
Mornings, gutter och jenter!
Nu ska vi prata landskap…men inte vilket landskap som helst utan Norges sköna landskap (om dom nu har något som kallas för det).
Hur kommer det sig att var jag än hamnar i Norge så har dom ALLTID sin panerade fisk till lunch? Matkulturen lämnar en del att önska om man tittar på deras matvanor. Jag börjar långsamt se ett samband mellan mina matvanor och mitt ursprung, jag kanske inte är så konstig ändå?!
Nu är jag halvnorsk så jag ska inte kasta sten i glashus, men samtidigt så är det mer okej att driva med norrmän om jag kan ursäkta mig med att jag är en (halv) själv. Det är ungefär som att utlänningar får dra rasistiska skämt, till skillnad från oss som kan bli åtalade för det.
Men det ÄR ju inte speciellt många saker som retar mig bland norrmän, tvärtom så tycker jag faktiskt att det är ett fantastiskt folkslag, för att dra alla över en kam på ett ovanligt positivt sätt. Det skulle omöjligt gå att ha en dålig måndag om man kommer till jobbet och blir bemött av bara norrmän, inbillar jag mig.
De verkar faktiskt som att de alltid är glada! Varför är de så glada? Vad vet dom som vi inte vet? Eller, vad vet vi som de inte vet? Är det för att dom tjänar så mycket pengar? Är det för att de inte är med i EU? Eller är knark helt enkelt mer utspritt i Norge än Sverige?
6 oktober, 2007 at 02:54
Rent statistiskt sett, så borde det väl betyda att en av oss borde vara sådär sjukligt glad?
GillaGilla
7 oktober, 2007 at 22:13
Haha, eller att vi tillsammans blir en enda sjukligt glad enhet, det låter mer som verkligheten.
GillaGilla