Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Etikett

Vaxholm

Cirkus Solan på utflykt!

Välkommen till cirkusen! Herregud vilken virvelvind av kaos det är runt oss.

I söndags så tyckte Kenny att vi skulle bilpromenera, han är inte så mycket för att använda sina egna håriga ben, de sparar han kanske till något annat.

Jag ville att vi skulle ta med båda vagnarna eftersom Felix skulle ha sin tupplur men Kenny tittade på mig som om jag bett honom ta ner månen så Felix vagn fick stanna hemma men jag tänkte, nästan så högt så att han borde ha hört det, att du kommer få se minsann.

Väl framme i Vaxholm så sov ju Felix förstås och skulle fortsätta sova i en och en halv timme och nu hade vi ju inte hans vagn att lyfta över honom i, tadaaaa liksom, alltså fick vi klämma ner honom i Tuvas liggvagn och så fick Kenny bära henne.

Nu skulle alltså Felix sova så att jag och Kenny skulle kunna äta en lyxig lunch i lugn och ro. Tror ni att Felix var sugen på att sova med folk och båtar överallt?!

Lunch blev det men betydligt mer stressigt än jag tänkt och vi kom ut från restaurangen med en tvättpåse av filtar och diverse barnvagnsinredning eftersom jag, med Felix assistans, lyckades hälla ner en stor milkshake med grädde i vagnen när Felix sprätte iväg sugröret i mitt öga. Som tur var så låg inte Tuva i vagnen i alla fall. Alltid något!

Efter en tur med färjan över till Tynningö så var Felix nöjd i flera minuter innan han började skrika i stämma med Tuva. Två skrikande barn i en bil, tillfälligt parkerad i en bussficka, i väntan på att något ska hända, att någon ska tystna.

Tuva skriker inte alltid av en uppenbar anledning. Hon behöver inte vara hungrig eller våt i blöjan, hon kan skrika ändå, och det var precis det hon gjorde tills hon fick sitta i mitt knä, utanför bilbarnstolen och bilbältet. Paniken över att hon inte hade bälte dövade jag med att jag och mina syskon troligtvis åkt massor med gånger oskyddade. Ibland orkar jag bara inte, psykbrytet känns så nära när båda skriker samtidigt.

På väg norrut så pratade Kenny med sin kompis Chrille som bjöd över oss för att åka lite båt. Felix hade tjatat ända sen färjan att han ville åka mer båt så vi tackade genast ja.

Båten var en ganska stor och snabb variant (trots att vi höll hastighetsbegränsningen på 5 knop) och Felix satt som förstenad de första minuterna innan han försvann ner i ruffen för att busa. Vi åkte och köpte glass och puttrade tillbaka till bryggan, för övrigt bredvid ett av de gulligaste boenden som jag sett, precis nere vid vattnet.

Chrilles son, betydligt äldre än Felix, började bada, hoppandes från båten och bryggan. Felix blev jättetänd på idén och ville också. Vi slängde på honom en flytväst och avvaktade hans plan på att komma i. Eftersom den andra killen hoppade i från båten så skulle tydligen Felix också det. Som tur var så höll Kenny i Felix arm för när Felix faktiskt (?!) hoppade från båten och träffade ytan så vrålade han rakt ut. Kenny hann få upp honom när vattnet nått midjan men Felix var SÅ arg över att vattnet var så kallt. Han skrek och skrek, förnärmad! Så tystnade han plötsligt, sket av sig de blöta kallingarna och ställde sig och kissade rakt ner i vattnet där den andra killen badade.

För lite sömn, ett kallt bad eller sockerchocken från glassen, Felix studsade i alla fall fram, hängde i kedjorna från takrännorna på huset, länsade röda vinbärsbuskarna och blev jagad och nafsad på av Chrilles valp. Vi försökte göra en så snabb sorti vi kunde med en unge som inte ville åka hem.

Så, jag menar inget illa när jag säger att det är sjukt skönt med måndag igen men då har jag bara en skrikunge åt gången dagtid.

Semestertider!

Nej, semestern är väl i slutfasen för många och hos oss råder det fortfarande tveksamhet om det blir någon. Men det är väl aldrig för tidigt för att planera kommande semestrar?!

Vi har en hel del vänner som har båt och för ett tag sedan kom det på tal när vi låg i sängen och skulle sova. Kenny grymtade något om att det är så galet mycket att göra när man har båt och att det inte är värt besväret. Han har ju i många år lyft upp och ner båtar under vår och höst när han hade sin kranbil och därför bara sett det jobbiga med båt, och liksom glömt bort allt det härliga.

Jag svarade honom ungefär så; du har glömt hur skönt det är att vara ute på sjön! Friheten, tystnaden och det underbara i att kunna bada hel tiden, jag saknar det enormt mycket!

Sen började Kenny leta båtar. Det har inte bara med min lust för båtar att göra förstås för trots allt jobb med båt så har han ändå haft en dröm om att åka Göta kanal, och då behöver man ju en båt.

Mina krav för att åka Göta kanal har varit att man måste kunna åka i dåligt väder också, den måste ha toalett, sängplats och matlagningsmöjligheter så att vi inte behöver äta ute. Så nu letar han efter en sån båt. 

I kväll åkte vi till Vaxholm för att spana på lite båtar och kom fram till att vi i alla fall inte skulle köpa de större varianterna som fanns på Kennys blocketlista. Så tänkte nog inte Jan Emanuel Johansson, för han låg förtöjd i Vaxholms hamn idag med en båt stor nog för hela släkten. Jisses vilka schabrak det finns! Vi får väl se vad som händer, kanske får jag användning av min Helly Hansenjacka trots allt.

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