Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Du är som ett kinderägg, säger en kollega till mig idag när hon får reda på vad jag har gjort i helgen.
För mig är det inget konstigt längre att packa bilen full med däck, bensindunkar, däckvärmare, depåstöd, laptimers och allt vad det nu heter. Det är inte heller speciellt ovanligt för mig att tillbringa kvällarna i en brassestol på asfalten i depån, pratandes om allt mellan himmel och jord medans halva gänget ligger på marken och mekar däck i bakgrunden.
Att stå och huttra klockan 7 på morgonen i regn och rusk med motorcyklar brummandes runt omkring är kanske inte optimalt, men ändå så gör jag det frivilligt.
Jag gör det för känslan jag får i kroppen när jag får komma ut på banan och ligga och slicka kurva efter kurva, det är fantastiskt!

Nu är ännu en helg avklarad på Gotland Ring och en kvarstår. Om bara tre dagar så är jag där igen, med nya förväntningar, pirr i magen och sol! Underbart!

Trots att jag skulle till Gotland idag så var det inte så att jag studsade upp ur sängen, det är så himla skönt att ligga och dra sig på morgonen så att man borde sälja det på burk!
Men eftersom jag misstänkte att färjan inte hade några planer på att vänta på mig så stuvade jag in det sista i bilen och tog mål på Nynäshamn. Det är helt fantastiskt vad snabbt det går med en liten räcerbil och en stor och bred motorväg. På grund av snabbheten fick jag därför avnjuta nästan en och en halv timme i färjekön, dock bland vänner så det gick bra.

Färjan över kan vara något av det tråkigaste som finns, den första timmen sitter alla och pratar och har det roligt men de sista två timmarna skulle man egentligen kunna sova bort i en vilstol eller spendera i matkön.

Väl på ön blev det full fart. Det skulle tankas, handlas mat, plockas ur prylar ur min överfyllda bil och sen till det mest spännande momentet – prata med stuguthyraren.
Nu gick det faktiskt ganska bra efter en förklaring på hur jag tyckte, ett öppet hot och lite smicker. Till slut kom ”vi” fram till att han skulle hjälpa mig med den stora kostnaden vilket gjorde att min klump i magen äntligen släppte, som jag har fasat för den stunden!

När jag kastat in handduken, och resten av packningen också för den delen, i stugan, så åkte jag upp till banan igen och mötte upp allt gott folk vid grillen. Korvarna har sällan smakat så gott som dom gjorde ikväll, om det sen berodde på extrem hunger eller för att det värmde lite i kroppen medans ishavsvindar slet i oss, ja det vet jag inte. Kallt som sjutton var det i alla fall så när jag kände mig som en päronsplit så satte jag mig i bilen med full värme och åkte till stugan där jag tinade upp mig med en varm dusch! Imorgon räknar jag med att värmen kommer hit, tills dess så ska jag drömma bankörning.

I slutfasen av mitt köttbullestekande så råkar jag hälla ut en matsked svartpeppar på den varma plattan medan jag står lutad ovanför och andas in, det slutar i en hostattack som fortsätter långt in på natten. Andas peppar och slicka på chili är alltså ingen bra idé och säkerligen en värdelös kombination!

Halv ett på natten vaknar jag i upplösningstillstånd, min kudde är dyngsur och tårarna rinner ned för kinderna. Dåliga drömmar har drabbat mig igen! Jag släpar mig upp till badrummet, snyter mig och försöker komma på andra tankar för att kunna somna om.

Ett par timmar senare (känns som två) så ringer en gotlänning och säger att han ska hämta min hoj. Jag kliver yrvaket upp och samlar mig så pass så att jag kan hjälpa honom att lyfta (?!) in motorcykeln i hans skåpbil, att använda ramp är förlegat! Mina nya spännband regerar, bra gjort Biltema!
Tack vare Betsys instruktioner för kaffekokaren så lyckas jag få ihop en kopp kaffe till samariten innan det är dags att vinka farväl till mitt svarta monster för ett par dagar!

Slutligen så är sista bänkskivan inoljad för, sista gången! Jag ska aldrig mer klanta mig genom att göra på fel sätt igen! Nu är alla mina bänkskivor så släta, fina, okladdiga och hur användbara som helst!

Idag packade jag ihop en väska med kläder och la till den stora högen med mc-grejer. Min bil kommer att bli knökfull! Men nu behöver jag inte panikpacka imorgon i alla fall, det är galet skönt!

För att väga upp alla bra saker som fixaren har ordnat för mig så ställer jag mig och rullar köttbullar åt honom ännu en gång. Den här gången tror jag att han kommer! För säkerhets skull så slänger jag i ett par jordgubbar i choklad också, lite tisdagslyx har nog ingen dött av, sen att han inte verkar så förtjust i jordgubbar är en mindre detalj!

Eftersom det tydligen aldrig blir något drag i de små köttklumparna så blandar jag den här gången i en chili. För att kolla hur stark den är så slickar jag på den och fem sekunder senare så är jag övertygad om att jag fått en fläskläpp, det bränner! Blir det inte snorigt att äta dom här så blir jag förvånad!

Gotlandsresan börjar närma sig och den både lockar och avskräcker på samma gång. Den lockar för att jag vet att det gör mig glad att få susa fram på min fina motorcykel, varv efter varv på banan. Men det avskräcker för att det är så dyrt, så väldigt mycket att fixa och packa inför resan och för att jag borde varit i bättre form för passen jag ska orka köra. Min nakne kock försöker dock underlätta tillvaron för mig trots att han själv inte följer med. Utan några betänkligheter så lånar han ut sin bil, ringer och fixar reservdelar för mig som jag kan hämta upp när jag anländer till ön och ger mig däck!

För att jag inte ska känna full panik i sista sekund så packade jag ihop alla mc-prylar igår, det kändes skönt! Nu ska bara den stora väskan packas med kläder och alla bra-att-ha-grejer. Jag hoppas att alla prylar går in i bilen, Gotlandspackningen har en förmåga att se ut som ett flyttlass, en mardröm för personer som mig som avskyr att packa, men vad gör man inte för ett par dagars nöje?!

Mitt bordelineliv fortsätter att gäcka mig! Jag går och lägger mig ensam och nedstämd lördag kväll och vaknar halv sex på söndag morgon av strulmannen som kommer och kryper ner i sängen med en stor frukostbricka fylld av mackor, ägg, färskpressad juice och godis.
Eftersom jag inte känner mig helt redo att kliva upp så tidigt så somnar vi om ett par timmar och vaknar i mer skälig tid.

Söndagen ska tydligen bara ägnas åt vad jag vill göra och jag har naturligtvis inga planer, vad planerar man för att roa en man som inte tycker något är roligt om han inte halvdör på kuppen?
Det slutar med att han slipar min sista äckligt, kladdiga bänkskiva, hjälper mig att meka på kraschkåporna på motorcykeln och hänger upp min nya slangvinda. Jag vet minsann hur man roar en karl!

Av ren utmattning (tristess) somnar han sedan i soffan innan klockan slagit åtta och jag är inte sen att haka på och det är även där vi vaknar måndag morgon!

Fredagen är över på ett sus och även jag får chans att äntra ”scenen” och säga mitt.
Till kvällen slussas vi uppklädda ut till partytältet där partyt går igång på allvar. Vi blir serverade en härlig grillbuffé med många smaskigheter som sköljs ner med rosévin, ett alldeles för lättdrucket vin får jag nog säga.

När vi smält maten sätter underhållningen igång och vi blir alla imponerade över den höga kvaliteten, uppvisningarna visar hög klass och stämningen är på topp.
Det är först när jag bestämmer mig för att sova som jag inser att jag faktiskt är ganska bra på lyset vilket också håller på att förvandlas till illamående. Jag kraschar till slut i sängen och hinner med 5 timmars sömn innan den där eländiga telefonen larmar.

Efter att mitt första försök att gå upp slutar med kallsvettningar så skräms jag av tanken att inte komma hem med det tidiga planet. Jag har ju planer på att ha en härlig dag hemma och försöker därför igen och lyckas denna gång både slänga ner sista packningen samt få någon slags ordning på mig, tillräckligt för att hitta ut till taxin i alla fall.
Flygresan hem är sådär, jag mår inte helt bra och när doften av frukost sprider sig i kabinen så får jag kämpa hårt för att inte titta på spypåsen i fickan framför mig.

När klockan är halv tio så är jag äntligen hemma och lägger mig ute på altanen under en filt och pustar ut. Det är uppenbart att jag gjort en felbedömning under kvällen innan som jag får sota för idag.

Ett par timmar efter lunch så känns kroppen varm efter den stekande solen så jag går upp och slänger mig i duschen för att göra mig fin inför mitt lördagsbesök. När besöket inte dykt upp så lägger jag mig i solstolen igen och slumrar in i korta perioder och lyckas därför få en ordentlig röd bränna när jag runt middagstid ger upp utelivet, lägger mig i soffan istället och tittar på inspelade serier hela kvällen. Så blev det med den mysiga lördagen!

Packar liten packsäck, märkt Lerum i Göteborg. Fast så liten blir den ju inte med tanke på att jag måste ha minst tre ombyten och därför även tre par skor/stövlar, det är bokstavligen inte lätt att tillhöra det kvinnliga könet ibland när man hela tiden måste visa upp sig i nya outfits (och ingen ens märker skillnad).

Dagens susar fram i mötesform med landets varuhuschefer och utanför hägrar en fantastisk vy ner mot havet, som i och för sig inte ser ett dugg varmt ute då det skummar på ytan av vinden som far fram, men vackert är det i alla fall.

Vi avslutar dagen med ett glas vin på den stora gräsmattan ovanför strandkanten innan det är dags för ännu en 3-rätters middag i sällskap av internationella höjdare i form av våra ägare som boostar vårt ego ännu mer, vi är bäst….så är det bara.

För att orka hålla ut under morgondagen så blir det godnatt innan midnatt, det är som sagt en dag imorgon också och då ska tydligen jag också prestera något, spännande värre.

Just nu så trippar jag fram på lätta tår! Trots att Gotlandresan ligger framför som ett litet orosmoln med allt vad det innebär med packning, boende och resa så känns livet hyfsat problemfritt.
Dammråttorna i hörnen stör mig nämnvärt, inte till den grad att jag måste dammsuga innan jag går till jobbet, men ikväll så är det nog läge att dra fram maskinen ändå för att inte utmana ödet.

Igår när jag kom hem så hängde det ett nytt bakdäck på min bokhylla från min härliga sovkamrat! Det kanske inte låter så exotiskt för gemene man, men för mig var det alldeles perfekt eftersom det var precis det jag behöver till min Gotlandsresa för att kunna gasa säkert. Nu är det upp till mig att meka kåpor och få den raceklar inom en vecka och det borde jag väl klara av?!