Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Mornings, gutter och jenter!

Nu ska vi prata landskap…men inte vilket landskap som helst utan Norges sköna landskap (om dom nu har något som kallas för det).

Hur kommer det sig att var jag än hamnar i Norge så har dom ALLTID sin panerade fisk till lunch? Matkulturen lämnar en del att önska om man tittar på deras matvanor. Jag börjar långsamt se ett samband mellan mina matvanor och mitt ursprung, jag kanske inte är så konstig ändå?!

Nu är jag halvnorsk så jag ska inte kasta sten i glashus, men samtidigt så är det mer okej att driva med norrmän om jag kan ursäkta mig med att jag är en (halv) själv. Det är ungefär som att utlänningar får dra rasistiska skämt, till skillnad från oss som kan bli åtalade för det.

Men det ÄR ju inte speciellt många saker som retar mig bland norrmän, tvärtom så tycker jag faktiskt att det är ett fantastiskt folkslag, för att dra alla över en kam på ett ovanligt positivt sätt. Det skulle omöjligt gå att ha en dålig måndag om man kommer till jobbet och blir bemött av bara norrmän, inbillar jag mig.

De verkar faktiskt som att de alltid är glada! Varför är de så glada? Vad vet dom som vi inte vet? Eller, vad vet vi som de inte vet? Är det för att dom tjänar så mycket pengar? Är det för att de inte är med i EU? Eller är knark helt enkelt mer utspritt i Norge än Sverige?

Ännu en galet trött dag, i min kropp. Under ett möte på eftermiddagen så hade jag stora problem men att hålla ögonen öppna. Hade det inte varit för att tandpetare är så läskigt spetsiga och att det skulle bli så blodigt så hade jag använt dom för att stötta upp ögonlocken med.

När jag satt och ansträngde mig som mest för att hålla mig vaken så funderade jag på hur det kommer sig att ögonen vill stänga ihop sig bara för att man är trött. Känslan är lite som att muskeln i ögat inte orkar hålla ögonlocket uppe, men det verkar inte rimligt heller. Det skulle ju vara ungefär som att benen skulle vika sig om man var sömnig och det gör dom ju inte.

Är det så att ögonmuskeln är en otroligt svag muskel och ger efter vid minsta motstånd?

För att återgå till benen (tankarna satte igång nu)…om man tänker efter så kan ju faktiskt benen vika sig om man är full. Betyder det att musklerna försvagas av sprit? Kroppen blir lika påverkad som huvudet? Är en kroppsbyggares ben i sånt fall mindre påverkade vid en rejäl fylla än en vanlig normal (förståndig) människa?

Kan ett ben bli fullare än ett annat?

Jag har en förmåga att skicka ut spriten i mina leder. Ibland räcker det med en halv drink och så är armbågarna och knäna förlamade. Jag kan nästan känna spriten rinna ner och samlas i knäna, det är en ganska skum känsla, fast ändå schysst på ett avdomnande sätt.

För att återkoppla eller ursäkta den här utläggningen så är min sista fråga, vad händer egentligen med hjärnan när man är trött? Var kommer alla skumma tankar ifrån? (Det blev en fråga till). Och varför tänker man i så många (skumma) steg när cellerna egentligen borde ligga i dvala av trötthet? (Det var sista frågan, sorry).

Uuh, ångestdag. Nu är det så där fint väder ute så att jag borde gå ut och göra nåt kul. Problemet är bara att när jag ska ut och göra något kul så gör jag alltid av med pengar och jag tänkte jag skulle ta det lite försiktigt den här månaden eftersom jag varit väldigt slösaktig på senaste tiden.

Jag gillar att slösa…och att spara. Det fina med att spara är att man plötsligt kan spontanslösa om man känner för det, vilket jag gör ganska ofta. När jag väl gör av med pengar så gör jag av med mycket pengar på en gång, det är en väldigt befriande känsla.

Inte för att det är speciellt tungt och jobbigt att ha pengar sparat, det är snarare tvärtom att det ÄR tungt att spara pengar.

