…växer och mår bra. Lillkillen gillar nog också att vara ledig.
Det här kuvertet kom min VD in till mig med i fredags. Han kramade mig, tackade mig för ett bra utfört jobb det senaste året och gav mig kuvertet.
I brevet stod det hur mycket jag skulle få i årsbonus och det var – mycket!
Så nu kanske det helt enkelt är så att jag ska vara förnuftig och spara dom så att jag kan ha en buffert till mammaledigheten!
Men först så ska jag naturligtvis ge bort hälften av mina pengar till Skatteverket….!
Nu måste jag vara inne i den värsta kissperioden under graviditeten?! Jag är helt övertygad om att bebis använder min urinblåsa som studsmatta!
Kl 05:05 – Kan jag hålla mig två timmar till? Nej, går upp och kissar.
Kl 07:10 – Drar mig upp ur sängen för att kissa.
Kl 09:00 – Har fått i mig min kopp te och mina mackor och går och kissar.
Kl 09:40 – Fasiken vad kissnödig jag är!
Kl 10:30 – Kissar innan jag åker från jobbet.
Kl 11:10 – Anländer till tandläkaren och kissar.
Kl 12:15 – Kommer hem till mamma för lunch och går och kissar.
Kl 12:45 – Åker från mamma, men kissar innan.
Kl 13:15 – Springer in på jobbet för att jag måste kissa NU.
Kl 14:08 – Nej, tänk om jag skulle kissa nu.
Kl 15:45 – Lika bäst att kissa innan jag åker den långa vägen hem (15 min).
Ungefär så här fortsätter dagen! Förstår ni att det går åt sjukt mycket mer toalettpapper nu för tiden?
I dom här skorna så blir jag lite över 1,80 cm lång. Det kanske inte ser så mycket ut när man tittar på klacken, men väl däruppe så blir alla runt omkring mig ganska små.
Det känns inte som att handfat, toalett och köksbänkar är anpassade för så långa människor, dom passar mer min normala längd. Badrumsspeglarna har dock visat mer av magen idag än vad jag brukar se.
Jo, tydligen så har jag en kickboxare i magen! Han började med sina nya konster i lördags och har först nu lugnat ner sig lite. Eller ja, sparkat har han ju gjort tidigare, men i helgen levde han rövare.
Han har övat på att vända sig i magen och antingen så har magen blivit mindre eller så har han blivit större för när han vänder sig så är det inte så himla behagligt. Först får man en känsla som är svår att beskriva, någonting känns bara konstigt i kroppen och sen blir magen plötsligt stenhård! Detta betyder att han vänt sig om så han ligger med sin rygg och mage utåt. Det känns på riktigt som att magen håller på att explodera! Nu har jag visserligen kommit på att om jag petar lite på min mage där huvud och rygg är så vänder han sig till slut om så att han hamnar ”rätt” igen.
Sparkarna är nu så kraftiga så det räcker med att jag lägger min mage mot Kennys rygg så känner han dom också.
Ett annat lustigt fenomen som jag inte varit med om förut är mina nya ”rysningar”. Ibland får jag en plötslig rysning som varar så kort som en sekund eller två, men under den korta tiden så får jag en skum känsla i hela kroppen och ett akut törstbegär. Man kan ju undra vad som händer i kroppen egentligen?!
Som om det inte räcker med stök i magen så åkte jag dessutom på en förkylning när jag kom hem från Gotland. Jag vaknade i måndags och kände mig risig och i tisdags var det ännu värre. Det suger lite att all medicin som kan lindra ”bör inte användas under graviditet”.
Men det kan vara så att jag har bekämpat dom värsta bacillerna nu för idag kändes det bättre, trots att jag blev väldigt förvirrad av att termometern visade 35,8 grader i morse när jag skulle kolla om jag hade feber och sjönk sedan till 35,3 grader strax innan jag gick hemifrån. Feber hade jag då uppenbarligen inte!
Nu vill jag ändå säga att jag alltså inte klagar över sparkar i magen och snoreri. Trots allt så är jag otroligt nöjd över att jag faktiskt mår så bra som jag gör (men förkylningen var väl jäkligt onödig!).
Förstår ni vad jag menar?
Borta himla bra men hemma också väldigt skönt!
Ja vi var ju alltså på Gotland nu i helgen också. Tack vare långhelgen så kunde vi åka redan på onsdag kväll.
Boendet löste Gotlänningen den här gången genom att hysa in oss på Visbys brandstation..!
Solen gassade på oss i dagarna tre och jag lyckades med råge att ta över titeln Miss Tvättbjörn från Jenny som haft den helgen innan. Riktigt amatörmässigt att gå med stora brillor hela dagen, men oj vad solen tog!
Om jag varit småsugen på att ta ett par varv med hoj på Gotland Ring förra helgen så var suget ganska mycket större den här helgen.
På torsdag kväll så hade jag mer eller mindre bestämt mig för att låna en hoj och skinnställ på fredagen för att köra ett pass. Jag ville så gärna köra ut och visa mig själv att jag minsann fortfarande kan knäskrapa och köra på en hyfsad tid, men sen när jag började dividera med mig själv om orsaken till önskan var värd eventuella risker så blev det svårare att försvara. Ambulansen hade fullt upp under alla dagar med att kolla efter skador på de som kraschade på banan och jag kände inte att jag ville hamna där, med magen i vädret och vettet i fötterna. Så bankörningen får helt enkelt vänta till nästa år!
Vi hade helt fantastiska dagar på banan och Kenny kunde inte vara nöjdare när han sista dagen satte ett personlig rekord för banan, som dessutom bara ligger någon sekund från det officiella banrekordet. Han växte minst en halvmeter när han såg tiden. Man kan ju tycka att han borde ha behövt lite träning under året för att kunna köra så fort men jag håller fast vid att hans envishet och oförmåga att bli rädd gör att han inte förstår att man inte kan köra så fort?!
Vi var i alla fall båda glada över att vi kunde åka hem utan några skador på kropp eller motorcykel. Nu längtar jag redan till nästa års Gotlandshelger! (Men jag misstänker att mitt fokus kan komma att förändras framöver)
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer