I morse åkte jag förbi Dr Peter och lät hans sköterska peta på min hjärna, det var något av det äckligaste jag varit med om. Hon tog en lång topsgrej och böjde till den för att den skulle passa min näsa och sen sköt hon in den. Det var som om hela huvudet började brinna på en sekund, tårarna sprutade och alla huvudets nervtrådar vidgade sig och skrek efter hjälp. Fy!

Hon var lite missnöjd över att hon bara fått in den 10 centimeter, jag vet inte vad hon hade för mål och vill nog inte veta det heller. När hon var på väg att släppa ut mig så frågade jag (dum som jag är) om det inte var meningen att ta halsprov också, och naturligtvis var det så, hon hade bara glömt det.

Halsprovet gick ungefär lika bra, så fort hon närmade sig min mun med topsen så kom kräkreflexerna igång, blä. Jag ska aldrig bli förkyld igen!

Det värsta som skulle kunna hända nu är att dom inte hittar något och att jag gjort det förgäves. Tänk om jag blivit hypokondriker! Men inte kan man väl av ren inbillning framkalla snor i snart fyra långa veckor?!