Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Bilderna nedan symboliserar helgen!
Solen slutar inte att skina på oss och jag har, trots erfarenhet från höga elräkningar i vintras, sneglat fler gånger på min luftvärmepump som kan förvandlas till en aircondition med ett knapptryck. Jag tänker inte ge upp så lätt redan nu, den ska få vila ett tag till tillsammans med min plånbok.

På lördagen bjöd syster och hennes nyvunna kap in sig själva till en grillkväll på min heta altan. För första gången i år så fick jag dra för tältväggarna för att hålla ute värmen, IKEA rockar, mitt tält är otroligt användbart.
Eftersom herr Överdrift handlade maten så blev det både en oxfilé och en regnbågslax som hamnade på min överhettade grill. När vi efter ett par timmar äntligen lyckats börja smälta maten tog jag fram mina jordgubbspajer. När klockan närmade sig elva så vinkade vi iväg vårt trevliga middagssällskap och somnade snabbt in.

Igår när jag vaknade så hade hopparen bråttom för dagens aktivitet, vilket krockade helt med mitt nyvakna och sömniga humör. När vi till slut kom fram till någon slags gemensam åsikt så satte vi oss i bilen och åkte till Uppsala för att han skulle få hoppa ur flygplan igen. Vad som såg ut att bli en regnig dag med åska förvandlades plötsligt till en nästintill molnfri dag vilket gjorde att jag efter ett par timmars slappande på en gräsmatta, åkte hem med en väldigt röd panna med solglasögonmärken.

Det känns alldeles underbart att sommaren är här! Nu är det dock hög tid att inventera garderoberna på sommarkläder för mina jeans känns inte ett dugg välkomnande med den här sköna värmen!

Idag har jag för tredje gången inom två veckor besökt Visby!
Den här gången hade det ingenting med motorcyklar att göra utan jag var nere på möte med vår företagshälsovård som lämpligt nog hade lagt mötet i ett Visby som flödade i sol.
Jag slapp till och med att åka båten dit utan lutade mig istället tillbaka i flygstolen och lät Skyways ta mig dit, ett mycket bekvämare sätt att ta sig till ön.

Mötet höll på till tretiden då det fanns möjlighet att gå en stadsvandring med guide eller hitta på något eget. Av någon anledning så hade jag bokat ett sent flyg hem vilket gav mig flera timmar till valfri aktivitet.
Jag valde att gå ner till havet och lägga mig i gräset! Solen stekte på riktigt ordentligt och när jag passerat glassmagasinet med 140 olika sorters smaker så kan man tycka att jag borde fått lite svalka, men det var lönlöst, jeans var en miss i planeringen helt klart!

När jag sedan anlände till flyget (och fått lämna ifrån mig min läskflaska i säkerhetskontrollen – igen) så brände det bra i pannan när jag somnade in mot flygplansväggen.
Jag var mindre road av att stå och vänta på taxichauffören sen som skulle ta mig hem från Arlanda, han stod på ena stället i terminalen och jag på andra. Efter 25 minuter så lyckades vi sammanstråla och jag fick äntligen komma hem efter en väldigt bra dag på fina Gotland!

Igår kväll när den gotländska samariten kom med sin skåpbil, fylld med min hoj och diverse motorcykelprylar så fick jag en ny upplevelse på min altan.
Det fullkomligt flödade av myggor! Jag som haft en myggfri altan tills nu!

Under de fem minuter jag vistades på min fina baksida hann myggorna bita mig åtta gånger. Och jag som knappt fått ett enda bett hittills!
Myggen är definitivt ett straff mot människan! Jag gillar det inte!

Jag tar tillbaka det där om BMW-servicen! Dom debiterade mig för spolarvätska när jag hämtade ut bilen igår och i morse så lyste varningslampan som talar om att behållaren är tom. Vad är det för nötter som glömde fylla på den?!

Visserligen så var det småpengar men det handlar om principen! Principen Helge!

För ett tag sedan så trillade det ner ett paket igen från Buzzador. Det var fyllt med små tuber med handkräm och läppbalsam från Decubal.
Om du inte är medlem i Buzzador så borde du bli det nu, då har du också möjlighet att få vara med och prova nya produkter gratis! Gå in på länken här och anmäl dig du också!

Jag går inte upp klockan sex på morgonen och hastar iväg och lämnar in bilen på service för att mötas av tre bistra kundmottagare som är för upptagna för att ta emot sin första kund klockan sju på morgonen!
När jag stått och stirrat på dom alla tre under två minuter utan att synas så lät jag undslippa ett högt ”hej”, och fick då till slut ett ”hej, vi hjälper dig strax”, tillbaka.
Vad är det med folk nu för tiden? Kostar det på så mycket med ett hej och tack?
Servicekillen som ringde upp mig senare på dagen var skolad på samma sätt, det kändes som ett under att han överhuvudtaget fick fram vad han ville.

Tack och lov så har BMW i alla fall ett bra serviceprogram, upptäckte jag när jag skulle hämta bilen. Under de tre första åren så behöver jag inte betala för service på bilen, det kallar jag bra service, synd att det inte smittat av sig på personalen bara.

Det enda ljud som hörs är grannarnas hamrande och fåglarna som kvittrar, det är inte ett endaste motorcykelljud så långt jag kan höra.
Hemkommen efter sista helgen på Gotland så kan jag bara konstatera att det för ögonblicket är skönt att vara hemma i lugnet igen trots att jag haft en alldeles underbar helg på Gotland Ring.

