerölinjen.
Alltså blev det att vi åkte upp mot Norrtälje för att åka båt.
När större delen av passagerarna (pensionärer) ställde sig i kön till buffén (och Kenny sprungit in och kollat utbudet) så gick vi till ala cart restaurangen och åt en trerättersmiddag.
Skrutten lät oss nästan äta i fred i flera minuter.
Medan jag satt och matade skrutten så försökte Kenny spela ihop hyran. Det gick sådär men han hade kul i alla fall.
Resterande tid på båten gick åt till taxfreeshoppingen, dom bryr sig verkligen inte om reglerna för alkoholransoner minsann!
Snabbare än jag räknat med så var vi på fast mark igen och på väg hemåt efter en mysig utflykt. Om nu bara skrutten blir på lite gladare humör så kan vi göra flera utflykter framöver.
Vår lilla surgubbe börjar se ljusglimtar nu! Han både ler och skrattar och roas av att mamma och pappa gör sig till framför honom i hopp om att få se ett leende.
I fredags natt var han dock sådär konstig igen. Han skrek när vi försökte natta honom och somnade inte förrän vid två. När jag sedan vaknade vid åtta så låg han och sov som en gris. Vid halv tio tyckte vi att han borde vakna och pillade lite på honom så att han i alla fall fick äta, men han fortsatte att vara trött hela dagen för att på söndagen gå tillbaka till sitt normala jag.
I förra veckan så var jag hos barnmorskan och vägde och mätte honom. Vår lilla skrutt väger nu strax över 3.6 kilo och har växt fem centimeter när han precis passerat fem veckors ålder. Det måste vara ansträngande att växa så fort så jag förstår om han behöver vila ibland!
Bilderna är tagna på samma plats med tre veckors mellanrum. Det är dags att börja kratta nu, för er som har tomt alltså!
Att ta hand om sitt utseende är ingenting som kommer speciellt högt upp på prioriteringslistan nu för tiden, antingen man vill eller inte. Jag får liksom vara glad om jag hinner skölja ur tandkrämen ur munnen eller duscha av mig gammal mjölk innan han skriker efter mig så smink, hår och klädsel kommer när det finns tid.
I tisdags så fick jag i alla fall lyxa till mig genom att gå till frissan medans mamma var ute och promenerade med skrutten i två timmar. Det kändes fantastiskt skönt men visst får jag erkänna att jag var lite nervös när jag satt där i frisörstolen för att han skulle leva om med mormor.
På kvällen så kom farmor förbi en sväng, innan hon skulle tillbaka till Mora, och kan ni tänka er…då tyckte skrutten att det var dags för att leverera en bajsblöja igen. Om det här mönstret ska fortsätta så kommer det bli många resor fram och tillbaka till Mora för att hålla skruttens mage igång.
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer