Tänk om man kunde stava fredag med i istället – fridag. Ett litet ”i” istället för ”e” skulle göra sån stor skillnad! Jag hade egentligen ingen anledning till att vara trött imorse. Efter en kort, kall men trevlig hamburgermiddag på en uteservering i halvstorm igår kväll så kom jag i säng i rimlig tid, men ändå så orkade jag knappt trycka på snoozeknappen imorse utan låg och lyssnade på larmet i en timme innan jag orkade lyfta min kropp ur sängen…….. tankepaus…….! Kommer man upp lättare på morgonen om man går ner ett par kilo?! Är det därför som barn är så morgonpigga, för att tyngdkraften inte går åt lika hårt på deras fjuttiga kilon? Behöver man sova lika länge om man inte kämpade mot gravitationen hela tiden? Jag har kommit något på spåret här känner jag, men kom ihåg; i rymden är det ingen som kan höra dig skrika!

Idag fick jag träffa min snutte! Jag har inte träffat lilla Wille på nästan två månader och var jättenervös för att han inte skulle känna igen sin faster (inte för att han har taskigt minne utan för att jag blivit två månader äldre, förstås). Men, det var inga problem, han kom springandes med leriga, utsträckta armar för en bamsekram innan den magiska sandlådan lockade tillbaka honom med sina spadar och grävskopor.

Trots att jag längtat efter Willes snoriga kramar och danska skallar så måste jag ändå få säga att dagens bästa händelse var att Kattis från att ha blivit kallad till en intervju i morse till ett jobb hon inte har sökt, gick på sin första intervju någonsin – redan samma eftermiddag och promenerade efter en halvtimme ut därifrån med ett tillsvidarekontrakt i handen. Good work honey, now….buy me chocolate!