Efter att ha installerat mig, ensam i min ”vanliga” stugby, på torsdag kväll så råkade jag hamna mitt i Betsy och Jockes hamburgerlagning och fick njuta av de hemlagade och välkända hamburgarna som bara Jocke kan göra. Det var en alldeles perfekt avslutning på resdagen som innehållit den sedvanliga färjeresan, lastning av hojar och diverse tillbehör och sen avlastning en timme senare.
Det var inte speciellt svårt att somna den kvällen.

När fredagen ringde på uppmärksamhet klockan halv sju så sken solen för fullt och värmen var redan påslagen, precis som det ska vara på Gotland när vi är där och kör och att det sen råkade vara min födelsedag gjorde inte saken sämre.
Väl uppe i depån så var det fullt ös med alla som skulle lasta ur, skriva in sig, besiktiga motorcyklarna och allt vad man nu gör på en bandag.
Halv nio samlades 150 personer för morgonmötet. Mitt i mötet så stördes samlingen av ett flygplan som surrade runt ovanför oss och två minuter senare så trillar en fallskärmshoppare ut ur planet.

Det fanns ingen tvekan i mig om vem det var!
Min fina tok kom snabbt susande ner för landning mitt på banan framför oss alla och gratulerade mig på födelsedagen.

Dagen blev alldeles fantastisk! Det var härlig körning och vädret kunde inte ha varit bättre. Min hoj fick bekänna färg när den hamnade under roadracinggalningen och fick vila upp sig under mina försiktiga pass. När dagen var slut och grillningen i depån var på upphällning så var både kropp och psyke utmattat, det tar på krafterna med fullspäckade dagar men oj, vad härligt det är.

Under både lördag och söndag så fortsatte det toppenfina vädret. Det är såna här dagar som gör att allt packande och stök runt omkring är värt att hålla på med. Får jag bara ett par fina dagar så har jag glömt det jobbiga.

Efter sista passet på söndagen så var det dags att försvinna från depån och ön. Vi hjälptes åt att packa in allt där det behövdes och fyllde min lilla bil så gott det gick med allt som skulle hem.
Eftersom fallskärmshopparen inte hade en tur- och returresa på flygplanet som kastat ur honom och färjan var fullbokad så fick vi lösa det på annat sätt. Så, han packades ner tillsammans med mina väskor och jag körde kallsvettig igenom biljettluckan, livrädd för att bli påkommen.

Tanten i luckan tittade misstänktsamt (tyckte jag) in i baksätet och försvann iväg en minut för att ”kolla något”. Jag var såklart övertygad om att hon skulle komma och öppna min bildörr, men det gjorde hon inte. – Ställ dig i kö två, sa hon till slut och släppte iväg mig.
Väl i kö två så insåg jag efter en stund att jag var den enda som skulle stå i kö två.
Jag hoppade högt när en färjekille plötsligt stod utanför dörren och frågade varför jag stod i kö två. Hade jag husdjur i bilen, var det därför jag stod där?
-Nej, sa jag lite ynkligt, övertygad om att han skulle se min barlast, ”hon sa att jag skulle ställa mig här”.

Ett par minuter senare kom nästa färjekille och frågade varför jag stod där, hade jag möjligtvis en handikapphiss i bilen?
Återigen svarade jag samma sak, ”det var hon som sa det”!
Jag vet inte om jag eller fripassageraren var mest svettig under alla väskor och kläder, men på båten kom vi till slut och jag kunde äntligen pusta ut igen.

Tillbaks i Stockholm så var det inte mycket energi kvar. Jag somnade snabbt in, supernöjd efter en sån härligt bra helg! jag längtar redan till nästa år!

Kungen ljuger och gurkor från Tyskland är farliga, eller är dom det?
Igår kväll när jag och skitiga gubben sitter och äter på Vegabaren så tvekar jag plötsligt när jag får en gurka på gaffeln. Kommer jag dö av ehec om jag äter gurkskivan eller inte?
Skitgubben kilar iväg och förhör kockarna bakom disken men dom vet inte var gurkan kommer ifrån, jag sväljer den ändå och lever farligt!

När jag tror att vi är på väg hem så vänder bilen plötsligt och vi hamnar hos Hannah och Ante istället för lite umgänge och skitsnack. Klockan bara springer iväg och när jag väl hamnar i säng så är hon närmre tolv än min vanliga läggdagstid. Jag somnar inom kort, nöjd med kvällen!

Gårdagen var tung! Jag kan ha tagit personligt rekord i gäspningar.
När jag kom hem från jobbet så krävdes det mycket karaktär för att öppna min packning och slänga in smutstvätten i tvättmaskin, jag hade inte ens ork att vara stolt över att jag vann över mig själv.

Hela dagen hade jag gått och tänkt på hur skönt det vore att få en tupplur i solsängen på altanen, så när tvätten var överstökad och blommorna var vattnade så föll jag ihop på madrassen. Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så svårt att somna, men precis när jag kände att jag började dreggla i någon slags halvsömn så kom en geting och satte sig på min rumpa vilket fick mig att flyga upp igen.

När kvällen närmade sig kände jag mig dock snäppet piggare, så när tidsoptimisten ringde och bad mig komma dit så räknade jag ut att energin precis skulle räcka för att ta mig dit och få somna i hans armar. Han hann dock hitta på andra dumheter på vägen dit vilket gjorde att jag fick stå och vänta i en halvtimme, jag var så arg så att jag höll på att koka över.
När jag väl kom över på den lugna sidan av temperamentet igen så gick vi in och somnade ihopslingrade i en hög framför tvn.