Haparanda i all ära, men Stockholm ligger definitivt på en bättre breddgrad!

Efter två dagars spännande intervjuer så är det nu bara själva anställningarna som nu ska göras klart, sen så kanske jag kan koppla bort den lilla staden ett tag framöver, typ till Juni då jag säkert blir förvisad dit igen.

Halvvägs till Luleå så yrde snön runt bilen och termometern visade på 2 grader, burr!

Eftersom vi var på flygplatsen i god tid innan så bestämde vi oss för att gå in till gaten för att fika innan incheckningen öppnade. Naturligtvis så innehöll min icke incheckade väska massa prylar som jag inte fick passera säkerhetskontrollen med. När jag var på väg till låsboxarna för att förvara väskan där så länge så ringde en anställd som i tio minuter satt och skrek i luren på mig om hur upprörd hon var över ett problem på jobbet. Till slut så fick jag jag lägga på och gick in på pressbyrån för att växla till mig 3 femkronor som behövdes för låsboxarna.

Tjejen i kiosken hänvisade mig till växlingsautomaten, och jag gick snällt dit för att växla och fick två tiokronor. När jag gick tillbaka till tjejen i kiosken och påpekade att jag behövde femmor av henne så totalvägrade hon! – Nej, jag FÅR inte växla, upprepade hon gång på gång med en ljus, bruten röst, typ som Ludmila. Jag blev lite orolig ett ögonblick över att hon faktiskt hade hakat upp sig.

Jag andades några gånger, plockade till mig en 3-kronors plopp från disken och la väldigt övertydligt fram en tia. När jag fick tillbaka pengarna så plockade jag upp en till plopp och gav henne en ny tia. Det kändes som att hon tyckte det var lika pinsamt som jag ansåg att hennes beteende var, men å andra sidan så fick hon en försäljning på 6 kr, så…kanske var det hon som var den vinnande parten?