Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Kategori

Okategoriserade

Jo farbror konstapel, det var ju så här…

I tisdags hade Kenny en riktig skitdag! När han skulle lasta en riktig krånglig skåpbil som gjorde att han behövde koppla loss lastbil och släp så lyckades han slita loss precis alla kablar mellan släp och lastbil i ett ögonblick av feltänk, vilket resulterade i massor av merjobb och en akut verkstadstid.

Så på vägen mot verkstaden så möter han tunga gruppen.
Förklaring – Tunga gruppen är polisens enhet som arbetar med yrkestrafik, dvs dom jagar lastbilar. När Kenny beskriver tunggruppen så beskriver han dom som de hårdaste poliserna som finns, och att du aldrig, aldrig kan komma undan utan någon slags bot, oavsett hur bra ordning du har på bil och färdskrivare. När varnings-sms om tunga gruppen kommer på telefonen så lägger man gärna om rutten bara för att undvika att hamna i en kontroll.

I samma ögonblick som Kenny alltså möter tunga gruppen i mötande fil så ser han i backspegeln hur en stor del av den krångliga skåpbilens tak lossnar i vinden och flyger rakt in i framrutan på just tunga gruppens skåpbil.
Det tar inte många sekunder innan han har blåljusen bakom sig och ett par arga poliser framför sig som kräver en förklaring på varför det flyger saker runt omkring honom som kan skada personer i trafiken.
Poliserna synar noggrant sin bil, Kennys bil och färdskrivarkorten innan de ryter åt honom att han minsann inte får köra en meter till med sitt farliga ekipage om han inte surrar fast de lösa bitarna ordentligt. Sedan förvånar de Kenny genom att önska honom en bra dag och lycka till innan de åker ifrån platsen, utan att de delat ut en enda bot.

Så frågan är egentligen, har han otur eller extra mycket tur ibland?!
image

Vecka 32 – pust och stön!

wpid-2013-07-24_08-22-08.png
I natt skulle jag lika gärna ha kunnat sitta på toaletten och sova för jag var uppe och kissade en gång i timmen. Anledningen till att jag var uppe så ofta kan förstås ha berott på att jag drack mer än en halvliter vatten under natten, men jag var vråltörstig!

Sömnen blev förstås därefter vilket gjorde att jag i morse när klockan ringde, tyckte galet synd om mig för att jag behövde gå upp.

Just nu känns det väldigt tungt! Magen känns stor, stenhård och öm. Jag blir trött och stel i kroppen av att sitta ner en längre stund och jag är rädd för att jag har börjat småvagga när jag går också, för att jag är så stor och otymplig.

MEN – även fast jag är stor, otymplig, tung och allt det där så är jag INTE redo för att bebis ska titta ut än!

Skruttkläder!

image

En body från Lasse Åbergs collection. Hur söt som helst!

Kennys alldeles egna sjukdom!

När Kenny spräckte trumhinnan på ön i lördags så var han lite liten och när han sen på kvällen upptäckte att han DESSUTOM blivit biten av en fästing så var livet hårt!
Han, precis som jag, blir ganska nojig av de få gånger som fästingarna lyckats hinna bita sig fast och jag försökte lugna honom om att borrelia oftast går att bota ganska lätt men att man ska hålla koll på om man får en ring runt fästingbettet.

Igår när jag skulle lägga mig så låg Kenny under täcket och såg eländig ut och krystade fram: Sooooolan, jag tror att jag fått borreeeeeelia!
När jag drog av täcket för att kolla så möttes jag av det här…..

image
Jag har tydligen en komiker till sambo!

En riktig sommarpaj!

När man äter eller lagar paj så är det ju alltid blåbär-, hallon-, rabarber- eller äppelpaj som gäller.
Nu har jag frågat mig själv flera gånger varför man inte brukar göra jordgubbspaj (smuldegspaj alltså) och var därför tvungen att testa.
Det blev ju kanongott! Lagom varm paj med en klick vaniljglass och jag var nöjd med resultatet!

image

Vattenlandet!

Dom soliga dagarna bara fortsätter!

image
Vi åker fram och tillbaka som en gummiboll mellan hemmet och stugan på ön, men när det är så fantastiskt väder så vill man inte vara hemma, då SKA man vara i stugan vid vattnet!

Kenny passade på att spräcka trumhinnan när han dök runt bryggan, men det hindrade honom inte från att åka wakeboard ändå dagen efter. Som tur är så har han fått lite teknik på åkningen så att han kan hålla sig från att ramla i vattnet.

Nästa år är det min tur att åka wakeboard igen, men tills dess så njuter jag av alla andras vurpor från bryggan och båten.

image

image

image

image

image

image

image

image

image

Sopa!

Så här kan det se ut om man bara har en nyckel till soptunnan och just den ligger i ens pojkväns byxfickor, som inte är hemma.image
Så här kan det se ut i jobbets soptunna om pojkvännens flickvän inte vill ha soppåsen ståendes i bilen hela dagen.
image

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