Mina planer är att spara ihop massa pengar i vinter så att jag kan bygga upp en skön slösabuffert. Fast skulle det bli så att jag faktiskt får ihop en summa så kommer jag garanterat vara så tråkigt präktig och betala av på lånet istället. Det går någon hårfin gräns på hur mycket man får ha på sparkontot, blir det för mycket så är det inte ett rimligt slösakonto så då måste jag amortera. Suck!

Karin frågade idag om jag skulle blogga om pizza, jag hade nog inga funderingar på att göra det tills hon frågade. Kan man blogga om pizza tro? Vad finns det att säga om lite deg, ost och skinka?

Ända sedan jag var liten så har vi haft en pizzeria som har gjort kungliga pizzor i Bromma, oavsett vilka andra pizzerior jag har varit på så har dom inte gått att jämföra med min favorit. Nu för ett tag sedan så bytte dom ägare och jag var naturligtvis inställd på att de goda pizzorna för evigt skulle vara borta MEN nu visar det sig att det går att göra dom ännu bättre.

Den nya ägaren har haft den goda smaken (fniss) att använda mozarella på pizzorna och dom gör det så bra dessutom!

Vi hade en pizzasöndag idag (om det nu undgått er). Jag var visserligen inte så hungrig men stoppade trots det i mig en fjärdedels barnpizza bara för smakens skull. Lilla Wille satt och skrek ”pizza” under hela måltiden, hans första sammansatta ord är av en händelse ”pizzasallad”.

Den enda nackdelen med att äta pizza är att man blir så äckligt mätt efteråt. Det känns som om jag ätit upp en liten italienare, men så länge jag slipper föda ut en italienare så är jag glad.

Oj, vilken konstig kväll! Jag drog upp mig från soffan och tog mig till globen för Cirque du Soleil-grejen. Första kvarten satt jag mest och tittade på folket runt omkring för att se hur dom reagerade eftersom allt bara var så konstigt.

En kille flög omkring på scen hängandes i en stor ballong (under hela showen) och folk skuttade fram och tillbaka utan någon egentligen mening, dök upp ur golvet och rullade runt på scenen, jag uppfattade det hela som väldigt udda.

Om jag skulle jämföra den med något….nej, jag kan inte.

Jag undrade om det bara var jag som insåg att jag rökt på alldeles för lite för att njuta av galenskapet, men så efter en stund så började jag se ljusglimtar och så efter ännu en stund så började jag låta mig imponeras.

Therese ringde till mig när showen var klar för att fråga hur den var och vad som hände, men jag lyckades inte förklara vad jag varit med om….för jag var verkligen inte med. Men scentekniken var galet schysst, den var jag enormt fascinerad av, resten får jag bearbeta under de kommande dagarna.

Jag tror att några skulle säga att det är en rutten dag idag, det öser ner utanför och ser allmänt trist ut. Men för mig så passar det här jättebra.

När jag vaknar på helgerna och det är fint väder så får jag ångest om jag inte kommer ut genom dörren tidigt på morgonen. Idag så vaknade jag tidigt, låg och surfade lite och somnade sedan om. När jag vaknade andra gången så gick jag upp och städade och diskade, mycket skönt. Sen kunde jag kanske ha fortsatt och tvätta golv och sånt där men det får bli en annan dag.

Nu har äntligen grannlägenheten kommit ut på nätet och då börjar jag naturligtvis vela.

Utgångsbudet är 1.145.000kr, mycket mer än vad jag trodde den skulle gå ut för faktiskt. Jag skulle lätt kunna tänka mig att bygga ihop lägenheterna men när jag sätter mig och räknar lite lätt på vinst kontra utgifter så får jag det inte riktigt att gå ihop.

Om jag sålde min lägenhet och lånade lika mycket till som grannlägenheten kommer att kosta så får jag ju en färdig 2-3 rummare, och då behöver jag inte ens hålla på att riva väggar.

Ska man gå steget längre så är ju min dröm att bo i ett litet hus, så varför skaffa ännu en lägenhet?!

