Jag kan inte sluta tjata om det, men åh vad härligt det är att bo ”på landet”.
Det är visserligen bara två och en halv mil från city men det känns som tio.
Det är så härligt att kunna ha dörren på vid gavel och gå in och ut, barfota från trädgården. Och vi tar kvällsdopp från bryggan, på VÅR tomt!
På kvällen svär jag lite över att Felix inte vill sova själv för jag skulle vilja sitta på verandan och bara titta på när kvällssolen försvinner, allt blir extra fint på kvällen.
Det må vara litet vårt hus, men just nu trivs vi som gösen i Vallentunasjön.
Den här 10-månaders bebisen får åka med till IKEA ibland och det tycker han är spännande en stund, sedan tröttnar han och blir sur när han måste sitta i vagnen.
Nästan som sin far. 😘
Det går bättre när vi är ute och promenerar. Felix hänger ut från vagnen med ett uttryckslöst ansikte och studerar allt. Det är inte förrän vi är hemma igen som han kan börja prata och visa uttryck.
Fast häromdagen när jag matade honom med smultron på promenaden så fick jag en grymtning och det tolkade jag som något positivt.
Fåren är väldigt intressanta att titta på och vi har hittat ett gäng som gärna bräker när vi kommer men det är fortfarande stoneface i vagnen.
Felix är nu överallt. Alla lådor och skåp ska öppnas och undersökas. Mest spännande är diskmaskinen, så fort den öppnas så kommer han krypandes med ilfart. På grund av det så har jag nu blivit akutsnabb på att slänga in disken.
Felix har utvecklat krypandet utomhus till någon apvariant. Han kanske inte vill ha gräsfläckar på knäna för han går på händer och fötter, med rumpan högt i vädret.
Står gör han också men nu behöver han inget stöd. Oftast när han leker eller undersöker något så släpper han taget utan att märka något men ibland är det som att han imponerar på sig själv över hur modig han är och då kommer ett litet tjut och ett självsäkert leende.
Den här bebisen pratar nu konstant, det är mer eller mindre galna och högfrekventa ljud och pladder som kommer ut ur den där söta munnen all vaken tid, när han inte gör något bus förstås för då är det tyst.
Jag antar att hans matlust har ett samband med hur mycket mer han rör sig nu men ibland undrar jag seriöst vart all mat tar vägen.
Och att vi skulle äta eller dricka något som han inte får smaka – det är bara att glömma!
Det enda han inte vill smaka är mitt morgonte. Han provar varje morgon men när koppen närmar sig hans mun så backar han och skakar på huvudet.
Efter varje måltid så behöver både Felix och matplatsen saneras men ska man äta själv så hamnar maten inte alltid i munnen (men ganska ofta i och bakom öronen).
Han är ett riktigt charmtroll vår älskade lilla bebis som fyller 10 månader idag! (Men oj vad sur han kan vara ibland).
Kenny kallar vårt nya hus (och tomt) för paradiset. Han tycker att det känns som att ”åka till landet” varje dag han åker hem efter jobbet.
Det känns lite overkligt att vi faktiskt bor med ett sånt här fint läge.
Det ska även bli spännande att se hur allt ser ut i höst och vinter också, men jag vill inte ha vinter än förstås.
Det är helt klart en lyx att kunna sitta ute i trädgården och äta middag, även fast Felix blir distraherad av alla fåglar som flyger omkring.
Bastuhuset har vi fyllt med prylar när vi flyttade in men häromdagen så tog vi ut allting och rensade i lådorna och skurade golv och väggar så att det blev fint och fräscht när man ska in och basta, duscha eller tvätta.
Den här sötnosen är tokig i frukt. Jordgubbar och physalis är favoriten men hallon fungerar också utmärkt att kleta ut i ansiktet.
Räven raskar över isen, men även runt Arninge där den här och ett par syskon lever längs vägen. Jag hoppas att dom håller sig längs vägen och inte på vägen så att dom hinner bli gamla nog för att förstå att dom ska flytta in i skogen istället.
Ibland så får man finmiddag i Vaxholm i solnedgången.
Och ibland så grillar man finfisk hemma som vi själva plockat upp i sjön i Åre.
Poolen må vara ful men ack så skönt det är att bada i den när det är varmt ute.
Felix har nu börjar gå med på att promenera med endast en hand som stöd.
Det är inte helt lätt att försöka hålla en liten Skrutt borta från solen, men jag försöker.
När det är så här varmt som det varit nu senaste tiden så behöver man bada. Skrutten är väldigt förtjust i vatten och får bada i sin balja ett par gånger om dagen. Poolen tycker han är för kall men det går bra att bada i sjön. Mammut gör vad hon kan för att han inte ska bränna sig i solen men ett parasoll vore nog på sin plats snart.
Om man bor vid Mälaren, som Linus och Tindra gör så kan det se ut så här en sommarkväll.
Efter att Linus, Kenny och Ida varit och dragit upp (och kastat i igen) ett antal gäddor så frossade vi i jordgubbar med glass.
Sommaren är ganska härlig.
Felix börjar bli så van med hundar så att han knappt märker när dom springer omkull honom.
För första gången så kan Kenny nu ha sin jetski där han bor och i och med att temperaturen i sjön nu stigit till 24 grader så vågar han sig dessutom ut utan våtdräkt. Det är stort!
