Jag är trött, sliten, lite nedstämd och känner mig allmänt liten! Nu har jag inte haft en lugn stund på evigheter. Min högsta önskan just nu är att få krypa ner i soffan med ett mysigt sällskap som bara klappar mig, håller handen och säger att allt ska bli bra.
 
Jag är så trött på att behöva vara stark hela tiden, på att inte få bryta ihop och bara må dåligt för att sedan kunna komma igen. Jag är trött på att stöta på problem hela tiden! Jag är trött på att vara ensam, trött på att behöva planera aktiviteter som en person, trött på att må dåligt, trött på att det alltid går åt skogen, trött på att bestämma allting själv och trött på att behöva tänka på allt sånt här skit stup i kvarten! Jag är bara så jävla trött! 

Jag vill bara ha ett jävla ljus i tunneln så att jag kan se någon mening med allt! Det räcker med ett litet jäkla värmeljus på långt avstånd – bara det är ett ljus!