Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

En alldeles perfekt lördag i Maj!

Igår var det gårdsstädning. Jag hade planerat långt i förväg att jag skulle komma på en bra ursäkt för att inte vara med, men sedan gick tiden så fort så jag glömde bort det. Precis som med styrelsemötena så känns gårdsstädningen skittråkig, men sen när mötena/städningarna väl är så är det ganska trevligt, vi har bra folk i huset och trevligt tillsammans, så jag ska försöka komma ihåg det till nästa sammankomst.

Vid ett så drog jag iväg till Solna för att sola med Therese och gänget. Det hur skönt som helst! För att chocka alla er som känner mig så kan jag meddela att jag badade (i Mälaren) till och med, jag vet inte om det var för att jag var så otroligt törstig men det kändes som att bada i ett stort glas iskall Coca Cola. Så, nu kan jag stoltsera med att jag badat redan i Maj!

Vi drog hem och duschade lite snabbt för att sedan åka in till Långholmen för Skrattstock! Jag åkte tåg och tunnelbana in med de andra, fy vad det är obehagligt! Det är absolut en viss typ av människor som åker kommunalt och jag känner inte att jag hör hemma där.

Det var helt galet mycket folk på standup-festivalen, ca 12000 personer stod det i dagens tidning. Komikerna var av varierande kvalitet och de hårda träbänkarna vi satt på åt sig in i min rumpa, mycket otrevligt men överlag så var det roligt att se.

Efter ett glas vin på en krog på Söder så steg alkoholen upp i huvudet på mig efter en lång dag i solen och det blev dags att åka hem.

Sand mellan tårna!

Dagar som den här ska jag ha flera av. Det finns tydligen annat att göra än att köra hoj när solen skiner och det är varmt, nu hade jag i och för sig inget val eftersom min mc är på verkstad men efter den här dagen så känns det inte som jag gick miste om något.

Runt kl 11 så blev jag upplockad av Therese och gänget i min bil som jag lämnat där igår. Vi for långt ut till Munsö (vems idé är det att sätta upp 17 fartkameror på vägen dit?) och den sandgrop de grävt ur så att det är som en stor blå lagun. Det var alldeles lagom lite folk och solen stekte ordentligt. Även idag var vi i och badade, men temperaturen var gränsfall till förlamande, när man kom upp så var det dock värt det. Hade det inte varit för att solen gassade på rätt bra så hade jag kunnat legat kvar ett par timmar till. Någon har definitivt lagt ett element på min rygg känner jag nu på kvällskvisten.

Eftersom jag inte har tid att firas på min födelsedag så hade mamma fixat middag för familjen och Stephan stod för grillning, gott minsann! Nu skulle söndagen bli alldeles perfekt om jag för en gångs skull kunde somna i rimlig tid också.

Värmeslag och frossa under ett och samma dygn!

Gårdagen var seg, jag gick och gäspade mest hela tiden utan någon speciell anledning, är det värmen som gör så mot mig tro?
Efter jobbet vaknade jag däremot till ordentligt då det var dags för mc-körning. Jag fick med mig en proffscoach ut på en långkörning i trakterna runt Uppsala, Sigtuna, Rimbo osv (tror jag?). Det var ungefär hur härligt som helst, jag gillar verkligen att köra hoj och det blir ju dubbelt så kul med trevligt sällskap. Visserligen så borde jag ha satt på mig mer kläder för det var rätt kallt till och från, men det var det värt trots att jag fortfarande sitter och småhuttrar.
När klockan passerat elva och jag åkte hem så var det alldeles för mörkt för mitt tonade visir, men hem kom jag, lika trött som tomten på juldagen.

I morse så ville jag inte alls gå upp, borde det inte finnas en regel som säger att man inte behöver gå till jobbet om solen skiner ute och man är jättetrött?
Eftersom det är torsdag, dvs badmintondag så packade jag ner träningsgrejerna i morse, väldigt motvilligt. På väg till jobbet ringde Therese och sa att det inte blev någon träning och jag måste nog erkänna att jag inte försökte övertala henne till att gå ändå, dålig Solan.

Efter att jag hållt en kort och ganska tråkig presentation ute i ingemansland i Bålsta för ett av våra nya varuhus så åkte jag hem till mamma och jäste i solen. Alltså, man ska inte klaga men fan vad varmt det var idag. Räddningen i värmen måste nog ändå vara att jag fick rabarberpaj med glass till middag, undra var jag fått mina dåliga matvanor ifrån?!

Grannen i huset framför mig kom precis in innanför grinden med ett ljudligt ”satan, helvetes jävlar”, undra om han har haft en bra dag?!

Planlagd spontanitet!

