Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Just den här natten blev ju inte den bästa. Fram till klockan fyra så sov Felix ganska okej, utan några större katastrofer men efter det så hade nog all Alvedon gått ur kroppen och han jämrade sig och vred sig fram och tillbaka.

När vi sen fick upp runt åtta så var han dock på ganska bra humör. Fingrarna var fortfarande väldigt ömma men han kunde använda dem lite grann åtminstone.

Medan Kenny och Felix sprang och härjade i korridorerna och hissarna så packade jag och Kattis så att vi var klara att dra när bussen hämtade upp oss vid elva.

På flygplatsen så blev vi invinkade av en vakt på väg mot säkerhetskontrollen och det visade sig att även denna flygplats hade en gräddfil för barnfamiljer för vi fick gå direkt till en egen kontroll utan köer. Dessutom så hade dom en apparat som de kollade Felix vätskor i vilket gjorde att vi slapp hälla ut allt sånt också. Smidigt som smör!

Utan att vi gjort av med massor av pengar på flygplatsen så steg vi på planet.

Felix skötte sig jättebra på flyget!! Han var superglad och nöjd den mesta av tiden och när vi till slut fick honom att somna så sov han i en och en halv timme.
Kanske hade han på känn att man inte ska härja med familjen som inte fått så mycket sömn?!

Som vanligt så var det otroligt skönt att komma hem! Trots att klockan var runt tio på kvällen när vi kom hem så packade jag upp alla väskor, det gör det extra skönt att vakna imorgon och inte behöva ta hand om sånt!
Jag tror sängen har saknat oss också för den kändes ovanligt skön att krypa ner i.
God natt!

Där fick jag för att jag klagade på vinden!
Det var helt vindstilla idag tisdag så vi låg och kippade efter andan vid poolen med svetten rinnande längs kroppen.

Kenny och Felix gick upp till rummet efter lunch för att chilla medan jag och Kattis kämpade hårt för att lyckas ligga så länge som möjligt i solsängarna innan vi nästan brände fötterna av oss varje gång på den solistekta klinkersplattorna fram och tillbaka till poolen.

Livet blev inte lättare av att vi dessutom hade en papegoja ovanför oss i palmen som satt och slängde ner skal från uppätna frön i huvudet på oss!

Jag har otroligt nog hunnit läsa ut en och en halv bok under den här resan vilket är mer än vad jag hunnit med hittills i år. Förr i tiden så hade jag läst ut en bok lagom till lunch på första semesterdagen men man får se det positivt, det blir billigare så här och mer utrymme för blöjor i resväskan.

Till kvällen så hade Kenny lovat mig att följa med på en promenad ner till stranden. Kattis passade på att stanna på rummet och få ett ögonblicks tystnad, jag tror att hon tycker att Felix låter lite väl mycket ibland för det gör vi också vid vissa tillfällen.

Vi gick in i en nationalpark där Kattis sagt att det skulle finnas kameler.
Felix ville inte sitta i vagnen utan gled ner och började springa runt i sanden. Han hittade en stor sten, stor som hans huvud, och skulle visa hur stark han var genom att lyfta den.
Han är ju rätt stark och fick upp stenen men sen blev det hoppsan, han snubblade men släppte inte stenen utan hans vänsterhand hamnade på marken med den stora tunga stenen ovanför på fingrarna.

Stackars lilla Felix! Han hade så ont i sin hand att man inte fick beröra den utan att han skrek. Han var väldigt ynklig resten av kvällen och fick en dos Alvedon när vi gick och la oss för att få lite smärtlindring.
Sticket snöpligt slut på semestern!