Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Okej, antingen så har jag fått lappsjukan eller så har jag hittat världens roligaste hemsida. Jag sitter och skrattar mig fördärvat åt alla roliga saker man kan hitta på med bilder på andra. Naturligtvis så är 90% av skratten rena skadeglädjen, men hey….skratt som skratt va?!

Hade det inte varit så att min syster skulle döda mig om jag la upp bilderna jag fixat till på henne så skulle jag inte ha tvekat, men ni får väl glädjas över bilder på mig istället. Varsågod, de här bjuder jag på!

Runt halv ett så tyckte jag att det var dags att gå hem. Tänk om man kunde göra det varje dag…vad lite det skulle bli gjort då.

Eftersom alla tidningar och tv-reportrar varnat för helgens oväder så lånade jag och Kattis den stora bilen. Man sitter som en gud i sätena, kör med fyrhjulsdrift, befinner sig en meter högre än alla andra och betalar tredubbelt så mycket för bensinförbrukningen. Fantastiskt! Jag kan nästan svära på att jag ser bensinmätaren röra sig neråt när jag trampar gasen i botten, ett under för en redan mager plånbok.

Ju längre från Stockholm vi kom desto grönare blev det utanför, väl i Dalarna så var det inte en snögnutta förutom på sjön som var snötäckt.

Inom en halvtimme så hade jag, Kattis och mamma rykt ihop i vanlig ordning och Kattis var på väg ut genom dörren för att åka hem igen. Efter att vi hade andats ut på olika håll så beslöt vi oss för att gå vidare med kvällen och umgås som normala människor gör och det lyckades vi bra med.

Det känns som att den här helgen lätt kan orsaka ett par kilos övervikt med tanke på hur mycket godsaker mamma har inhandlat. Jag ska försöka att ge mig ut på en riktigt lång upptäcksfärd imorgon, kanske leta lodjur, bävrar eller något annat skumt djur som man får leta länge efter att hitta (kan jämföras med åsnan och moroten).

Vad GÖR jag på nätterna? Jag fattar inte! Någon gång i morse så vaknade jag av att jag låg och viftade med händerna i luften, som om jag gestikulerade i ett väldigt ivrigt samtal. Så kan man inte hålla på, pinsamt! Säg det inte till någon, det är en hemlighet!

Satt jag på en parkbänk i helgen och åt muffins i solen? Just nu har jag väldigt svårt att tro det. Imorse så kunde jag ha gjort snöänglar i parken utanför, hade det inte varit för att jag ville komma till jobbet i hyfsad tid så hade jag naturligtvis gjort en ängel.

Bilnissen ringde idag också och försökte övertala mig att släppa min bil till honom. Jag ska fundera lite i ett par dagar och bestämma mig. Sen är det kanske läge att springa och panikshoppa något nyare om inte annat att förbereda mig på att behöva prata med alla slemmiga bilförsäljare (ni som inte är slemmiga behöver naturligtvis inte ta åt er). Mamma tycker att jag ska köra runt med hennes MG tills jag hittar en ny pärla, själv är jag inte så jätteförtjust i idén eftersom bilen inte går att köra över gupp, kräver olja i bensinen, inte har servobromsar/servostyrning och dessutom läcker när det regnar och man svänger på ratten. För övrigt så är det inget fel på den!

Den här dagen blev inte alls som jag tänkt mig, eller kunnat ana. Efter gårdagens härliga vårväder så var det hyfsat förvånande att se snön falla ner runt lunchtid, trots att jag gillar snö så vet jag inte om den var så välkommen efter mysvädret igår.

Kattis ringde vid lunch och övertalade mig till att joina hennes ”framtidsverkstad” som de skulle ha på kvällen via hennes inre-stress-och-ledarskapskurs som hon går. De hade fått i uppgift att ta med någon vän till kvällens övningar, det var tur för henne då att jag inte visste vad den skulle gå ut på.

Lagom omotiverad satte jag mig i bilen runt kl 16 för att ta mig till Nacka. När klockan närmade sig fem och jag knappt kommit fram till Essingeleden så var jag lite mer skitomotiverad, men synen av en Audi R8 som gled upp bredvid mig i Söderledstunneln fick mig att glömma allt. Vilken jäkla bil! En sån ska jag ha när jag bli stor (och rik)! Mullret från motorn fick hela tunneln att vibrera och jag hade bytt bort min gula älskling på ett ögonblick om det alternativet hade dykt upp!

Väl på plats så insåg jag varför jag inte blivit förberedd. Mötet var inte en timme som jag trodde utan det skulle hålla på i tre timmar! Alla skulle berätta en historia om ”kurspersonen” och om den man tagit med sig och sedan skulle vi göra ett uppträdande där vi lindade in historierna i den. Kattis berättade om när hennes chef hade lyft upp kjolen på henne på en firmafest och jag dagen efter ringde upp och skällde ut honom och skickade ett hatmail. Den historen gjorde vi om till en mysig barnsaga med små harar, ekorrar och stora elaka grävlingar som blev trakasserade av ekollon. Under hela mötet så fick vi fylla i små lappar som hade en ledsen smiley och en glad smiley på, där man skulle sätta ett streck på var man befann sig känslomässigt.

Det var en annorlunda kväll kan man säga. På vägen hem i snöstormen lyssnade jag på senaste radiohiten; You got the sweetest ass in the world!