Vilken sommardag! Idag ville jag inte alls gå in på kontoret, jag hade utan problem kunnat sitta ute i solen hela dagen. Men det kommer en tid för sånt också, det är tydligen det som kallas för semester och det ska jag ha, i år igen!

Det är under den här tiden på året som folk börjar fråga om vad man har planerat för midsommar och semester. Jag planerar inte! Nackdelen med att planera saker är att det är svårare att ändra sig då, det är så mycket roligare att kunna göra man vad känner för just för stunden, att vara spontan.

Om man har familj och barn och sånt så förstår jag att det kräver planering men nu är jag inte där och därför tänker jag inte låsa mig vid något som jag sedan kanske inte har lust med.

Så nej, jag har inga speciella planer för sommaren än, däremot så har jag sjukt många semesterdagar sparade och skatteåterbäring på väg in, så bra förutsättningar för en toppensommar har jag definitivt.

Army of lovers!

Packa pappas kappsäck! Inget nytt under solen alltså. Det enda som är nytt är att mina rena strumpor håller på att ta slut, ett världsproblem helt enkelt. Jag ska skicka in en motion till riksdagen för att se hur vi ska kunna lösa det, troligtvis så kommer resultatet bli att jag måste tvätta.

Lagom till lunch igår så åkte jag till Täby för att delta på varuhuschefsmötet (och för att få mat, naturligtvis). Presentationen gick ganska bra trots att vi hade värmeslag i konferensrummet.
Som en lagom lugn avslutning på dagen så smet vi som var där från kontoret ut och bytte om till kamoflagekläder för att sedan rusa in i salen, skrikandes och bara allmänt obstinata för att väcka våra kära varuhuschefer till liv. Det fungerade ganska bra tror jag. Själv så var jag mycket nöjd med min outfit, gröna militärkläder i storlek XL, vit skjorta som stack upp ovanför kragen kombinerat med ett par svarta klackskor, mode är bara en fluga.

Kvällen ägnades åt mat och alkoholhaltiga drycker, en mycket trevlig kväll i gott sällskap. Underhållningen stod vi själva för i form av olika sorters uppträdande, de blev roligare ju senare det blev konstigt nog.

Det var lite småjobbigt att gå upp i morse, jag låg och resonerade med mig själv om hur många gånger jag kunde trycka på snooze, till slut kom jag fram till att jag hade använt mig av min beskärda del och tvingade mig upp. Efter att jag gjort en väldigt kort presentation om några småsaker (varuhuscheferna börjar bli sjukt många nu) så kastade jag mig iväg för avfärd till hemlig ort för helgens hemliga uppdrag.

Kamprad – kom och borra!

IKEA är fantastiskt när man går runt och tittar på allt billigt som man faktiskt har råd med; åh, jag skulle faktiskt kunna köpa en ny soffa…..för det där priset så kan jag tänka mig att byta ut mitt tråkiga matbord….osv.

Det man däremot inte tänker på när man går längs gångarna och drömmer är allt merjobb som automatiskt kommer så fort du öppnar plånboken och köper något.

Du kan ALDRIG köpa något som du kommer hem och sätter på plats utan någon som helst ansträngning, det ska alltid skruvas, plockas ihop på ett eller annat sätt. Så är det bara, och det är ju trots allt det IKEA står för (inte bokstavligt talat då).

Igår gick jag dit för att köpa två saker; en anslagstavla och mörka gardiner, hur enkelt som helst. Jag hade till och med förberett mig för att minska plågan genom att titta på nätet och bestämt i förhand vilka gardiner jag ville ha. Helt övertygad om att jag skulle lösa två års gardinproblem så travade jag bort till textilavdelningen…..och ser att min gardin är slut! Va fan! Gör inte så mot mig!

Lite halvt morrande så stod jag och drog i en annan lite ljusare gardin och tänkte att den här kanske fungerar innan jag la ner den i påsen.

Anslagstavlan gick det bättre med, den bara stod där. Däremot så kan man ju tycka att det borde finnas magneter till tavlan, eller? Tänker jag fel? Det fanns en variant att välja på och de var fem centimeter i diameter, meningen med tavlan är ju att man ska få plats med något annat än själva magneterna.

Väl i kassan så fick jag göra allt själv där också, de har börjat med (kanske haft det länge) kassor där man får blippa streckkoderna själv och sköta betalningen via en terminal. Det fanns inte ens någon som stod och övervakade oss. Skumt sa räven!

När jag kom hem så satte jag upp gardinerna och DE ÄR FÖR LJUSA! Åh, de såg nästan ljusgröna ut när solen låg på….så, då kommer vi till det jag menar med merjobb. Hade dom passat så hade jag fått borra hål för stången, lägga upp dom och allt vad nu behöver göras, istället så måste jag nu ta mig tid att åka tillbaka för att lämna skitgardinerna och försöka få tag på nya, samtidigt som jag ska springa runt och leta efter passande magneter. Kan man beställa en som fixar sånt här på nätet?

