Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

De senaste dagarna så har jag släpat mig runt och undrat hur jag kan vara så nedrans trött trots att solen skiner och snön rostar bort. Jag hinner knappt öppna Aftonbladets hemsida förräns svaret slår mig rakt i ansiktet:
Solen skiner – då blir var fjärde trött!

Så, Torbjörn Åkerstedt som är professor i beteendefysiologi vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet menar nu att jag lider av vårdepression! 25% av oss påverkas av höstvädret och andra av vårvädret. Vi blir sänkta, trötta, mindre rappa, lite nedstämda och får sämre ämnesomsättning!

HA! Där fick han med allt på ett bräde, nu fick jag till och med en orsak att skylla på för att jag är vårtjock!
Är det vid såna här tillfällen man säger att det kommer och biter en i röven för eller senare?
Allt mitt dravel i vinter om bortkommen höstdepression verkar definitivt ha kommit för att äta rumpa!

För att bearbeta det här problemet krävs nu en lång och god nattsömn, klockan är ju trots allt över åtta på kvällen! Natti!

Med ömma armar och bröstmuskler, en sträckning i hals/nacke och ben som skriker vid minsta rörelse så tar jag äntligen helg för att vila upp mig från ett par fantastiska dagar i Åre!

Jag har aldrig tidigare lyckats få in så många spännande aktiviteter på en och samma vecka.

Förutom att jag har fått åka skidor (och varit på en obligatorisk afterski) så har jag kastat mig ut för ett par 60-meters stup endast fastspänd med en sele hängandes i en stålvajer och susat fram i upp till 70 km/tim mellan fjällen! För att göra det lite värre så utmanade guiderna oss att ramla baklänges från platån med händerna på ryggen och vi vet ju hur utmaningar fungerar på mig…jag bara måste visa dom! Det var en panikartad upplevelse där jag i flera sekunder trodde att jag tagit mitt sista andetag tills selen fångade upp mig.

När nerverna lagt sig och fötterna stod på säker mark drog vi vidare till skotersafarin som tog oss upp i fjällen med en rasande fart. Om jag skulle flytta norrut någon gång så är skoter något av det första jag ska köpa, det är så otroligt roligt och extremt bra träning för en stackars otränad varelse som mig (detta resulterade förstås i den träningsvärk jag lider av idag).

För att fortsätta på linjen med udda transportsätt så åkte vi vidare med bandvagn till middagen uppe på fjället för att sedan dagen efter ta helikopter upp till lunchrestaurangen. Jag bad snällt helikopterchauffören att flyga oss upp mot toppen innan han skulle släppa av oss men när vi mötte vindar på 35 m/s och magen studsade upp och ner när vi kastades runt av vindarna så valde han en smidigare väg istället.

Det var en riktigt trött Solan som flög hem från Åre igår kväll men ack så nöjd!!

Note to myself; efter Åre så ska den där förbaskade visdomstanden ut, sen ska den brännas på bål och askan ska jag gräva ner i ett djupt hål så fort snön har förstått att det är dags att dra för i år.
Nu börjar den göra sig påmind igen och jag bara vägrar att brottas med den och det dåliga humör den medför ännu en gång. Jag tror bestämt att min mun kommer att trivas mycket bättre med en tand mindre, så får det bli!

Nu ska jag bara hålla ut med hjälp av bakteriedödande gel och alvedon i ett par dagar bland snö och äventyr uppe i Norrland. Heppåer!

Ni som är lite uppmärksamma märker kanske att jag inte skrivit något om lägenhetsförsäljningen och det beror mest på att det faktiskt inte händer något på den fronten. För tillfället så tänker jag inte ägna så mycket tid åt att löpa amok, det löser sig alltid på ett eller annat sätt. Sitter jag däremot i samma sits om två till tre veckor så får vi se hur det mentala läget är.

Tillsvidare så fortsätter jag att njuta av att våren är på ingång, att jag slipper packa kartonger och att snön långsamt byts ut mot synlig asfalt och inom kort (förhoppningsvis) också mot gräs!
Ett tips till er som fortfarande hänger läpp över minusgrader och snö – gå och se Alice i underlandet, it will make you happy!

Hur tillagar du ditt te? Låter du påsen ligga kvar i koppen ett par minuter eller doppar du den upp och ner? Har du någonsin funderat på vilket sätt som är effektivast, mer rätt än det andra? Det har jag!
Jag är en doppare! Dels för att jag inte vill ha mitt te för starkt och dels för att det ska gå fort.

Såna här frågor dyker ofta upp i huvudet och försvinner sedan lika snabbt med frågetecknet kvar, därför så blir jag överraskad när jag råkar springa på svaret på just en sån fråga. Någon annan undrar samma sak!

Jan van Stam, docent i fysikalisk kemi vid Karlstads universitetet svarar;
– Om du har en tekopp i glas som du lägger tepåsen i och låter den ligga still kommer tet ligga kvar på botten. Den höga koncentrationen bromsar upp frisättningen av teet. Om du rör om får du en lägre koncentrationsgradiens, så i princip skulle det gå fortare. Däremot vet jag inte hur det skulle påverka frisättningen av de olika smakämnen som finns i teet. Kanske blir det bittrare om man rör? Men det tar ju inte så lång tid att vänta på att det få dra färdigt utan att röra. Om man vill veta helt säkert kan man ju göra ett eget test, säger Jan.

