Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Ännu en helg över! Jag är bra på att förbruka helger, det är som att ge mig tiotusen kronor i en skoaffär, vips så är dom borta.

I lördags var det dags för julfest igen, den här gången med vår andra del av företaget. Eftersom jag dras med min förkylning så var jag så här nära (visar med tummen och pekfingret) att skippa festen till förmån för soffan och tv´n hemma. Men eftersom jag slåss med mig själv för att komma ut och roa mig så gav jag till slut upp och körde bil in för en nykter kväll (det skulle ni prova någon gång, killar).

Det jag tänkte komma till var att det var en jättelyckad kväll! Jag hade visserligen ingen alkohol i kroppen som kunde göra mig snygg men trots det så trivdes jag som en snåljåp på Lidl´s rea!
När klockan började närma sig halv två så tog min ork slut och jag gick för att rädda min bil från parkeringen på Malmskillnadsgatan för att föra den hem till trygga Bromma. Är det inte skumt ändå att det känns som att man gör något olagligt för att man kör bilen hem efter en utekväll? Även om jag inte druckit så känns det så fel!

Som tack för en skötsam kväll så har jag nu åkt på feber och hosta, min kropp är extremt otacksam!

Ska det vara så här? Den här blomman är snart en meter lång, det känns inte normalt!

När jag inte imponerar på mig själv så förundras jag över mig själv. När jag är trött eller stressad så beter jag mig inte speciellt rationellt.

I morse var jag trött och virrig (som vanligt). Samtidigt som jag borstade tänderna så tänkte jag att jag skulle se hur hantverkarna löst kabelproblemet bakom överskåpet i badrummet sedan de sänkt skåpet. Eftersom jag inte är och aldrig kommer att bli två meter lång så ställde jag mig på toaletten för att kunna nå upp, problemet var bara att jag glömde titta om locket var på. För ovanlighetens skull (faktiskt) så var det inte nerfällt vilket resulterade i att jag trampade rakt ner i toastolen!

Vid såna tillfällen så är jag glad att ingen ser mig, det är lite för dumt för att vara rimligt.
Det vore så skönt att tänka efter före någon gång, som när man kör bil riktigt fult för att till exempel slippa låta någon annan smita in före och efteråt känner sig jättedum för att det är så…fjantigt bara. Hade jag dött om jag släppt in just den bilen? Hade min dag påverkats till det sämre? Eller hade jag sluppit att ransaka mig själv över mitt beteende kanske?!
Men å andra sidan, hur hade livet betett sig om man var perfekt och gjorde allting rätt och riktigt hela tiden? Inte så spännande och oförutsägbart kanske.

Jag är sjukt imponerad av mig själv för stunden! Jag har lagat mat! Ja, halvfabrikat alltså….näst intill helt färdigt egentligen.

För omväxlings skull så blev det inte två smörgåsar och en kopp te utan jag letade fram mina (färdigstekta) raggmunkar ur frysen och stekte fläsk till dom. Redan innan jag gick lös i köket så plockade jag ur batterierna ur brandvarnaren för att slippa hoppa i taket när den går igång (alltid vid min matlagning).

Nu är jag mätt och glad (i en osfylld lägenhet)! Det smakade så bra och jag har till och med varit så förutseende att jag gjort matlåda till i morgon. Det var dock lite oroväckande att jag inte fick fyr på ugnen utan inhalerade det mesta av gasen när jag försökte få fart på den. Men…den kanske fungerar en annan dag.

Det är ju inte speciellt svårt att laga mat, det viktiga är ju att man köper rätt råvaror. Håll bara utkik efter frysboxen med färdiglagad Axa & Findusmat.

Ja, så har jag blivit stor igen då och flyttat från mamma hem till mig själv.
Det var ju ganska tokskönt att sova i sin egen säng, bada i mitt egna, nya och fina badkar. Badrummet är faktiskt jättefin och pyttelitet. Visst, de har gjort lite missar här och där men min mentala hälsa orkar inte engagera sig för de allra minsta sakerna just nu.