Att skilja agnarna från vetet!

– Hej! Jag heter Solan och ringer från ”piiiiiip” och vi vill erbjuda dig en 75%-tjänst på vårat superroliga företag (förkortad version), hur känns det?

– Jo.

– Det låter som att du är jättesugen på jobbet (ironiskt), vill du ha det?

– Jo. (Kan man i det här läget ursäkta sig med att man ringt fel eller är det omoraliskt?)

eller

– Hej! Jag heter Solan och ringer från ”piiiiiip” och vi vill erbjuda dig en 75%-tjänst på vårat superroliga företag, hur känns det?

– Nej, då får jag tacka nej, som heltidsarbetslös så får jag stämpla längre.

eller guldkornen

– Hej! Jag heter Solan och ringer från ”piiiiiip” och vi vill erbjuda dig en 75%-tjänst på vårat superroliga företag, hur känns det?

– ÅÅÅÅÅÅÅÅHH, vad roligt! Ha, ha, ha! När får jag börja? Fniss, oj….jag vet inte vad jag ska säga. KLART JAG VILL HA DET!

Well…vi hanterar alla saker på olika sätt, jag vet vilka sätt jag föredrar i alla fall.

Nöjd-kund-garanti på Vägverket!

Dagens känga går till …… (trumvirvel)….vägverket! Alltså, vad är det för jävla dumt påhitt dom har klurat ut angående bilskatten? Jag sålde min bil runt den 4:e april (?) och fick kort efter det hem en räkning på bilskatten för perioden 2008-05-01–2009-04-30. Jag tittade lite snabbt på den och fnissade lite lagom nöjt över att jag lyckats sälja bilen vid en sån perfekt tidpunkt så att jag slapp skatten, innan jag slängde räkningen.

Idag får jag ett meddelande av han som köpte bilen där han skriver att jag ej betalt skatten och att VV har skickat ut en påminnelse till mig. För att kolla vad han höll på med så ringde jag VV och får till svar att JAG ska betala hans bilskatt för ett år framöver eftersom det är ägaren som är registrerad på betalningsmånaden som är skyldig enligt lag att betala! Vilket skitsystem!

Det gjorde mig arg flera minuter, men när jag inte kunde komma på vem jag skulle vara arg på (mig själv antar jag för att jag missat detta) så gick det över. Så nu kära gula-faran-ägare betalar jag in 1500kr för DIN bil, så att DU kan köra den ”gratis” i ett år på MIN bekostnad. Varsågod!

På jakt efter utfyllnad i garderoben!

Äntligen! Nu har det kommit små smörförpackningar! Det kan i och för sig ha funnits ett tag men nu har jag hittat dom också. Trots att det säkert är samma pris att köpa två små som ett stort så känns det ändå bättre att slippa slänga en smörbytta varannan månad för att den blivit för gammal.

Igår slängde jag ut en fråga om vi skulle köra spinning imorse, jag fick otroligt dåligt gensvar faktiskt, det var nästan som att jag plötsligt blev osynlig. Kom igen nu slashasar, jag behöver hjälp med att få igång latmasken bakom det här tangentbordet!

Eftersom vädret var urtrist så kände jag ingen panik att springa utanför dörren, det är riktigt skönt att få ha såna dagar också. Men efter lunch så var det dags att ge sig av för lite speedshopping, detta på grund av att Kattis inte hade hundvakt och byrackan fick sitta i bilen.

Speedshopping är lite som speeddating, man springer in, kollar snabbt om det är något man vill ha och går vidare till nästa om man inte gillar det man ser. Nu skulle jag i och för sig aldrig ens prova speeddating, jag vägrar dela med mig av mig till folk jag inte känner eller är intresserad av (vad motsägelsefullt det plötsligt kändes med tanke på att jag precis nu sitter och just delar med mig av mig och mitt liv, men….å andra sidan så får ni bara veta en promille av det som händer i mitt liv).

Jag lyckades i alla fall göra av med lite pengar (ett hårt jobb, men någon måste

göra det) och har nu ett par kassar jag ska titta igenom när jag vaknar. Sandalettsäsongen börjar ju nu och av någon anledning så har jag blivit tokförjust de senaste åren i att trippa runt i små söta sandaletter, dock så fick jag bara med mig ett par hem idag (tror jag?).

Kvällen ägnade vi åt Wille, eller nja, en timme innan han skulle sova åtminstone. Föräldrarna skulle ut på trädgårdsfest så vi belägrade deras soffa och såg till att lillkillen höll sig i shack.

Ps. jag hittade bilden till höger i telefonen och blev tvungen att lägga in den också, snutte!

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