Kolla om du också hittar svaret på din fråga här: http://www.metrobloggen.se/fragaola

Inatt dog min älskade! Jag har dock ingen aning om vem han var, han var mörkhårig i alla fall. Han släppte dock inte taget direkt utan var vid min sida under all min sorg och uppmanade mig att låta honom gå. Jag var helt förtvivlad när jag vaknade förvirrad på mitt hotellrum och önskade att jag hade öppnat fönstret när jag gått och lagt mig för att kunna vädra ut alla dåliga drömmar.

Dagen bättrade sig som tur var när drömmen långsamt drog sig bort från minnet.

När jag utfört min uppgift på regionsmötet så var det dags för gruppen att bege sig ut på isen. Eftersom jag iskallt räknat med att inte hinna delta så låg mina täckbyxor i tryggt förvar 56 mil därifrån, jag är tydligen inte alltid redo.

Aktiviteten vi skulle ägna oss åt var att flyga kite, dvs drake. Jag vill absolut inte påstå att jag är duktig på det men efter att ha släpats runt i havet efter en sån ett antal gånger under mina månader på Dominikanska så vet jag i alla fall hur man styr kiten.

När taxin kom en timme senare så var jag riktigt nerkyld trots solens gassande och att det drog iskalla vindar inne i flygplanet på vägen hem gjorde inte saken mycket bättre. Min skållheta dusch hemma i lägenheten har nog sällan varit lika efterlängtad!

Ibland lönar det sig faktiskt att vara ute i god tid, till och med om det är en hel dag innan. I morse var det full kaos på Bromma flygplats eftersom det exploderat en bomb i ankomsthallen. Nej, det hade det inte gjort förstås, det snöade bara men det räckte för att skapa totalstopp i flygtrafiken.

Plan som skulle landa från Malmö och Göteborg fick gå ner på Arlanda och i Skavsta och ett plan som skulle ha landat klockan sju låg fortfarande och cirkulerade i luften en timme senare, säkert inte alls till passagerarnas stora förtjusning.

Av någon konstig anledning så lyckades Östersundsplanet i alla fall landa på flygplatsen, i tid dessutom! Så runt klockan nio så lämnade jag den fullsatta, stökiga flygplatsen i ett litet propellerplan som tog mig upp mot soliga Norrland.

Det man bör tänka på när man flyger till ödsliga orter som Östersund är att ha en plan för ankomsten. Flygbussen sponsrar endast SAS-resenärer och taxibilar finns bara för de som förbeställt. Eftersom bussen skulle ha gett mig två timmars väntetid på flygplatsen så var jag mycket tacksam över att en stackars taxichaufför chansat på oförberedda passagerare som mig, han plockade jag nämligen snabbare än blixten!

Sist jag var här så gick det dessutom inte att få tag på taxi på eftermiddagen vilket gjorde att jag med ren tur hann med en buss som tog med mig till flygplatsen.

Imorgon bitti är det jag som beställer taxi för hemfärden, så fort jag vaknar!

Alltför ofta så blir jag påmind om min kassa inställning till alkohol och på en Finlandsfärja så är det svårt att motbevisa alkholens dåliga inverkan på människor.
En kryssning brukar oftast innehålla dregg på alla möjliga plan, igår blev det dock en annorlunda upplevelse när jag och mina kollegor åkte på konferenskryss – på en torsdag.
Om man tycker att valmöjligheten på normala människor är dålig på en helgkryss så ändrar man lätt uppfattning när man varit på en vanlig torsdagskryss.

Människorna som tillsammans slussades in med oss i båten var pensionärer, barnfamiljer och ett par udda grupper människor som förenades på grund av sitt arbete.
När vi avslutat vår konferens så gav vi oss ut i djungeln bland barerna för att spana in klientelet. Redan efter middagstid hade många fått i sig en mängd sprit som jag inte ens skulle klara på en hel dag och betedde sig därefter.
När vi sedan gled upp till discot runt halv tolv så fick jag svåra vibrationer av klassfestkänsla. På dansgolvet var det fullt av tonåringar, barn som sprang runt och lekte och mammor som stod och bar på sina minstingar iförda pyjamas.

Den bästa showen under kvällen var inte karaoken eller livebanden utan paret som hittat varandra för en kväll, alldeles uppenbarligt med hjälp av vår käre vän alkoholen. Hon 55+, troligtvis med familj hemma och han 40+, ute efter att få sig en resa. Ogenerat följde vi deras upptäcksresa av varandras kroppar, sittandes i baren och uppläxade av sina nyktrare arbetskollegor.
Idag såg vi båda två på vitt skilda håll med en min som visade på spilld mjölk.

Tiden springer iväg i samma takt som snön stiger! Nja, kanske inte riktigt för nu är det faktiskt till och med regn på väg, hur otroligt det än låter men det är bara för att vägarna ska bli blöta så att det kan frysa på igen och göra det lite mer spännande när man kör bil.

Eftersom visningen är på söndag så har jag räknat iskallt med att lördagen går åt att fixa lägenheten…igen! Igår fick jag dock veta att någon vill komma på en förhandsvisning redan innan helgen så det fick bli panikstädning, det känns som att jag börjar kunna det här med att städa men trots mycket övning så blir det inte roligare. Blir bara försäljningen klar inom kort så kan jag börja stoppa saker i kartonger istället för att gömma undan dom i lådor och garderober.

Ibland glömmer jag att det är positivt att jag är husägare och inte bara en husägare som har sjukt mycket att göra. Jag längtar efter att pyssla om mitt hus!