Vilken fantastisk och perfekt vårdag det var idag! Kattis och jag möttes upp runt kl 12 i Rålis för en lång promenad runt Kungsholmen. Halva Stockholm hade gjort precis som oss så på vissa bitar var det väldigt trångt på trottoaren. Efter en timmes snabb promenad så började benen bli riktigt trötta och stela, men tanken på att vi skulle belöna oss med fika efteråt fick fötterna att fortsätta i nästan 40 minuter till.

När vi till slut kom fram och fått varsin muffins som vi proppade i oss bredvid vattnet så kändes det som att man gjort ett gott arbete.

Nu börjar alla nykära kärlekspar ploppa upp hand i hand, läskigt! Men å andra sidan så verkar alla snygga människor samtidigt komma ut från sina iden så det är okej ändå.

Promenaden har under kvällen tagit ut in rätt och det känns som att jag förtjänar att somna precis när som helst!

Holy crap! Hur tänkte jag nu?!

Jag har ju haft min bil ute på annons ganska länge utan att egentligen ha en överdriven vilja att sälja den. Idag kom den en kille för att titta på min ögonsten och han blev lika kär i den som jag är! Man kan ju tycka att jag borde ha en färdig panikplan för att lösa problemet som uppstår om jag blir av med pärlan, men det har jag ju inte. Den mentala biten ska vi inte ens prata om, att skiljas från pippigul kommer att vara tufft!

I vilket fall så skulle han hem och tänka och försöka skrapa ihop pengarna, men med tanke på hur det lös i hans ögon efter provturen så känns det hyfsat troligt att han vill ha den.

Vad ska jag ha? Vad ska jag ta mig till?! Hjääälp! Paniiiiik!

Out of the light, like a star, lika hero. Love will survive!

KAN det vara så att Charlotte Perrelli kanske bantat ner sig ett par kilo för mycket? Kanske bara en 8-9 kilo sådär. Huvudet tillhör en vuxen medans resten av kroppen skulle kunna sitta på en undernärd tonåring. Ja vad vet jag, ni säger säkert att jag bara är avundsjuk och så är det nog. Om jag hade den kroppen så skulle jag ha god marginal för att äta massor av sötsaker ett bra tag framöver.

Visserligen så har jag just gjort det ikväll, ätit sötsaker alltså. Efter en riktig toppenmiddag med högklassig mat och goda vänner så toppade vi det med kladdkaka, brieost och kex. Kladdkakan var det enda jag bidrog med ikväll. Eftersom det är så knepigt att baka i min gasugn så åkte jag och Kattis hem till mammas hus och gjorde den. Jag fick lite dåligt samvete när mamma ringde när hon kommit hem från Dalarna och undrade varför det luktade så gott i hennes kök men ingen kaka att äta.

För att återgå till schlagern igen så undrar jag om det bara är jag som associerar Alexander Bard med ett sjukt husdjur som fått en tratt på huvudet för att förhindra att dom slickar/biter sig i såret. Mina frågor är; vad har Alexander Bard för sjukdom? Vem har släppt lös honom och VAD är det för fel på byxor som går ändå ner till fötterna?

Slutligen måste jag säga att jag tror att Charlotte kan gå långt med sin låt i Eurovision Song Contest (om hon inte blir inlagd för anorexia innan dess förstås!).

Idag kände jag mig stressad, det är mycket att göra nu och allt ska gärna vara gjort i förrgår….men då gjorde jag ju andra saker! Imorgon ska jag dessutom prata om engagemang igen med varuhuschefer i vårt dotterbolag, jag har varit så stressad så jag har inte ens hunnit bli nervös inför det, skönt!

Efter jobbet stressade jag förbi mc-verkstaden som klätt om mina fälgar med nya däck. Nu kommer jag tro att jag är oövervinnlig och kan därför köra riktigt snabbt till sommaren, kanske till och med lagligt!

När vi sedan spelade badminton så pajade jag Therese knä! Det känns som det i alla fall. Jag fick iväg ett hårt skott (eller vad det nu heter inom badmintonspråket) rakt på henne vilket gjorde att hon väldigt snabbt och hårt, slog sig själv på knät som i sin tur vek sig och gjorde att hon ramlade ihop i plågor. Mitt samvete var framme och naggade på mig, men när hon var uppe och stog igen och körde sina hårda ”bollar” på mig så var det återigen – krig!

Åh, jag är så glad och lycklig! Jag fick en GPS idag och den är så cool! Visserligen så hittar jag fram och tillbaks till jobbet men det är elektronik, och såna prylar gör mig glad!

Jag såg fram emot en hel kvälls pysslande med alla funktioner och läsning av bruksanvisningen, men när jag kom hem och pillat på den i en halvtimme så slocknade den och kartongen innehöll ingen laddkabel, dessutom så var bruksanvisningen bara på tio sidor. Trots att det var en besvikelse att jag inte kunde fortsätta så blir jag fortfarande glad när jag tittar på den.

Annars så är det lite ledsamt på jobbet eftersom Therese arbetade sin sista dag i fredags. Det är liksom lite tomt utan henne. Kom tillbaka, allt är förlåtet!

Idag hade jag mina favoritjeans! Det ser ut som att jag måste begrava dom snart eftersom det knappt finns något tyg kvar till att täcka benen. När jag på fikan satte mig ner på en kall trästol så fick jag sitsen direkt mot huden och då insåg jag att det inte fungerar mycket längre. Men dom är ju så nice! Oavsett om de är nytvättade eller väldigt ingångna (otvättade alltså) så ändrar dom inte storlek, tyget är fantastiskt…..och den modellen tillverkas inte längre. Så, om någon har ett par oanvända Wrangler, modell Megan i storlek 27 (nej i 28 såklart, men det vill jag ju inte skriva) så kontakta mig omedelbums!