Halvstressad över att jag säkert glömt hundra saker inför resan till Island så bökar jag mig ändå ut ur lägenheten vid halv åtta på morgonen för att krångla in mig i taxin med kabinväska, dataväska, kameraväska, en stor kartong och diverse påsar och for till jobbet. Väl på jobbet så strulade det mesta till sig i och med att de åtta böckerna jag skulle ha med mig på resan inte anlänt till jobbet.

I en och en halv timme satt jag och tokringde runt till olika förlag/bokhandlare för att snabbt ordna problemet. Medans jag virrar och gör konstiga saker så sitter Linda på andra sidan bordet och försöker hålla sig för skratt när hon iakttar mina taffliga försök att upprätthålla någon slags ordning.
Klockan halv elva anländer böckerna i en taxi samtidigt som Anna hämtar upp mig i en annan taxi. Pust! Problemet är löst!

Väl på Arlanda möter vi upp de varuhuschefer som ska med på sin avslutningsresa för varuhuschefsprogrammet. Alla är förvånade över den goda tidsplaneringen som gör att de faktiskt både hinner äta och shoppa innan planet går, well…thats me!

Vi lyfter från en riktig fin vårdag med en temperatur runt 10 grader och landar i en total snöstorm där snön riktigt river tag i kläder och hår. Det hade jag INTE planerat!
På väg mot ridningen så ringer Ishestar och meddelar att det absolut inte kan bli någon ridning i det här vädret. Trist!
Paniklösningen blir Blå Lagunen, en stor pöl mitt ute i månlandskapet. Jag är verkligen inte bekväm i att springa runt i bikini bland mina arbetskamrater, men vad gör man inte? Väl i pölen så känns livet riktigt bra igen, snön yr ovanför ytan och öronen fryser nästan till is, men under ytan så är det fantastiskt skönt!

Kvällen blir lugn, vi sitter på en medelhavsrestaurang och roar oss på islänningarnas bekostnad, deras språk är som ett Sagan om ringen-språk. Sätter man till -ur bakom varje ord så slår jag vad om att jag skulle bli förstådd.
Det krävs inte många minuter för att somna in första kvällen!