När Ida var nere så såg Kenny sin möjlighet att sätta henne i arbete och vad passar inte bättre på sin semester än att få flytta ett par hundrakilosstenar?!
Ja, det är en bild på tvätt, men jag tycker att den är fridfull. Jag kan hänga tvätt i min trädgård!
Och så badar vi lite till!
I förra veckan så gick vi på Gröna Lund. Det är en sån där typisk sak som vi inte brukar göra. Vi är alltid upptagna med massor av projekt hela tiden så vi glömmer att göra ”vanliga” familjesaker. Nu ville Kenny visserligen mest bara stressa runt till alla åkattraktioner för att kunna pricka av dom på sin lista men vi hann med att ha det trevligt också.
Camilla och lilla Ida (jag skriver lilla eftersom vi hade med NorrlandsIda också) var också med och eftersom Camilla inte ville åka någonting så tog hon hand om Felix när vi snurrades runt på olika håll och kanter uppe i luften.
Felix fick åka kärlekstunneln, flygande elefanterna och tefat med oss och följde förstås med in i lustiga huset och skrattkammaren. Jag vill påstå att det inte var helt enkelt att tyda hans stoneface men han verkade i alla fall tycka det var spännande att titta på allt som hände runt omkring oss och ALLA människor (jösses vad folk det var).
Kvällen avslutade vi innan hemgång med grillning hemma hos Jenny och Richard och sen var vi ganska möra, men roligt hade vi.
Vi fixar och donar hemma och har absolut inga problem med att hitta på saker att göra under dygnets alla timmar.
Skulle man dessutom ha en liten dipp i kalendern så räcker det att tillbringa några timmar på IKEA så har man att göra i ett par dagar framöver med att skruva möbler och sätta upp dom.
Ida från Östersund, eller mer korrekt Vapland eftersom man tydligen inte vill höra till Östersund eller Åre, kom hem till oss förra onsdagen för att gästa oss en vecka.
I och med att hon kom så blev det plötsligt tid för en joggingtur och till och med ett besök på en skönhetssalong.
Halleluja!
Vårt eminenta uterum kom nu väldigt mycket till nytta då vi använde det som gästrum. Jag vill nog påstå att både jag och Kenny blev lite avundsjuka när vi såg vilken fin utsikt hon skulle vakna till.
Jag har pratat om drömmar (som man upplever när man sover) många gånger i den här bloggen och kommer troligtvis fortsätta med det också för jag drömmer så mycket.
Det känns ibland som att jag lever ett parallellt drömliv. En snabb tanke som flimrar förbi som jag känner igen från drömvärlden men som jag inte kan hålla kvar tillräckligt länge för att den ska få fäste. Eller någon undermedveten tanke på att jag ska göra något eller har upplevt något som minnet inte orkat hålla kvar.
Ibland är det som att fragment av morgonens dröm sitter kvar i kudden. När jag lägger mig för att sova så får jag ett stänk av den passerade nattens äventyr, som sedan är borta ögonblicket senare.
Lever jag flera liv samtidigt tro? Och varför är det i sånt fall bara det här livet jag får komma ihåg?!
Så här ynklig har Skrutten varit sedan i fredags! Han har snorat i ett par dagar innan men inte varit bekymrad över det (eller att han snorat ner oss heller för den delen) men i fredags så kom febern.
(Intressant fakta: snorat finns inte med bland orden på min IPad men däremot snorta).
Så från att vara vanligt gnällig och efterhängsen så blev han nu som ett klistermärke. Babybjörnen har han tyckt är okej under sin ”uppväxt” men nu senaste månaden så vill han sitta där väldigt ofta och med feber…ja då vill han aldrig lämna den, så det har varit lite ”tillbaka till graviditeten” då han låg i magen. Nu ligger han utanpå magen istället.
Man kan påstå att min kropp känns ganska stel när jag går upp på mornarna.
I natt så hade Felix sin febertopp (hoppas jag verkligen) med feber på över 40 grader. Han sov väldigt oroligt och var extremt hängig under dagen men framåt kvällen så började han få tillbaka lite energi och leenden igen så nu hoppas jag att han blir frisk.
När Felix inte är sjuk så är han väldigt nyfiken på allt och vill känna, titta och äter på det mesta.
Han är väldigt observant på vad vi äter och dricker och vill smaka på allt.
I veckan som var så började han en morgon med att räcka ut tungan och sedan dess så har den varit ute många gånger, det se otroligt gulligt ut!
Eftersom vi knappt har något att fixa med i huset så skaffar vi oss lite nytt att pyssla med. Vi har vetat att det läckt vatten i bastuhuset från kopplingen till tvättmaskinen och har därför haft vattnet avstängt där.
Nu i veckan beslöt sig Kenny för att byta kopplingen och efter att han gjort det så kopplade han in vattnet igen och tog en titt på vattenmätaren innan han gick till jobbet.
När han kom hem igen så hade det försvunnit tio kubik genom mätaren och vi hade uppenbarligen ett problem!
Så i fredags efter jobbet åkte Kenny och hyrde en liten grävmaskin för att gräva ner en ny kabel mellan bastuhuset och bostadshuset och på lördag morgon så såg trädgården inte ut som den gjort förut, men vatten hade vi i bastuhuset i alla fall, utan läckage på vägen dit.
Dessutom så fungerar bastun mycket bra också, trots att ingen av oss egentligen gillar bastun så har vi nu bastat två gånger och njutit av att sitta i VÅR bastu och bara slappna av.
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer