Jag försökte faktiskt att slippa, inte så uppenbart i och för sig men jag antydde flera gånger att det skulle vara skönt att inte behöva gå ut och frysa, men det blev utgång trots mina hemliga protester.

Vi satte oss på Hotell Anglais och beställde in blodiga biffar, det var som att vi var utsvultna vargar som inte fått mat på flera veckor, maten försvann ner snabbare än en bulemiker skulle hinna få upp den. Yummi!

Efter en drink på Fridays så valde vi att gå till trotjänaren Solidaritet. Nu har vi ju hållit oss därifrån under en längre period men vi tänkte att ikväll så var andra chansen kommen, och den gick igenom. Solidaritet höll måttet ikväll och levererade både roligt folk och bra musik (på nedervåningen såklart).

Kvällen bjöd på ett par egoboostar, det var lite skönt samtidigt som det känns så otroligt oviktigt vad främmande människor tycker om mig, vad vet dom?!. (Det är svårt att göra mig nöjd.)

Hur kommer det sig förresten att fötterna börjar skrika av trötthet så fort man sätter foten utanför krogen och ska gå hem (dvs leta taxi)? Det är likadant varje gång, varje steg är som att trampa på glas men ändå så har man stått och dansat hela kvällen på precis samma fötter! Skumt fenomen.

Som ni ser så var mitt hår för övrigt riktigt stort, precis som jag utlovat. Jag var kanske inte helt bekväm med det ändå, men till nästa gång så hittar jag på något nytt.