Jag har hittat hem! Efter att ha tittat runt på massa bilmärken och provkört lite allt möjligt så inser jag att jag inte ser skogen för alla träd. Det är ju en Audi jag ska ha, varför envisas jag med att försöka övertala mig själv att jag ska ha något annat?

Den stod i Hammarby och tittade på mig med sina stora lyktor och signalerade ”kööööp mig”!

När jag gled ner i de skålade sätena så slöt de sig om mig och välkomnade mig. Trots att jag provkört små sportvarianter av alla sorter så har de inte den stabilitet och kvalitetskänsla som A3án har.

När jag tittar på bil så tappar jag all kontakt med realiteten, prislapparna suddas ut och jag ser blommor istället för siffror. Knäckebröd och vatten låter plötsligt väldigt lockande om jag bara får köra bilen hem till mig, vårda den och försiktigt putsa på den.

Nu ska jag bara försöka arbeta bort separationsångesten till min nuvarande bil, den sprider sig i min kropp redan nu, det kommer att bli tufft för den är ju så söt!

Det ÄR värt det! Jag har inga tvivel (alls nästan)! Nu ska jag bara rota igenom mina papper och se om jag har några dolda tillgångar som jag glömt bort.