Mitt absoluta största problem är att de har förstört mitt fantastiska furugolv som jag slet hårt med att slipa fint för 3 år sedan. När de fick backjobb på min bänkskiva så drog de ut kylskåpet utan en tanke på hur mitt golv skulle må….och nu mår det inte så bra med de stora och långa jacken som numera tittar upp på mig.

Lagen om alla jävligheter spelar ju självklart in här också, golvet är naturligtvis för nedslipat för att slipa igen, vilket hade varit den enklaste lösningen på mitt bekymmer. Så, nu väntar jag på att få höra hur de vill kompensera mig för ett trasigt golv.

Förutom att några av hantverkarna är lite klantigare än andra så vore det inte fel att ha en liten hustomte som sprang omkring och fixade allt. Som det är nu så lägger jag ner en lapp i deras bod om att jag tex tycker att dörren krånglar, badrumsskåpet är för högt, toaletten vippar..och såna världsviktiga saker. Så när jag kommer hem så är allt bara fixat, helt magiskt! Idag satt det en lapp på spegeln att jag skulle markera var jag vill ha min hylla och toalettpappershållare, så…imorgon så kommer jag komma hem och ha det fixat också, är det så här det fungerar om man är rik?! I sånt fall vill jag vara rik.

I natt så var jag ute på nya äventyr. Jag hade en bror som var en älg….ja, du läste rätt, och han fick av misstag reda på att han inte var pappa till mig och mina syskon (ja, förutom det ologiska i hela drömmen så var även det sista resonemanget lite utanför ramarna).

I alla fall, när han fick reda på det så blev han jättegrinig och vi blev i vår tur rädda för honom. Fast mamma verkade inte så rädd, hon satt på sängen och läste en tidning medans jag satt och tittade ut genom fönstret och såg herr älg gömma sig bland buskarna i trädgården, stirrandes argt på oss. Två killar (vet inte vilka det var) gick ut för att leta efter bror älg, men jag vet inte riktigt vad de skulle göra….skulle de skjuta honom tro?!
Vid den här tidpunkten så tyckte jag nog att det var lite obehagligt, för jag vaknade (på riktigt) och försökte tänka på något annat (troligtvis killar) för att kunna somna om igen.

Så, ha överseende för att jag har konstig fantasi och tänker på ett annorlunda sätt, jag blir matad med såna här saker var och varannan natt, det är MIN verklighet.

Jag är så glad! Hur man nu kan vara det när det är alldeles grått utanför och regnet hänger i luften. Igår hade vi en kombinerad jul- och inflyttningsfest på jobbet som jag, Tiina och Janne hade arrangerat. Den blev jättelyckad med thaibuffén, mingelbingon, dans och trubadur.

Det var en sån där kväll då förutsättningarna var riktigt dåliga, en timme innan festen så skulle jag börja göra i ordning mig och gick in på toan för att fixa masken men blev sittandes där en stund eftersom jag kände mig alldeles kallsvettig och illamående. Men efter två ipren och lite alkohol (med betoning på lite faktiskt) så glömdes alla krämpor bort och jag både dansade och sjöng (?!).

Den andra biten i min lycka är att jag får flytta hem idag! Mitt fantastiska badrum är klart! Jag får duscha, gå på toa…ja allt som man brukar göra i badrummet. Så, jag vill nog säga att jag för tillfället är väldigt tillfreds med mitt liv. Inga killar som strular till mitt liv och mina känslor, det är bara mig själv jag behöver brottas med och det klarar jag. Jag är tillfreds! Livet är inte bättre och det är ok….just nu!

Åh, det blir ju så fint!

Jag känner att jag kommer att bli toknöjd när badrummet är klart…och det är det snart! Sen att byggarna håller på att klampa runt på mina fina trägolv med sina grova och skitiga skor är en annan femma. Eftersom jag är golvfetischist så gör det ont i mig när någon misshandlar mina golv på det sättet, men jag ska vårda dom ömt när tiden för städning kommer.