Jag dränks av mina egna finurliga tankar!

Istället för att lägga ut massa pengar så kanske jag skulle fixa lite hemma, göra om. Jag har ju ändå haft samma färger och möblering nu i två år, det kanske räcker? Ja en stund i alla fall.

När jag hade städat tillräckligt mycket idag (ja, så att dammråttorna inte syntes alltså) så tyckte jag att jag var värd ett par stövlar. Så jag tog bilen och åkte till Skopunkten, trodde jag i alla fall.

Eftersom jag inte orkade åka till stan så tänkte jag offra mig och handla på Skopunkten (gillar dom inte egentligen) i Bromma. När jag till slut hade suttit i massa bilkö och grejer (VAD gör alla ute på en regnig lördag?) så kom jag fram till en igenbommad butik! Dåligt!

Kan vi inte få behålla den enda skobutiken vi har? Är det viktigare att alla människor i stan har skoaffärerna tillgängligt? Ska vi tillverka våra egna skor kanske? Eller är det en konspiration av regeringen för att vi ska bli tvungna att betala biltullar för att köpa skor (ja, om man vill handla på vardagarna alltså)?!

Jag hade ork att ta mig till Bromma, inte in till jag-shoppar-ihjäl-mig-stan eller till parkeringskrångel-Vällingby eller labyrint-Solna.

Vid nästa omröstning så ska jag rösta på det parti som sätter männi(sko)rs intresse för fötter på priolistan.

Toktrött!

Det var en snabb dag idag, timmarna rusade iväg och runt halv tre så orkade jag inte mer utan åkte hemåt. Jag mötte mamma vid Willes dagis för att vara med vid hämtningen av busungen.

Wille blev som vanligt lite generad och blyg, vilket han alltid blir vid första anblicken. Det fick dagisfröken att bli på sin vakt. När jag dessutom var tvungen (?!) att påpeka att han inte kan säga mitt namn så ursäktade hon sig för att verkligen gå och titta om det var anmält att någon annan skulle hämta honom.

Jag vill nog påstå att hon också var lite konstig eftersom hon plötsligt vände sig till mig och frågade om jag pratade svenska?! Vad skulle jag annars prata? Bebisspråk?

Ja, vi fick med oss buset i alla fall.

Nu är det meningen att jag ska gå på Cirque du Soleil i Globen, som det känns nu så skulle jag hellre sova en stund i soffan men det tycker jag ganska ofta så jag får ta mig i kragen och göra mig i ordning.

Efter 66 mil och en intensiv dag så är jag hemma igen. Klockan fyra i morse så ringde klockan, jag trodde inte det var sant. Precis som alla kvällar innan då jag ska iväg tidigt så gick det inte att somna igår heller, otroligt!

Klockan fem körde jag i full fart mot Jönköping, eller jag hade tänkt det i alla fall men det var tjock dimma ute så på vissa bitar av vägen så gick det långsamt.

Anledningen till färden var att våra konkurrenter öppnade en ny butik i Jönköping och självklart var vi där för att ge dom motstånd, vilket vi lyckades riktigt bra med.

Jag stod och delade ut annonsblad till allt och alla som passerade och flirtade som fan med mc-polisen som patrullerade fram och tillbaka var femte minut för att se om vi skötte oss. Till slut fick jag faktiskt tummen upp av honom jämfört med på morgonen då han hade hotat att köra bort oss.

Mot eftermiddagen tog all energi slut i samband med matintaget och jag sjönk ihop minst ett par centimeter. Samtidigt så började vi titta på vilka uppgifter som egentligen fanns kvar, vilket inte var så många. Som moset på grädden så visade det sig att det var rätt kört att få tag i hotellrum, så jag bestämde mig för att åka hem medans jag fortfarande kunde hålla ögonen öppna.

Hemresan var lite seg, jag hade tänkt att köra lagligt men efter att jag överlagt med mig själv så kom jag fram till att jag skulle komma hem snabbare om jag körde fortare, så så blev det.