De senaste två veckorna har inte varit så roliga.
Ibland när jag har jobbat väldigt intensivt under en period så kan jag drömma om att bara ligga hemma och lata mig (de drömmarna har bleknat rätt mycket sedan Felix kom pga orimligheten i dem).
Jag tror dock att jag överdriver min förmåga att bara kunna ligga still och lata mig timme efter timme, för fy vad tråkigt det blir, rätt fort. Typ redan efter två avsnitt av Breaking Bad på Netflix.
Jag försökte mig på att åka in till jobbet och göra någon nytta i onsdags och dessutom medverka på julbordet på kvällen när alla Sveriges varuhuschefer var samlade men det fick jag tillbaka på natten då jag inte fick sova istället, läkningen efter min operation tar tydligen sin tid.
Fast på fredagen var jag dit igen och gav det ett nytt försök, så lätt blir de inte av med mig.
Första veckan var bättre. På fredagen, när Kenny fyllde år, så tog jag med honom och min improviserade sittring (nackkudde) till restaurang Fåfängan.
De hade en överdådig skaldjursbuffe som vi gick loss på.
Kenny fick i sig tre portioner av allt inklusive ostron och jag var inne på min andra då plötsligt snökrabban började växa i munnen. Kanske är det så att det finns ett stopp för hur mycket skaldjur man kan få i sig, eller kanske bara krabba.
Gott och trevligt var det i alla fall.
Någon som har varit nöjd med mitt hemmavarande är Nisse, nu har han haft sällskap under de två timmar han är vaken per dygn. (Lite överdrivet.)
Kommentera