Idag var dagen vi sett fram emot – Hönsbytardagen i Uppsala. Kenny har jobbat hårt med att få till det fina hönshuset och när hans styvpappa lite oväntat kom ner i torsdags med två hönor så blev det ju ännu mer bråttom att få till huset. (Det var alltså inte oväntat att han skulle komma men att han skulle ha med sig höns var oväntat).
Just för ögonblicket kallar jag dem för självmordshönsen från Mora. Om vi kommer i närheten av, speciellt den stora hönan, så flyr hon rakt in i staketet, typ livrädd.
Vi får hoppas att det blir bättre, annars är ni välkomna på hönsgryta.
I fredags kväll så kunde vi till slut bära in det färdiga hönshuset med målarfärg som knappt hade hunnit torka. Det har tre reden för äggläggning och två pinnar för hönsen att sitta och sova på. Dessutom så kan man dra ut bottenplattan på huset för att det ska gå lättare att rengöra i huset.
Idag vid tio så packade vi in ett par lådor i bilen och åkte till Ramsta i Uppsala för att köpa höns.
Det var helt galet mycket folk på den lilla ytan. Vi tog ett varv för att titta på alla hönsen, ankorna och kaninerna, fast det var mest folk som man såg, såna som stod i vägen.
Vi insåg rätt snabbt att fåglarna såldes i en rasande takt, medan vi stod och tittade in i burarna så försvann innehållet.
Så Kenny sa åt mig att börja shoppa vilket jag nappade på illa kvickt.
Vi köpte fem höns och en tupp?! Tuppen var inte menad att köpa eftersom vi värnar om vår morgonsömn och våra grannar, men, jag ville ha en silkeshöna och kvinnan vi köpte hönsen av hade en höna och en tupp i samma bur.
Jag frågade om jag fick köpa bara hönan och det sa hon var okej men det var samma pris ändå. Så vi tänkte att vi provar hur högljudd han är, han får leva på nåder.
Vi tänkte inte köpa några dyra höns, hade vi kommit fram till, men i kaoset som var så var vi mer nöjda över att vi fick höns vi ville ha än att det blev ett lite större hål i plånboken än planerat.
Hönsen vi köpte idag verkar väldigt harmoniska jämfört med Morahönsen. Jag har tagit upp alla och kliat dem för att de ska förstå att vi ska bli kompisar. Felix tyckte det var roligast att jaga hönsen, så vi har lite där också att jobba på, men han ville även bära på hönsen.
Nu när det blivit kväll så har sju höns (nu räknade jag in tuppen här) av åtta lagt sig i samma rede. De ligger alltså på varandra. Det är bara den lilla Morahönan som sitter helt solo på ena pinnen. Jag fattar ingenting! Eller är det ”alla på tuppen” typ?
Det här ska bli väldigt intressant.
Kommentera